Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (1,054.) 12 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
SVENSK IÄRARKTIDNING.
N:r 11
blifvit kvinnornas egendom, allra minst
bland den klass, hvars största, ja, enda
kapital bestal* i hälsa och arbetskraft.
Födans^ sammansättning och beredning,
renlighet inorn hemmet, det uppvägande
släktets hälsovård :- allt detta tillhör
dock kvinnans, o^nråde.;
Ett nutida kök äfven inom större städers
arbetarekem är" visserligen nu försedt med
vattenledning, järnspis, t. o. m, gaskök,
fotogénkök, emaljerade kokkärl m. m.,
men kunskapen om deras rätta
användning har ej hållit jämna steg med deras
införande. Följderna af denna
okunnighet äro, att hälsa och arbetskraft, bränsle
och penningar förslösas. Beräkna vi den
dagliga förlust, som orsakas af slöseri
och oförstånd i köket, så lågt som till
10 öre, så blir ju detta 36 kr. 50 öre
om året. Af Sveriges fem millioner
invånare äro antagligen minst en half
million sysselsatta i köket och således
blir af denna summa en sammanlagd
årlig förlust af 18, millioner kronor. Till
jämförelse böra vi erinra oss, att Sverige
betalar för hela sitt undervisningsväsende
omkring 26 millioner. Denna post kunde
väl behöfva att ökas med åtskilligt af
de bortslösade 18 millionerna!
3. Husmodern och hemmet.
En allmän och berättigad .klagan är att
lefnadskostnaderna på de senaste åren
höjts i oroväckande grad. På kvinnans
omtanke och duglighet beror i främsta
rummet, huruvida mannens inkomster
räcka till eller ej. »En kvinna kastar
ut mera med sked än mannen skyfflar in
med spade.» Är husmodern arbetsam,
ordentlig och af ett förnöjsamt sinnelag,
så bli hennes lärdomar och exempel af
största betydelse för de unga;, som
uppväxa omkring henne, ej blott för dött-,
rårna utan också för sönerna. Det hem,
där närande och god föda bjudes åt
make och barn, där ordning och trefnad
råda, erbjuder ett af de bästa
skyddsmedel mot dryckenskapen, ; denna »fiende,
som bereder vårt folk oberäkneliga
penningförluster samt fräter på dess sedliga
och fysiska kraft.
Funnes i alla våra arbetarehem, i alla
hem, i stad och på landet sådana hus
mödrar, så vore Sverige <ett rikt och
lyckligt land.
4. Kvinnan och fabriksarbetet.
Många orsaker samverka att minska
de goda husmödrarnas antal bland den
arbetande klassen. En orsak utom den
ofvan antydda, nämligen att husligt
.arbete genom de förmögnare klassernas,
exempel kommit att ringaktas, är att
fabriksarbetet på grund af den frihet,
det erbjuder på aftnarna och på
söndagen, föredrages framför
tjänarinneplatser. Fabrikerna locka äfven därför,
att detta arbete så snart inläres och
sällan kräfver någon tankeansträngning.
Det stämmer därjämte väl öfverens med
det stillasittande lif på skolbänken och
vid läxan, hvarvid flickorna under de
.«.&W7 åren i skolan vant sig. Det hus-
ö
liga arbetet däreniot fpjrdrar vakenhet och
omtanke -samt förefaller den?
vid71yjopps-arbete ovana flickan soini: cl et tyngsta
»släp». Allt flera välja därför
fabriksarbete, och en följd däraf’ är, att det
stora antalet af mer eller mindre
odugliga husmödrar alltjämt ökas.
Den tinga flicka, som -tidigt börjat
arbeta på fabrik och kanske t. o. m.
efter sitt giftermål fortsätter därmed,
äger ej förutsättning att kunna väl sköta
ett hushåll. Matlagningen måste utföras
på kortast \ möjliga tid och ofta utgöra
dyra, charkuterivaror samt det lika lätt
åtkomliga ölet hufvudfödan; i andra
hem åter ätes smörgås och kaffe till
frukost, middag och kväll. En
beräkning, som kunde bevisa, att denna kost
verkligen är dyrare än vanlig mat,
tänker hon aldrig på att företaga.
Men fabriksarbetet lockar ej blott
städernas befolkning. Äfven på
landsbygden uppstå allt flera industriella
anläggningar, där kvinnan kan få en
aflöning, som vid en ytlig jämförelse
förefaller högre än den, som bjudes åt en
tjänarinna. Fabrikerna äro därför en
faktor, som måste tagas med i räkningen.
Vi kunna ej, äfven om vi skulle vilja
det, hindra en stor del af den kvinnliga
ungdomen att - strömma dit; det^ vore
detsamma - åtminstone under
nuvarande förhållanden - som att stäcka
hela vår industriella utveckling. ,
5. Huslig ekonomi i den egentliga
folkskolan.
Det gäller således att genom
skolköken gifva flickorna den undervisning
och öfning i husliga sysslor, hvilken de
icke erhålla i hemmen, så. att cle ej en
ll"äg~"Skola stå "lika hjälplösa som
mödrarna. Det är medvetandet om denna
nödvändighet, som i storindustriens
hemland Belgien,, England, Skottland m; fl.
ledt till, att undervisning i huslig
ekonomi sedan länge har fått plats bland
andra folkskolans ämnen, och att de
se-liäste tolf åren skolkök inrättats, i allt
flera af våra- städer samt/ genom; några
enskilda arbetsgifvare i större
fabriksdistrikt. I vårt broderland Norge . har
skolkökssaken också vunnit stor
utbred-.niiig. "Ensamt i Kristiania , finnas vid
folkskolan 12 skolkök, och kommunen
lämnar**, därtill; mer än en tredjedel af
den summa, . som nu föreslås för hela
Sverige. , De utgifter, som betingas af
den kommunala barnbespisningen, äro
ej däri inbegripna. ,
Denna undervisning måste för att
gagna cdlar gagna äfven de~ fattig aste, hvilka
omedelbart efter slutad skolgång måste
ut att förtjäna sitt bröd, meddelas inom
den egentliga folkskolan, som det också
sker i Stockholm, Örebro, Borås m. fl.
städer. Där den endast är tillgänglig
för dem, som redan genomgått den
egentliga folkskolan, motsvarar den blött till
en ringa del det behof, d$n skulle fylla.
Men detta är en organisations- och
penningfråga. Flera skolkök behöfvas
gifvetvis, då undervisning skall beredas åt
: alla ’flickor ’irröm den egentliga
folkskolan, och- härför kummer utdelning af
;statsanslag %att blifva af stor betydelse.
Undervisningen i skolköket, för
hvilken .i normalplanen uppställes ett
enkelt oph* £odt program, afser att öka
de dugliga husmödrarnas antal samt att
därigenom främja de små hemmens
ekonomi. Den blir derigenom af betydelse
för samhället i dess helhet., För att
understödja och främja detta arbete
begäres nu försöksvis den ringa summan
af 50,000 kronor. Ett anslag till
förmån för flickornas undervisning i huslig
ekonomi - är det ej lika berättigadt
som anslaget till gossarnas slöjd? För
’den senare utgår af, statsmedel öfver
260,000 kronor. Den orättvisa, som
ligger i denna fördelning, hamnar sig:
ur männens kassor komma till stor del
de summor, som de vanskötta hemmen
med alla sina sorgliga följder nu kräfva.
Bifall till denna motion, som utgör ett
erkännande af att husmoderns arbete
också är af betydelse vid uppförandet
af samhällets byggnad, skulle beteckna
öfvergången till en mera rättvis
fördelning.
Jules Simon, den franske statsmannen
och pedagogen, säger härom: »Man kan
ej annat än fråga sig - själf, hvarför vi
underkasta oss så mycken kostnad och möda
för att sätta gossarne i stånd att förtjäna
penningar, under det vi försmå att lära
flickorna den lika svåra konsten M utgifva
och spara dem.» Lotten Lagersteåt.
Olycksbud,
Det har blifvit sagdt, att en
lefvande samhörighets anda är "ett af
den nutida svenska
folkskollärare-kårens mest utpräglade
karaktärsdrag. ’
I dessa : dagar gör sig nämda
samhörighets anda på ett synnerligen
smärtsamt sptt gällande.
Underrättelserna om att tvänne medlemmar
af vår kår visat, sig skyldiga till
vanärande brott hafva genom pressen
spridts till landets alla delar samt i
.hvarje svenskt folkskollärarehem
väckt sorgsna känslor och tunga
tankar.
Mot sådana olycksbud värjer man
sig ej med den erinran, att dylikt ju
dock händer inom ;alla stånd och
klasser från de högsta till de lägsta.
Att så är, må vara sant, men
kännedomen härom skänker ej någon
lättnad. Om affärsmän, som uncfer
åratal varit öfverhopade med
heders-bevisningar och förtroendeuppdrag
samt lof ordats såsom stora foster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>