Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 8
kårens sida blifvit så ifrigt
bekämpade.
I nämda lilla skrift meddelas bland
annat en tabell, utvisande antalet
skolor af olika slag vid början och
slutet af inspektionsperioden 1893-
1898. I åtskilliga afseenden visar
denna tabell, såsom ock författaren
framhåller, en bestämd, ehuru
visserligen endast långsamt fortgående
förbättring. Sålunda hade antalet
skolor under ifrågavarande tiderymd
stigit med 848 eller, i medeltal
räknadt, med omkring 141 för år. Vid
dess begynnelse fanns en skola på
omkring 445 invånare och vid dess
slut eno skola på omkring 435
invånare. År 1892 kom i medeltal på
hvar skola omkring 64 barn, år 1898
omkring 63. De fasta folkskolornas
antal hade ökats med 352, de
flyttande folkskolornas minskats med 71.
Af småskolorna, hvilka i det hela
ökats med 335, hade antalet fasta
stigit med 594 och antalet flyttande
sjunkit med 259.
Medaljen har dock en baksida,
och om denna yttrar författaren
följande:
Den stigning, som tabellen utvisar för
de mer gynnsamt anordnade skolorna,
vittnar ju, äfven den, om en fortgående
utveckling af folkskoleväsendet till det
bättre; men vid ett djupare inträngande
i saken skall man finna, att
utvecklingen icke är hvarken så djupgående eller
så löftesrik, som man vid första
påseendet kunde vara benägen antaga.
De fasta folkskolorna äro visserligen
till antalet betydligt öfvervägande de
flyttande, och deras öfvervikt torde
äfven under kommande
inspektionsperioder blifva allt större och större, men
härvid är att märka, att alla folkskolor,
som hänföras till de fasta, icke äro
normala fasta folkskolor. En mycket
stor del af dem äro nämligen fasta
endast till namnet. Alla dessa talrikt
förekommande fasta folkskolor med
af-delningsläsning äro ju likställda med
de på två stationer flyttande
folkskolorna däruti, att hvarje i dem intaget
barn i allmänhet får deltaga i
undervisningen endast hälften af den för
folkskolan föreskrifna årliga
undervisningstiden. Äfven om många af dessa
skolor kunna sägas hafva företräde för
åtskilliga flyttande i det hänseende, att
läraren i afdelningsskolan ej har så
många årsklasser att samtidigt
undervisa som i allmänhet i den flyttande
skolan, så står dock den förra långt
tillbaka för den normala fasta
folkskolan, hvilken väsentligen kännetecknas
däraf, att hvarje barn får deltaga i
un-visningen under hela den för folkskolan
föreskrifna årliga undervisningstiden,
eller 8 kalendermånader om året. - -
Ur inspektörernas berättelser kan man
ej hämta några exakta uppgifter
rörande antalet afdelningsskolor, men af hvad
i nämda berättelser meddelas rörande
antalet af ifrågavarande skolor kan man
dock draga den bestämda slutsatsen, att
det varit jämförelsevis ganska stort.
Synnerligen talrika hafva de
afdelningsskolor varit, som i normalplanen
betecknas med litt. C. Dessa skolor, som
väl, strängt taget, äro berättigade endast
i sådana skoldistrikt, där medellöshet
eller lokala förhållanden hindra
inrättandet af fast folkskola med åtta
kalendermånaders årlig undervisningstid för
hvarje barn, hafva under de senare
decennierna visat stor benägenhet att
utbreda sig äfven i sådana bygder, i hvilka
man med litet god vilja kunnat utan
större svårigheter anordna normala fasta
folkskolor.
Såsom en hufvudorsak till den
benägenhet att inrätta skolor med
endast halft läsår, hvilken många
skoldistrikt visat, anföres föräldrarnas
önskan att »i så vidsträckt mån som
möjligt tillgodogöra sig barnens
arbetskraft». En stor roll spelar dock
mångenstädes äfven de kommunalt
maktägandes motvilja mot alla
uppoffringar för folkbildningens höjande.
Bland skälen till många skoldistrikts
förkärlek för afdelningsskolor torde ock
- säger författaren härom - böra
framhållas deras ovilja mot ökade utgifter
för skolan; en ovilja, som stujndom
framträder just bland dem, som äro satta att
bevaka och främja skolans intressen.
Härom yttrar en inspektör: »Bland de
valda skolrådsledamöterna finnas visst
ur både herremans- och allmogeklassen
män, som både hysa och ådagalägga
intresse för skolans angelägenheter,
företrädesvis inom den rote eller det
område, som de närmast representera, men
stundom kan motståndet mot föreslagna
förbättringar vara hårdare i skolrådet
än uti kyrkostämman. Så af styrktes
t. ex. i min närvaro ett väckt förslag
om inrättande af en ny folkskola af
samtliga de valda ledamöterna, men gick
sedan igenom vid stämman, hvarefter
klagomålen omhändertogos just af
skolråd sledamöter. Och vid en
kyrkostämma i en annan församling, där viktiga
skolförbättringsförslag förhandlades och
endast en skolrådsledamot var tillstädes,
var det just denne, som förde
oppositionens talan. Stundom förmärkes ock,
att det afgörande vid inval af nya
ledamöter i skolrådet just är syftet hos de
för tillfället mest intresserade att finna
män, som hålla igen med ökade
utgifter, och hafva dessa nya män blifvit
valda på ett sådant program, svika de
nog sällan i voteringen.» Särskildt vill
man genom anordning af
afdelningsskolor undvika kostnaderna för uppförande
af nya skolhus. Så skrifver en
inspektör : »Alla de öfriga fasta folkskolorna
hafva af delningsläsning, 30 med
särskilda småskolor och 10 omfattande både
folkskole- och småskoleafdelning
undervisade på särskilda tider. Denna
sistnämda skolform begagnar man sig gärna
af, när en flyttande folkskola förvandlas
till en fast och man vill undvika kost-
naderna särskildt för skolhus till
småskola.»
Till nämda af inspektörer framhållna
skäl för inrättande af afdelningsskolor
torde böra läggas många lärares -
obenägenhet att vid undervisningen använda
tysta öfningar - en obenägenhet, som
har sin not dels i fördom mot sagda
öfningar, dels i befarad oförmåga att
kunna sköta dem till gagn och dels i
bekvämlighetslusta.
Författaren påvisar, att de
abnorma skolformernas utbredning måste
medföra ett sjunkande af den
bildning, som folkskoleundervisningen
har till uppgift att bibringa.
Resultatet af undervisningen i
afdel-ningsskolorna synes - yttrar han - i
allmänhet ej hafva varit
tillfredsställande. Så säger en inspektör,
hänvisande till hvad han i en föregående
berättelse anfört: »Att den inom detta
område så ofta tillgripna af
delningsläs-ningen är en mycket bristfällig
anordning, ligger för Öppen dag, ty, om än
småskolekursen hinner absolveras på 2
-3 år, så medhinnes icke
folkskolekursen under de följande 4 åren, och, när
de bestämda 6-7 åren äro flydda, låter
man i regel barnen afgå, huru
underhaltig än den bildning är, de på sådant sätt
inhämta. Oftast visar det sig vara fallet,
att barnen under en sådan organisation
sämre bearbeta sina hemuppgifter än
eljest, ehuru man synes kunna påräkna
motsatsen. Äfven skolförsummelserna
minskas ej alltid därigenom i någon .
högre grad.
En annan inspektör yttrar: »Då i det
mig tilldelade inspektionsområdet
omkring två tredjedelar af folkskolor och
mindre folkskolor arbeta på afdelningar,
vare sig med hvarannandags- eller
ter-minsläsning, så har jag fått osökt
tillfälle att förvissa mig om, huru svårt
det är att nöjaktigt hinna med de
föreskrifna kurserna i en del ämnen.»
En annan inspektör anför: »Om
resultatet af lärarekårens arbete, hvilket
med högst få undantag bär prägel af
ett stort nit, mången gång icke
motsvarar förväntningarna, så beror det till
icke ringa del på den ojämna
skolgången och på den jämförelsevis korta
undervisningstid, som i de flesta
skoldistrikt kommer hvarje b&rn till del. Ty
flertalet barn inom inspektionsområdet
får blott fyra månaders undervisning
om året.»
Såsom det enda tillfredsställande
medlet att undvika ölägenheterna af
ett på grund af folkökningen
stigande barnantal angifves naturligtvis
anställandet af nödigt antal
lärarekrafter.
I åtskilliga skoldistrikt, i hvilka man
insett, att skolor med afdelmngsläsning
ej kunna tillfredsställande fylla sin
uppgift, har man - säger författaren -
inrättat nya skolor eller anställt flera
lärare vid de redan befintliga. Så skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
