Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (1,053.) 5 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
Från folkhögskoleföreståndare
till landshöfding.
Den bekante
folkhögskoleföreståndaren, f. d. stortingspresidenten Viggo
Ullman har i dagarna blifvit utnämd
till amtman i Brattsbergs amt, inom
hvilket hans skola Seljord är belägen.
En långsam tågordning
följes understundom här i landet vid
expeditionen af nya författningar o. d.
Den 7 december 1900 fastställde k.
m:t ny normalplan samt beslöt att
den, skulle tryckas och utsändas till
rikets skolråd. Men ännu den l mars
1902 hade till ett skoldistrikt å
Östgötaslätten intet exemplar af
densamma anländt, utan har läraren
måst vsjälf anskaffa sig ett dylikt.
Som Östergötland just ej har brist
på kommunikationer, står man helt
förvånad öfver ett dylikt uteblifvande
och spörjer: »Hvar är felet?»
En upprörande skildring
af tillvägagångssättet vid
städningens och eldningens utförande af
skolbarnen å landsbygden förekommer i
ett nummer af Falu-Kuriren för förra
veckan. Artikelförfattaren skildrar,
huru barnen måste använda rasten
att såga och hugga veden och huru
flickorna i tur och ordning måste
kvarstanna efter slutad läsning för
att städa och därför ibland få i
mörkret vandra en half mil, sedan deras
kamrater gått hem. Och under det
de gå och slita med flyttningen af de
tunga skolbänkarna, får en stackars
eftersittare sluka i sig det hvirflande
dammet, där han midt bland
stoftmolnen med gråtkvald stämma
rabblar upp sin läxa. Och morgonen
därpå rifves dammet åter upp för
att, sedan läsningen börjat, åter lägga
sig till rö i barnens lungor. Artikeln
slutar med följande erinran:
Det olagliga, orättvisa och
hälsovådliga i här relaterade missförhållanden
torde ligga i öppen dag. Det är
därför nu på tiden att en ändring göres.
Skolråden böra bättre än hittills akta
på sin här påpekade lagliga skyldighet,
och allmänheten måste vakna till insikt
om att utan föräldrarnas samtycke kan
ingen tvinga deras barn till dessa
hälsofarliga göromål. Barnen ha genom det
rådande skol- och. läxtvånget fullt
tillräcklig börda detta förutan. Lättast blefve
måhända rättelse vunnen, om föräldrarna
alldeles förbjöde barnen att i skolan
förrätta dessa sysslor. Då lagen skyddar
de smås naturliga rätt till nödig hvila
och hälsosam förströelse, må icke
loj-heten eller snålheten tillåtas att beröfva
dem densamma. Våra barns hälsa är
ett alldeles för dyrbart ting att på detta
sätt äfventyras.
S KOLNYHETER
Utställning af
undervisningsmateriel. För uppehållande jämväl
under år 1902 af den vid
folkskollärarinne-seminariet i Stockholm anordnade
fullständiga utställning af
undervisningsmateriel har k. m:t anvisat ett belopp af
500 kr. att utgå med 300 kr. till
utställningsföremålens vidmakthållande och
förökande samt med 200 kr. såsom
ersättning till seminariets rektor för
tillsyn och vård af utställningen.
Småskollärarinnas uppf lyttning
i högre lönegrad är icke beroende
däraf, att hon tillträdt platsen vid årets
början. Hufvudsaken är, om hon
under året tjänstgjort Så1/^ veckor. Detta
framgår ånyo af följande k. m:ts utslag.
Skolrådet i Arboga landsförsamling
anhöll hos länsstyrelsen i Västmanlands
län att för år 1901 utbekomma bidrag
af allmänna medel med 233 kronor 33 öre
för småskollärarinnan Maria Matilda
Karlsson, hvilken tillträdt sin befattning den
29 januari 1891 samt vid början af år
1901 räknat tio tjänsteår, hvart och
ett med åtta månaders undervisningstid,
och i årlig lön åtnjöt e förutom
naturaförmåner 350 kronor. På grund af
vederbörande folkskoleinspektörs å
ansökningen tecknade erinran, att Karlsson,
såsom antagen^till lärarinna första gången
den 29 januari 1891, icke kunde räkna
mer än nio tjänsteår vid 1901 års
början, utanordnade länsstyrelsen allenast
200 kronor. Häröfver klagade skolrådet
hos k; m:t.
Som upplyst är, att Maria Matilda
Karlsson vid 1900 års slut tjänstgjort
såsom småskollärarinna under
sammanlagdt tio tjänsteår, samt vid sådant
förhållande och då Maria Matilda Karlsson
af församlingen i årlig lön år 1901
åtnjutit ett belopp af 350 kronor förutom
naturaförmåner, bestämmelserna i § 2
mom. 2 k. kungörelsen angående
statsbidrag till anönande af lärare vid
folkskolor och småskolor den l juni 1900
äro i förevarande fall tillämpliga, har
k. m:t pröfvat skäligt att, med
upphäfvande af länsstyrelsens öfverklagade
beslut, visa målet åter till länsstyrelsen,
som äger att detsamma ånyo företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
Det åberopade momentet bestämmer,
att »tjänsteår räknas såsom fullt,
därest läraren därunder tjänstgjort åtta
månader eller 34V 2 veckor». För
folkskolans lärarepersonal finnes som bekant
ingen motsvarande föreskrift.
Statsbidrag för oexaminerad
vikarie under helt år. Under er
inran att för förra halfåret af år 1901
bidrag af allmänna medel till Bokenäs
församling utbetalts för en
laraqnne-tjänst vid en flyttande folkskola, hvilken
tjänst uppehållits af oexaminerad vikarie,
och med uppgift att examinerad vikarie
ej heller under senare delen af år 1901
kunnat erhållas, oaktadt skolrådet gjort
försök i sådant hänseende, anhöll
skolrådet hos länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län att för vikaries anönande
bekomma statsbidrag för senare hälften af
nämda år. Till stöd för denna anhållan
åberopades jämväl å ansökningen
tecknadt intyg af vederbörande
folkskoleinspektör, att examinerad vikarie icke
kunnat erhållas och att vikarien
befunnits duglig.
Enär oexaminerade lärarinnan Klara
Pettersson, som under årets senare hälft
uppehölle den fölkskolläraretjänst, för
hvilken statsbidrag söktes, jämväl under
årets förra hälft bestridt samma tjänst,
samt i följd häraf berörda läraretjänst
skulle komma att under hela den
lagstadgade lärotiden år 1901 uppehållas
af oexaminerad vikarie, fann sig
länsstyrelsen på grund af bestämmelserna i
k. kungörelsen den l juni 1900
förhindrad att bifalla ansökningen.
Skolrådet klagade hos k. m:t, därvid
bl. a. åberopande, att den
omständigheten, att ifrågavarande tjänst hela den
lagstadgade lärotiden under år 1901
uppehållits af oexaminerad vikarie,
berott på rådande lärarebrist och icke på
någon försummelse af skolrådet, som
upprepade gånger annonserat efter
examinerad vikarie och förklarat tjänsten
ledig till ansökning, utan att någon
examinerad sökande anmält sig.
Enär, med afseende å hvad i målet
förekommit, den omständigheten, att
oexaminerad vikarie måste under hela
året 1901 uppehålla undervisningen vid
ifrågavarande skola, icke må utgöra
hinder för församlingen att utbekomma
statsbidrag för vikaries anönande, har k. m:t
pröfvat skäligt att, med upphäfvande af
länsstyrelsens öfverklagade beslut, visa
målet åter till länsstyrelsen, som äger
att detsamma ånyo till behandling
företaga och därmed vidare lagligen förfara.
Statsbidrag för kortare tid än
åtta månader. Skolrådet i Holms
församling har - med förmälan, att vid
Vike-Lovikens mindre folkskola undervisningen,
som vårterminen 1900 fortgått under 19
veckor, måst till följd af brist på lärare
inställas under höstterminen samma år
samt att till följd häraf församlingen
nödgats återbära för anönande af lärare vid
omförmälda skola under år 1900 hos
länsstyrelsen i Västernorrlands län
uppburet statsbidrag 200 kr. - anhållit, att
k. m:t måtte bevilja församlingen
statsbidrag för skolan för den tid af 19
veckor, hvarunder läsningen vid densamma
under 1900 verkligen pågått.
K. m:t har medgifvit, att statsbidrag
för anönande under år 1900 af lärare
vid ifrågavarande skola må, utan hinder
däraf att undervisningen i skolan under
höstterminen samma år varit inställd,
utgå med belopp, svarande mot den tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
