Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,053.) 5 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 10
SVENSK LÄRARETIDNING.
179
Under hvarje tafla är den bibeltext,
som framställer taflans ämne, tryckt
jämte en kort rubrik. Ett litet häfte
om 8 å 10 oktav-sidor redogör för
såväl taflans religiösa som dess
kulturhistoriska innehåll. Texthäftets första
del är afsedt att användas, då
berättelsen första gången genomgås i småskolan;
styckena 2 och 3 äro beräknade för
folkskolan. Meningen är nämligen, att
planscherna då åter skola framtagas för att
intrycket af dem må fördjupas. Då
kunna också taflans kulturhistoriska mo^
ment närmare beaktas.
Det, som skiljer dessa bibliska taflor
från andra med samma ändamål, kan
helt kort uttryckas^så: det .är
konstnärliga skapelser, anpassade för skolans
kristendomsundervisning. I denna
egenskap stå de nu utan medtäflare.
Priset för hvarje tafla med text är l
krona 50 öre. Detta är naturligtvis ej
beräknadt med hänsyn till hvad det
kostat att åstadkomma originalen och
reproduceringarna i färger, ty då hade
priset blifvit betydligt högre. Staten
och enskilda hafva, såsom redan blifvit
antydt, velat göra det möjligt för alla
våra skolor att inköpa taflorna.
Ett bildningskraf
särskildt för landsbygden.
Glädjande nog har under senare
tiden den åskådningen allt mer gjort
sig gällande, att bildande och
förädlande förströelser äro ett nationellt
behof, hvars tillfredsställande icke
längre får försummas. Särskildt på
landsbygden blir känslan häraf med
hvar dag allt starkare och
allmännare. Ett nytt bevis härpå utgör
följande uttalande, som nyligen kommit
oss till hända från den halländska
landsbygden och som vi med nöje
återgifva.
Mycket har gjorts för att i
intellektuellt afseende höja landsbygdens
befolkning och väcka dess intresse för
ideella njutningar och förströelser. I denna
riktning ha de på inånga orter så tal
rika f öreläsning s förening ärna -utfört ett
vackert arbete, hvars resultat redan
börjar skönjas här och där. De på senare
tider ute i bygderna anordnade
folkkonserterna ha äfven gjort mycket godt
härvidlag. Slutligen gifves det ännu en
faktor i detta upplysningsarbete, och den
är ingalunda den oviktigaste, nämligen
nykterhetsrörelsen. ,,
Allt detta har bidragit till att på
landsbygden väcka ett allmännare intresse för
läsning. Men ett »aber» härvidlag är,
att stora svårigheter lägga hinder i vägen
för tillfredsställande af denna tilltagande
läslust. Visserligen finnas på en och
annan plats små bibliotek, där
allmänheten antingen gratis eller för en ringa
penning kan få låna böcker, men dessa
bibliotek äro tyvärr så sällsynta och ofta
så illa skötta, att man knappast kan taga
dem med i räkningen.
Man har sökt tillgodose läslusten genom
att på landsbygden dä och då hålla
bokauktioner. Men gifvet ar, att dessa
företagits i affärssyfte, och då vederbörande
snart kommit underfund med, att j u mera
rafflande och s. k. saftig en bok är, desto
större åtgång har den, så har på dessa
bokauktioner tillhandahållits en massa
litteratur af sämsta slag. Billiga
röfvare- och mordromaner med bloddrypande
titlar, ruskiga »kärlekshistorier» och
mindre anständiga visböcker ha haft en
strykande åtgång och slukats med
glupskhet i dräng- och pigkarnrarna och, hvad
värre är, af det unga, uppväxande
släktet. Hela romaner ha t. ex. hopskrifvits
om massmördaren Nordlund och hans
bedrifter, hvilka utmålas i de saftigaste
färger, än som höjden af djäfvulskhet,
än som storartade hjältedåd. »Visor,
tryckta i år», såväl om Nordlund som
andra mördare, finnas tillgängliga i mängd
och sjungas med förtjusning af
bond-pojkarne och bondflickorna.
Att dylik lektyr ingalunda kan vara
själsodlande, torde väl ej närmare
behöfva påpekas. Däremot bör oss alla
ligga varmt om hjärtat frågan: Huru
råda bot mot det onda f
Någon annan utväg härför kan
ned-skrifvaren af dessa rader ej angifva än
den, som utpekas i den af hrr Fridtjuv
Berg och Emil Hammarlund vid
innevarande års riksdag väckta motionen om
statsunderstöd till sockenbibliotek och
med dem jämförliga boksamlingar samt
om däraf följande ledning af och
kontroll öfver folkläsningen, hvilken motion
man må hoppas måtte bifallas. Saken
är verkligen af den vikt, att den måste
beaktas af alla, som hysa ett varmare
intresse för vårt folks kultur och
upplysning. S-r.
#
Den ärade br ef skrif v aren har rätt.
Frågan hör till dem, som icke kunna
falla. Möjligt kan ju vara, att den
icke i år lyckas tillvinna sig hela
riksdagens bifall. I andra kammaren
borde den dock kunna räkna på
enhälligt understöd af såyäl städernas
som landsbygdens representanter,
franaför allt naturligtvis af de senare.
Den befolkning, hvars intressen de
närmast hafva att tillvarataga, är ju
för närvarande i afseende på sin
läsning hufvudsakligen hänvisad till den
själaspis, som nyhetsbladen och
»auktionslitteraturen» hafva att bjuda. Och
den spisen lär väl ingen, som själf
har något begrepp om andligt
näringsvärde, kunna anse tillräcklig
eller ens i allo sund.
Fullt statsbidrag, oaktadt de
slöjdande gossarne ej
uppgå till tio.
Ett viktigt prejudikat har gifvits
den 14 sistlidna februari.
Domkapitlet i Visby öfverlämnade till
k. m:t en af kyrko- och skolrådet i
Hörs-ne-Bara skoldistrikt gjord ansökning, att
k. m:t täcktes förklara skoldistriktet
berättigadt att, utan hinder däraf att
antalet i slöjdundervisningen i skolan
deltagande gossar under vårterminen 1901
utgjort allenast nio, under i öfrigt
stadgade villkor för år 1901 åtnjuta det
enligt k. kungörelsen den 25 maj 1900
medgifna statsbidrag för
slöjdundervisningen oafkortadt eller, om detta icke
kunde bifallas, minskadt blott med den
del däraf, som efter 80 kronors
understöd för åtta månaders undervisning af
tio gossar belöpte sig på en gosses
un-visning under vårterminens fem
månader. I afgifvet utlåtande erinrade
länsstyrelsen, hurusom af ansökningen
fram-ginge, att alla gossar, som under
vårterminen tillhört folkskoleafdelningen,
äfven deltagit i slöjdundervisningen, samt
att under höstterminen antalet i
slöjdundervisningen deltagande gossar utgjort
elfva.
Vid föredragning af detta ärende har
k. m:t medgifvit, att, därest de enligt
k. kungörelsen angående statsbidrag för
undervisning i slöjd den 25 maj 1900
föreskrifna villkor i öfrigt befinnas vara
af skoldistriktet fullgjorda, hinder icke
må möta för utbekommande af det
enligt samma kungörelse bestämda
understöd af statsmedel till belopp af 80
kronor för undervisning i slöjd åt
gossar i den omständighet, att antalet af
de i slöjdundervisningen deltagande icke
under vårterminen 1901 uppgått till tio.
Då riksdagen år 1900 fastställde
nya grunder i fråga om statsbidrags
åtnjutande för slöjdundervisningen,
beslöt riksdagen tillika, »att k. m:t
må, när i särskilda fall
omständigheterna därtill föranleda, meddela
understöd af statsmedel för
ifrågavarande ändamål utan hinder däraf,
att någon afvikelse från nämda
grunder ägt rum».
K. m:t har ansett ett dylikt fall här
föreligga, och det lider intet tvifvel,
att andra skoldistrikt skola und^i;
liknande omständigheter efter särskild
ansökning få statsbidrag sig till|j>
kända, äfven om antalet slöjdelewr
understiger 10.
Kristianiamötets berättelse
kan nu af de svenska deltagarne er- *
hållas. Ett meddelande längre fraiC
i dagens nummer lämnar närmare
upplysningar om hvad därvid är att
iakttaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
