Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (1,051.) 19 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r
bevaras frisk ocb sund. Öfver de
särskilda födoämnenas och
njutningsmedlens tillredning, sammansättning och
näringsvärde finnas ej blott noggranna
beskrifningar utan äfven vidlyftiga tabeller,
som kunna vara till stort|gagn, särskildt
då det gäller att billigast möjligt skaffa
sig en sund och närande föda.
Synlighet framhålles också med rätta såsom
ett hufvudvillkor för kroppens
välbefinnande. Tredje afdelningen behandlar
den enskildes förhållande till samhället,
barnens vård och uppfostran samt olika
yrkens och näringars inverkan på
hälsan. Fjärde afdelningen utgör en för
icke-läkare synnerligen lämplig
sjukdoms-och sjukvårdslära, uti hvilken meddelas
korta men tydliga beskrifningar öfver
de olika sjukdomarnas, särskildt de
smittosammas, orsaker, kännetecken och
vanliga förlopp samt huru de genom
försiktighet och omtanke i många fall
kunna undvikas, hvarjämte förträffliga
illustrerade anvisningar lämnas om den hjälp,
hvar och en vid olycksfall bör kunna
gifva, innan läkare anländer.
»Boken om hälsan» kan med största
skäl rekommenderas åt en hvar, och i
synnerhet borde ingen ledamot af
kommunalstyrelse på landet sakna
densamma. För folkskolans lärare bör den
kunna blifva till god hjälp vid
undervisningen om människokroppen och dess
vård, helst man hittills icke haft
rikligare tillgång till lämplig handledning
för dem i detta viktiga ämne.
V. B-n.
<Genom Sibirien på spaning efter Andree af
/. Stadling. Sthm, Albert Bonnier. Pris
5 kr. 25 öre.
Som bekant vanns aldrig det
egentliga ändamålet med denna
forskningsfärd, som dock företogs, medan hoppet
om den djärfve nordpolssökarens
återkomst ännu lefde hos många af hans
vänner. Men färden var därför
ingalunda fruktlös. Föreliggande bok, som
är skrifven på ett raskt och flytande,
stundom mycket målande och
stämningsfullt språk, meddelar en hel mängd
intressanta iakttagelser i naturhistoriskt,
etnografiskt och kulturhistoriskt afseende
från Sibirien, detta ännu så outforskade
framtidsland. Då därtill kommer, att
arbetet är rikt och fint illustreradt, behöfver
det knappast anbefallas, allra minst hos
de många, som genom förf:s äldre
arbeten lärt sig värdera hans lifliga
framställningssätt och hans vakna blick.
H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Repetitionskurs till allmänna historien i
berättelser af B. Estlander. Sthm, P. A.
Norstedt & söner.
Formulärbok för hvar man. 100 formulär
jämte j; förklaringar och lagbestämmelser af
Johannes Klockars. Helsingfors, G. V.
Edlunds förlag. 3:e uppl. 90 penni.
De nordiska schackkongresserna i
Stockholm 1897, Köpenhamn 1899 och Göteborg
1901. Utgifna af H. Krause, A. C.
Rosendahl och F. Englund. Sthm, Gustaf
Lindströms förlag. 4 kr.
Passionsbok. Betraktelser och böner för
hvar dag i fastan af S. L. Bring.* Lund,
C. V. K. Gleerups förlag l kr. 50 öre.
Tro och trosvisshet jämte några andra
apologetiska uppsatser af Oskar Bensow.
Uppsala, V. Schultz, l kr.
Samlade skrifter af Zacharias Topelius.
II: Fältskärns berättelser. Haft. 28-31
(slutet) å 50 öre. - III: Saga och historia.
Haft. 28 o. 29 å 50 öre. IV: Smärre skrifter.
Haft. l o. 2 å 50 öre. Sthm, Albert Bonnier.
Skolan. 8:e haft. - Tidskrift för schack.
N;r 1. - Ljus. N:r 19. - Korrespondens.
N:r 3. - Hälsovännen. N:r 17. -
Sedlighetsvännen. N:r 6.
Barnen och fredssaken.
Vid det förra året i Skien hållna
fjärde nordiska fredsmötet, hvars
förhandlingar nu utkommit från trycket,
inledde fru Emelia Broomé, ordförande
i Sveriges kvinnliga fredsförening, en
diskussion om barnen och fredssaken.
Tal:n framhöll först, hur naturligt det
är att de, som älska och arbeta för ett
mål, hvilket de ej själfva hoppas få se
förverkligadt, sätta sin lit till kommande
generationer. Så ock fredsvännerna,
hvilkas arbete jämnar vägen för ungdomen,
på det denna med ny kraft och ny
entusiasm skall mäkta öfvervinna de
hinder, som nutiden ej förmått nedslå.
De unga böra lika litet i denna som
i andra frågor utsättas för direkt
agitation : det är synnerligen olämpligt att
genom mer eller mindre ensidiga
framställningar bringa barnen att taga något
bestämdt parti, innan deras omdöme är
moget, och ett dylikt våld på barnets
fria individuella utveckling hamnar sig
ofta genom en reaktion.
Men uppfostraren saknar därför icke
medel att främja utsikterna för att de
unga en gång medvetet fritt ställa sig
bland fredstankens förkämpar. De stora
idéer, som på vår tids människor verkat
mest befruktande: evolutionstankeh,
vördnaden för individualiteten och
solidaritetskänslan skola på helt annat sätt
hafva växt in i den nya generationens
medvetande, och krafvet att omsätta dem
i verklighet skall hos denna bli starkare.
Evolutionstanken kan för denna ungdom
bli ej en utveckling blott bakom oss
utan äfven framför oss, ej blott en
förfining af yttre lifsformer utan en
omdaning af andliga värden och en
höjning af etiska kraf samt ökad förmåga
att motsvara dem. Och därför skall
ungdomen icke låta imponera på sig af
det häfdvunna och ej blindt tro på
satser sådana som den, att enär kriget i
alla tider förekommit bland människorna,
måste det vara ett nödvändigt moment
i världsordningen, icke fälla modet, just då
målet syns i omedelbar närhet, och ej
ens förstå talet om det lönlösa i att
arbeta för idéer, som först i framtiden
kunna fullt realiseras.
Lika viktigt är det att lära barnen
förstå det^ moderna krafvet på respekt
för individualiteten. De skola lära sig
uppskatta äfven dem, som till meningar
och seder äro dem själfva olika.
Olikheterna skola ej längre anses som
skrankor mellan människorna utan som en
rikedom, ett nödvändigt villkor för
utvecklingen. Och detta såväl då det
gäller olika nationer som individer. Man
skall inse betydelsen af folkens nationella
egendomligheter, för det stora hela och
förstå, att undertryckandet af en nations
fria utveckling är icke endast ett groft
brott mot denna nation utan ock en
kännbar förlust för mänskligheten som
sådan.
Solidaritetskänslan skall göra denna
öfvertygelse ännu mera lefvande. Ju
mer vi lära oss själfva och våra barn
att betrakta mänskligheten som ett
organiskt helt, dess mera skola
broderlighetens känslor ena och sammanföra samt
göra nationalhat och klasshat
vanmäktiga.
Hemmet och skolan gifva barnen
dessas viktigaste intryck. En far och mor,
som vill hos barnet motarbeta de råa
och vilda instinkter, hvilkas brutalaste
utbrott är kriget, lägger sig vinn om
att välja barnens leksaker rätt och
of ver vaka deras lekar. Ingen lek får
tillåtas, där djur pinas eller svagare
kamrater tyranniseras. Mot barnens behof af
liflig rörelse och lust att mäta sina
krafter med hvarandra hafva de intet att
invända, men så fort lidelsen, vreden
och begäret att skada blandar sig i leken,
böra de strax ingripa och lära barnen
s j älf behärskningens konst. Särskildt
förhatliga äro kalabaliker mellan barn ur
olika skolor, exempelvis ur folkskolan
och de högre skolorna. De framkallas
af en ren obetydlighet, inledas vanligen
med ömsesidiga glåpord och föras med
en bitterhet, som ej har orsak i
personlig ovänskap utan i en dunkel känsla
af att man tillhör skilda läger och
därför bör betrakta hvarandra med misstro.
De böra därför allvarligt beifras.
Valet af böcker är i detta afseende af
mycken vikt. En stor del af den till
ungdomsläsning afsedda litteraturen är
särskildt ägnad att väcka och nära vilda
instinkter. Sådana böcker böra
bannlysas ur hemmen. Barnens naturliga
svärmeri för mod och själfuppoffring
bör eggas men ej med den falska
föreställning, att dessa dygder nödvändigt
måste hafva slagfältens fasor till
bakgrund. De kunna och böra lära sig
finna andra slags hjältedåd genom
skildringar af de strider, som banbrytande
idéers målsmän fört mot en fördomsfull
samtid, eller människans kamp med
naturkrafterna. Krigsskildringar böra ej
alldeles uteslutas ur ungdomens biblfotek,
men man måste protestera mot den
ungdomslitteratur, som breder ett falskt
skimmer öfver kriget, gör de råaste
handlingar till stordåd och förtiger de
namnlösa fasor, som äro en oundviklig följd
af kriget.
Religionsundervisningen borde kunna
vara fredstanken ett mäktigt stöd, men
ofta ställa sig religionens förkunnare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
