- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
121

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (1,050.) 12 februari 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 7.

SVENSK LÄRARETIDNING.

121

blifva dem möjligt att utan kraftigare
bidrag från det allmännas sida hålla
ifrågavarande kurser uppe. Därför bör
med afseende å denna
föreläsningsverksamhet, som redan visat sig
samhälls-gagnelig och med förbättrade tillgångar
har god utsikt att för framtiden i än
högre grad bli det, staten träda
stödjande till, så mycket mer som något
större anslag här ej torde bli af nöden.

Under förutsättning, att
hittillsvarande organisation för universitetens för
allmänheten afsedda föreläsningskurser
bibehålles, torde ett belopp af 10,000
kronor för år 1903 visa sig för
ändamålet tillräckligt. Häraf skulle 4,000
kronor afses till understödjande af den
föreläsningskurs, hvilken nämda år, i
likhet med hvad förut skett, under en
tid af omkring två veckor är ämnad att
hållas vid Uppsala universitet, medan
återstående 6,000 kronor äro afsedda
att lika fördelas mellan Uppsala och
Lunds universitet för bestridande af
kostnaderna för de särskilda
föreläsningskurser, som därifrån kunde anordnas
åt kommuner eller institutioner i olika
delar af landet, hvilka sådant begära
och ej hafva eller på grund af gällande
bestämmelser kunna få del af
statsanslaget till understödjande af
föreläsnings^-kurser för arbetsklassen.

Enligt en plan, som af framstående
ledare af nämda universitetskurser gillats,
böra dessa medel i samma ordning som
det hittills åtnjutna ringa
statsunderstödet, hvilket, i händelse det nu
ifrågasatta beloppet beviljades, ej vidare
behöfde utgå, genom universitetets rektor
utbetalas till och mot
redovisningsskyldighet inför k. kammarrätten förvaltas
af det af universitetslärarne för sådant
ändamål valda organisationsutskottet.

Det för understödjande af de
populära föreläsningskurserna vid Uppsala
universitet år 1903 afsedda beloppet af
4,000 kronor borde jämte de från
kursdeltagarna inflytande afgifterna, hvilka
fortfarande till främjande af god
ordning och uppskattande af kursernas
värde skulle utgå med det öfliga beloppet
af tio kronor i ett för allt, bilda en
kassa, ämnad att användas efter
följande grunder. Hvarje föreläsning i en
serie om fem föreläsningar betalas med
30 kronor; hvarje föreläsning därutöfver
eller vid mindre antal med 20 kronor.
Sålunda skulle utgifterna för exempelvis
tjugo serier om fem föreläsningar ( -
3,000 kronor) och dessutom hundra på
olika sätt sammanställda föreläsningar
(== 2,000 kronor) jämte anskaffandet af
undervisningsmateriel och
organisations-konstnader kunna täckas enligt följande
tablå för kostnaderna för:

Uppsala universitets för allmänheten afsedda

föreläsningskurser år 1903:

Inkomster:

Statsbidrag.........._...................... 4,000 kr.

Afgifter för 350 kursdeltagare...... 3,500 »

Summa 7,500 kr.

Utgifter: ,

Arvoden åt föreläsare enligt ofvan

angifna grunder ..-........".__-. 5,000 kr.

Undervisningsmateriel (kartor,
planscher, skioptikonbilder,
grundlinjer m. m.).............................. 1,000 »

Byråkostnad, tryck, annonser etc. 1,500 »

Summa 7,500 kr.

De medel, som äro afsedda till
understöd af kortare och mera tillfälliga
före-. läsningskurser å annan ort, där kommun
eller institution hos det för sådant
ändamål tillsatta utskottet vid ettdera
universitetet därom gör framställning, skulle
användas enligt följande grunder.
Utskottet offentliggör en lista på de ämnen
och föreläsare, som för ändamålet äro
tillgängliga. Sedan ansökningar om att
erhålla föreläsningar öfver något af de
uppgifna ämnena ingått jämte förklaring,
att vederbörande kommun eller
institution är villig att betala föreläsaren
halfva arvodet för hvarje föreläsning,
hvilket belopp helt eller delvis må kunna
täckas genom billiga inträdesafgifter,
fördelar utskottet det beviljade anslaget,
så långt det räcker, med iakttagande
däraf, att de utsända föreläsarne af
statsanslaget få kostnaden för sin resa fram
och åter betald samt halfva arvodet för
hvarje föreläsning. Dessutom måste ett
belopp afses för undervisningsmateriel,
byråkostnad och tryck. Sålunda
framställer sig följande öfversiktstablå öfver
kostnaderna för:

De från universiteten på begäran af viss
kommun eller institution anordnade
föreläsningarna utom universitetsstaden år 1903:

Uppsala :

Undervisningsmateriel, bvråkost-

iiad, tryck ___......._____.__"_______ 1,000 kr

Arvoden och resekostnad åt
föreläsare ....:........______.-..-..-..- 2,000 »

Summa 3,000 kr.
Lund :

Undervisningsmateriel,
byråkostnad, tryck ___________.......... 1,000 kr.

Arvoden och resekostnad åt
föreläsare ____..........__________ 2,000 »

Summa 3,000 kr.

Meningen vore, att framdeles som
hittills ifrågavarande universitetskurser
skulle hållas alternerande hvart annat
år i Uppsala och Lund. I anledning af
denna arbetsfördelning och då Uppsala
nästa år är i tur, föreslås här, förutom
6,000 kronor till föreläsningar utom
universitetsstäderna, endast ett anslag af
4,000 kronor till den universitetskurs,
som år 1893 är afsedd att hållas i
Uppsala.

På grund af hvad sålunda anförts,
får jag hemställa,

att riksdagen måtte till främjandet
af universitetens för allmänheten
afsedda föreläsningskurser på extra stat
för år 1903 anvisa ett belopp af 10,000
kronor att fördelas och användas
enligt de i motionen närmare angifna
grunder.

Ett uttalande om
lärarepersonalen.

På uppdrag af chefen för k.
ecklesiastikdepartementet har f. d.
kanslirådet C. Kastman med ledning^af de
senaste
folkskolemspektörsberättélseF-na utarbetat en »Öfversikt af
folkskoleväsendets utveckling under åren
1893-1898». Vi meddela här några
utdrag angående
folkskollärarepersonalen.

Huru lärarepersonalen skött sig.

Beträffande de vid folkskolan anställda
folkskollärarne framgår af
inspektörernas berättelser, att de i allmänhet ägt
erforderliga insikter och erkännansvard
undervisningsskicklighet. Åtskilliga -
och dessa synas ejÄ hafva varit få -
hafva höjt sig öfver den allmänna nivån
och utmärkt sig för jämförelsevis
mycket goda kunskaper och framstående
undervisningsskicklighet; andra åter hafva
ådagalagt en större eller mindre
undermålighet med hänsyn såväl till
kunskaper som skicklighet att undervisa.
Detta senare torde, beträffande lärare af
äldre stammen, hufvudsakligen hafva
berott därpå, att de lämnat
läroanstalterna med jämförelsevis svaga kunskaper
och ringa öfning i konsten att undervisa,
och att de sedan icke genom studier och
iakttagelser sökt förkofra sig i det ena
eller andra hänseendet. Vidkommande
åter lärare, hvilkas utbildning faller inom
en senare tid, synas äfven de, mot
hvilka anmärkning kunnat göras beträffande
kunskaper och förmåga att undervisa,
hafva utgått från utbildningsanstalterna
med godkända insikter och gillad
undervisningsskicklighet, men »de hafva
under årens lopp icke litet gått tillbaka»,
enär de icke hafva med rätt allvar
bemödat sig om sin fortsatta utbildning.

Men af det beklagliga förhållandet,
att åtskilliga lärare funnits, som ej
samvetsgrant vinnlagt sig om ständigt
fortgående studier i och för förvärfvande af
allt större duglighet i kallets utöfning,
må man ej draga slutsatsen, att
folkskollärarne i allmänhet varit liknöjda
och försumliga i fråga om uppnående af
allt större skicklighet till att sköta sitt
maktpåliggande värf. Tvärtom torde ej
några andra grupper af lärare hafva
kunnat mäta sig med folkskollärarne uti
begäret efter ökade kunskaper och i
arbetet för att kunna tillägna sig
sådana.

»Med ifver», säger en inspektör, »sträfva
de att föröka sina kunskaper och
tillgodogöra sig nyare rön inom pedagogiken.
Därför infinna de sig äfven talrikt vid
universitetens, och folkhögskolornas sommarkurser
och vid de större och mindre möten, där
skolfrågor komma^ på tal. Oeh visst är, att
en sådan lifaktighet inom kåren haft och
måste hafva stor betydelse för folkskolans
fortgående utveckling».

»Men», såsom en annan inspektör säger,
»det gäller icke allenast att besöka sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free