Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,054.) 12 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 11. (1,054.)
STOCKHOLM, 12 MARS 19O2.
21:a årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kr., 3/4 år 3,25 kr., Va år 2,25 kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 60 00.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag,
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid: hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofninga* och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, 00 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Undervisning i huslig ekonomi för folkets barn.
A
1. Inledning.
r ej behofvet af undervisning i huslig ekonomi inom
folkskolan lika trängande som inom den kögr©
flickskolan?
Denna fråga må vi väl uppställa och söka att besvara.
Därtill föreflnnas nu särskilda anledningar. En sådan är den
till riksdagen öfverlämnade propositionen om förhöjning af
anslaget’till högre
flickskolor med 160,000
kronor, hvilket belopp
delvis är afsedt att
fram j a under vi sningen
i huslig ekonomi vid
dessa skolor och i vissa ,
samskolor. En
ytterligare anledning är den
väckta motionen om ett
anslag på extra stat af
50,000 kronor, på det
att folkskolor, högre
folkskolor och
folkhögskolor, som meddela
undervisning i huslig
ekonomi, må £&r detta
ändamål fcuana erhålla
ett särskildt
statsunderstöd af högst 1,000
kronor, eller ungefär
hälften af de verkliga
kostnaderna för denna
undervisning.
Beviljandet af det
begärda anslaget till
flickskolorna skall helt visst hälsas med glädje af hvarje skolvän,
ej minst därför att införandet af huslig ekonomi som
undervisningsämne därigenom får en kraftig uppmuntran. Större
duglighet i husliga sysslor, aktning för hemmets plikter och
uppfattning af der»» betydelse för den enskilde och för
samhället kräfves förvisso bland de bättre lottade klassernas
döttrar. Deras exempel utöfvar stort inflytande nedåt och
kommer nog att förbättra tillståndet bland den arbetande
FEAN ETT VAND.BANBE SKOLKÖK I ÖSTERGÖTLAND.
klassens kvinnor. När det ej längre anses tillhöra bördens
och penningens privilegier, att kvinnan skall Jefva likt »liljorna
på marken», så kommer det ej heller f Or de mindre
bemedlade att stå som ett så eftersträvansvärd tmål att få
fram-lefva sin tid utan att syssla med vare sig matlagning, städning
eller dylikt »lägre» arbete.
Denna omstämning kan säkert väntas, och redan visa sig
tecken därtill. Men det
är en långsam process.
Många samverkande
orsaker göra det
nödvändigt att äfven ’pä
annat, mera direkt sätt
verka för reformer på
detta område. Den
motion, som afser att
främja inrättandet af
skolkök vid folkskolor
och folkhögskolor,
betecknar därför ett
betydelsefullt framsteg.
2. Reformer kräfvas
inom hushållets
område.
När vi besinna de
raska, ja otroliga
framsteg, som under det
gångna seklet gjorts på
de flesta områden inom
vetenskapens såväl som
industriens värld, saiftt
hvilka omhvälfningar,
dessa uppfinningar medfört inom värt offentliga och enskilda
lif, måste vi dock erkänna, att det finns ett område, hvilket?
förblifvit så godt som oberördt af denna storartade
utveckling.
Vetenskapen framlägger äfven i populära skrifter villkoren
för kroppens ändamålsenliga näring, för dess hälsa och sunda
utveckling samt visar de olika födoämnenas näringsvärde oeh
pris, men ännu har ej denna kunskap annat än undantagsvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
