Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,052.) 26 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
N. från första stund tagit hand om
honom, och i hans hem hade alla funnit
trefnad.»
En f. d. elev till N, tackade honom
för den kärlek till arbetet, som han
alltid förstod att ingifva sina lärjungar.
Stötestenarna flyttades omärkligt undan
de små barnafötterna. Arbetstimmarna
blefvo högtidsstunder, och hela skoltiden
tedde sig för henne som ett ljust och
soligt minne från barndomens lyckliga
dagar.
En af de styrande
församlingsmedlemmarna gjorde sig till tolk för
allmänheten och uttryckte dennas
tillgifvenhet, högaktning och tacksamhet för
de kraftiga insatser, han gjort för det
allmännas väl vid sidan af sin
lärareverksamhet. N. är kassör i Karlskoga
sjukhjälpsförening, ombudsman i
häradets kreatursförsäkringsförening och
ordförande i häradets brandstodskommitté.
Från |örsamlingens prästerskap, som
genom förrättning hindrades närvara vid
hyllningen, äfvensom från flera vänner
ingingo lyckönskningstelegram. ,
Gubriel Norlin är född den 11 februari
1852 i Norberg. Fadern var bergsman. Ar
1872 tog N. folkskollärareexamen i Uppsala.
Sin första anställning1 hade han som vikarie
i Stora Tuna i Dalarne och tillträdde år
1873 ordinarie befattning vid Karsbo i
Norberg, hvilken tjänst han innehade till år
1878, då han flyttade till Karlskoga. Här
utnämdes han till förste lärare år 1893. År
1875 aflade han organist- och
kantorsexamen i Uppsala samt har genomgått tvänne
slöjdkurser vid Nääs. Vid länsskolmötet i
Karlskoga år 1899 var han sekreterare och
har som sådan utgifvit en berättelse om
nämda möte.
Al fr.
Tiden för ålderstilläggens
inträdande.
Ett behöfligt förtydligande.
Uti en sistlidna lördag till
riksdagens kamrar öfverlämnad proposition
föreslår k. m:t? att riksdagen måtte
medgifva,
att hvad som är stadgadt om viss tids
tjänstgöring såsom villkor för erhållande
af de ålderstillägg å lönen, hvilka
tillkomma ordinarie lärare eller lärarinna
vid folkskola,, skall anses vara fullgjordt,
därest läraren eller lärarinnan under den
tjänstetid af fem år, som erfordras för
vinnande af hvarje särskildt ålderstillägg,
meddelat undervisning under mera än
fyra femtedelar af den å nämda
tjänstetid belöpande fastställda
undervisningstiden af åtta månader om året eller den
kortare tid, under hvilken
undervisningen i den skola, hvarest läraren eller
lärarinnan är anställd, på grund af k. m:ts
särskilda medgifvande årligen meddelas;
skolande dock härvid, icke föras
löntagare till last tjänstledighet, som åtnjutits
för att, på grand af särskildt
förordnande eller val, bestrida allmänt uppdrag
eller offentlig befattning utom
skoldistriktet, och ej heller den tid, hvarunder
till följd af rådande smittosam sjukdom
undervisningen i skolan varit inställd.
Statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet lämnade vid
ärendets föredragning inför konungen den
7 innevarande februari en utförligare
motivering för förslaget, hvilken
motivering vi med hänsyn till frågans
betydelse för folkskollärarekåren
återgifva i dess helhet .(för
öfvérskådlig-hetens skull med tillägg af
underrubriker). Statsrådet yttrade följande:
Historik.
Först på senare tid hafva de vid
folkskolorna anställda lärarne och
lärarinnorna genom allmän författning
berättigats att komma i åtnjutande af ålder
s-tillägg. Enligt nådiga kungörelsen den
29 december 1860 om förändrad lydelse
af 4 § l och 2 mom. i nådiga stadgan
angående folkundervisningen i riket den
18 juni 1842 hade den bestämmelse i
l mom., i enlighet med hvilken
folkskollärares årliga lön skulle utgå,
följande lydelse:
Vederbörligen, enligt denna författnings
föreskrift, vid seminarium godkänd och
sedermera vid folkskola anställd lärare åtnjute
i årlig lön minst sexton tunnor spannmål,
hvaraf åtta tunnor erläggas in natura,
hälften i råg och hälften i det eller de andra
sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten
utgår, men de öfriga åtta tunnorna alltid
betalas med penningar efter länets
markegång, dock ej till lägre belopp, än sex r:dr
32 sk. banko för tunnan;
hvarjämte stadgades dels i samma
mom. angående skollärares rätt till
löneförhöjning, därest hans tjänstgöring
fort-ginge utöfver åtta månader af året, dels
ock i 2 mom. oni skyldighet för
församlingen att förse skolläraren med tjänlig
bostad och nödigt bränsle samt åt
honom anskaffa sommarbete och
vinterfoder till en ko eller lämna ersättning
därför.
Genom nådiga kungörelsen den 11
december 1863 inträdde en förändring i
fråga om lärarelönen på sådant sätt, att
lönen för en examinerad lärare, vare sig
vid fast eller ambulatorisk folkskola,
utom husrum, vedbrand och kofoder,
bestämdes skola vara minst 400
riksdaler och att, därest för läkare, som redan
i lön åtnjöte 400 riksdaler eller mera,
församlingen förbunde sig att höja lönen
utöfver då utgående belopp, ett
statsbidrag till lika belopp med församlingens
sålunda beviljade ytterligare tillskott
under den med påföljande år ingående
statsregleringsperiod kunde erhållas, dock
att statsbidraget för detta ändamål icke
komme att öfverstiga 50 riksdaler
årligen för hvarje lärare.
Detta stadgande förnyades den 29
juni 1866 och den 24 maj 1867, hvarje
gång för en statsregleringsperiod, med
tillägg att lönen skulle utgå för åtta
månaders undervisning, samt den 29 maj
1868 tills vidare.
På grund af hvad sålunda blifvit
stadgadt kunde den årliga lönen för åtta
läsmånader blifva olika för olika
lärare, men den högre lönen var icke
beroende af någon längre tjänstgöringstid
och utgick således icke till någon del
såsom ålderstillägg.
Först från och med år 1872 infördes
ett ålderstillägg för folkskollärare, i det
att genom nådig kungörelse den 22 juni
1871, såsom tillägg till hvad ej mindre
i 4 § l mom. af stadgan angående
folkundervisningen i riket den 18 juni 1842,
såsom detta moment lydde i
kungörelsen den 29 december 1860, än ock i
kungörelsen den 11 december 1863
blifvit bestämdt i fråga om beloppet af
folkskollärarnes aflöning, stadgades, att för
hvarje examinerad och i viss
fÖreskrif-ven ordning vid folkskskola tillsatt
ordinarie lärare eller lärarinna, som i
denna egenskap oförvitligen tjänstgjort i
tio år, räknadt från början af året nä »t
efter det, då han eller hon sådan tjänst
tillträdt, den årliga lönen skulle, därest
densamma icke uppginge till 500
riksdaler utom husrum, vedbrand och
ko-fodee, höjas till detta belopp.
Från och med år 1874 erhöllo
folkskolans lärare och lärarinnor en
förbättring uti de enligt lag utgående
löneförmånerna, och på samma gång
förkortades tiden för ålderstilläggets ernående
till fem år. Bestämmelse härom
meddelades genom Eders k. m:ts nådiga
kungörelse den 2 september 1873, enligt
hvilken kungörelse 4 § l ’mom. af
stadgan angående folkundervisningen i riket
den 18 juni 1842 erhöll följande
förändrade lydelse:
Lärare, hvilken efter undergången
godkänd afgångsexamen från seminarium
blifvit i föreskrifver ordning vid folkskola
anställd, åtnjute i årlig lön dels åtta tunnor
(50 kubikfot 4 kannor) spannmål in natura,
hälften i råg och hälften i det eller de andra
sädesslag, i hvilka kronotionden inom orten
utgår, dels ock penningar till så stort
belopp, att hela lönen, inberäknadt
spannmålens värde efter länets markegång för året
(litt. A.), uppgår till minst 500 riksdaler.
Har vid folkskola sålunda anställd
ordinarie lärare i denna egenskap oförvitligen
tjänstgjort i fem år, räknadt från början af
året näst efter det, då han tillträdt lön till
förenämda belopp eller däröfver, skall den
årliga lönen, därest den icke redan uppgår
till 600 riksdaler, höjas till detta belopp;
hvarjämte stadgades om
folkskollärares rätt till ersättning för tjänstgöring
utöfver åtta månader af året.
Genom nådiga kungörelsen den 29 maj
1874 gjordes i de nyss anförda
bestämmelserna den ändring, att uti andra
stycket orden »räknadt från början af året
näst efter det, då han tillträdt lön till
förenämda belopp eller däröfver»,
ute-slötos, hvarigenom detta stycke fick
följande lydelse:
Har vid folkskola sålunda anställd
ordinarie lärare i denna egenskap oförvitligen
tjänstgjort i fem är, skall den årliga lönen,
därest den icke redan uppgår till 600
riksdaler, höjas till detta belopp;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
