Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 12. (1,055.) 19 mars 1902
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
223
Öfverstelöjtnant Melander kunde fatta
deras tankar, som ej vilja tvinga
dogmer på sina barn, men ej deras, som
vilja förmena dem undervisning om
den heliga historien och om frälsaren.
Det vore en falsk uppfattning, att
föräldrarna helt och hållet äga sina barn.
De ägas också af samhället, af sig själfva
och af Gud.
Hofpredikanten Jfeuman betonade
ytterligare, att de olika meningar, som gjorde
sig gällande på bibelforskningens område,
ej borde framläggas för barnen, förrän
ett säkert resultat uppnåtts. Så länge
auktoritet står mot auktoritet, ville
talaren för barnens egen skull bedja, att
de måtte hållas utanför »de kriser, som
det är oss äldre gifvet att genomkämpa».
Sedan rektor Beskow och
öfverstelöjtnant Melander ännu en gång haft ordet,
framhöll roteman K. Sundstedt som sin
mening att särskilda läroböcker icke
borde förekomma vid
religionsundervisningen. Nya testamentet borde företrädesvis
begagnas.
#
Fru Edit Berggren hade ett kort
yttrande i frågan om den öfverdrifna
katekesläsningen i tredje förberedande
klassen och uttalade sig mot det till följd af
inträdesfordringarna till allmänna
läroverken nödvändiga pluggläsandet, som
slappade barnens intresse.
Hr Heuman instämde, och rektor
Almquist upplyste därom, att det ej vore
läroverken, som framställt nämda
fordringar, utan att dessa vore beroende på
vissa förhållanden i lagstiftningen.
*
Ännu ett ämne var uppställdt af
hof-predikanten Heuman och hade följande
lydelse: Måtte skolan f rånsäga sig och i
stället till mor öfverlämna den högst
grann-laga uppgiften att med sin dotter tala om
sådana stycken, hvaröfver helig blygsamhet
hittills satt tystlåtenhetens sigill!
Diskussionen öfver ämnet blef högst omfattande
och mängden af talare - samt ej minst
talarinnor - var så stor, att utrymmet
förbjuder oss ägna ärendet ett mera
detaljeradt referat.
Inledare var hr Heuman, som uttalade
betänkligheter mot de sträfvanden, som
hafva till syfte att i skolan införa en
undervisning, genom hvilken skulle
af-lyftas slöjan på områden, som borde
höra hemmet, särskildt modern till. Hvad
blygsamheten hittills dolt, skulle fram
och exploateras. Det vore svårt till och
med för en mor att reda sig i denna sak,
och skolan hade förut mer än tillräckligt
af svåra uppgifter att lösa.
Fru A. Beckman ansåg, att hr Heuman
missuppfattat saken. Den åsyftade
undervisningen skulle förekomma å skolans
högsta stadier och i samband med
häl-soläran. Meningen vore äfven att
skolan skulle i denna sak samarbeta med
hemmen.
I hufvudsakligen samma riktning
uttalade sig fruarna Enblom, Jolin och
Glo-semeyer, fröknarna Hilda Casselli, Hilda
Myhrberg, rektor Beskow, d:r Wide och
d:r Karolina Widerström, hvilken
sistnämda betonade, att det vore fråga om
att gifva en rent naturvetenskaplig
undervisning, samt att denna borde
om-händerhafvas af läkare och i alla
händelser af personer med nödvändiga
sedliga förutsättningar.
Fröken Anna Sandström ansåg
kunskaper i berörda hänseenden nödvändig.
Men man borde akta sig för att
öfverflytta allt från hemmet till skolan. Det
bure emot att tala till en hel klass om
sådant, som borde förhandlas i enrum.
Tidpunkten kunde också väljas för tidigt
och väljas för sent. Frågan stode ju
ock i samband med det svartaste i
samhället. Det vore svårt att med barn
förhandla sådant. »Skolan banaliserar,
därför att den metodiserar.» Det vore
hemmet, som i förevarande afseendet
borde bära det etiska ansvaret.
Majorskan Hilda Uggla instämde med
fröken Sandström.
Ordföranden uppläste härefter
åtskilliga till mötet ingångna skriftligt
affattade önskemål, hvarefter ordet begärdes
af professorskan Jolin, som erinrade om
de stora svårigheter, hvilka följa af de
alldeles för högt uppdrifna
inträdesfordringarna vid läroverken. Hon framhöll
därjämte under stor tillslutning från
mötets sida fördelen af att
inträdespröf-ningarna förlades till vårterminens slut.
Sedan ordföranden till sist uttalat ett
tack, särskildt för det stora intresse,
hvarmed mötet omfattats af barnens
föräldrar och målsmän, förklarades mötet
afslutadt.
Sociala synpunkter vid
uppfostran.
Pedagogiska sällskapet härstädes
diskuterade vid ett talrikt besökt
sammanträde sistlidna lördag ämnet: Om skola
och uppfostran ur social synpunkt. Härom
uppstod en liflig öfverläggning, som
inleddes af d:r N. Gr. V. Lagerstedt.
Han framhöll, att uppfostringsfrågan
kunde ses från tvänne hufvudsynpunkter:
från individens och från samhällets.
Båda dessa synpunkter måste vid
uppfostran beaktas, ej minstf den
samhälleliga, den sociala. Man kunde i detta
afseende hänvisa till de stora
pedagogerna. Kärleken till det egna förtryckta
folket bidrog mäktigt till att lära
Come-nius inse betydelsen af en förbättrad
folkuppfostran. Pestalozzi, »kärlekens
pedagog», var tillika socialpedagog.
Luther, Grundtvig, Rudenschöld m. fl. hafva
vid bedömandet af uppfostringsfrågan
ingalunda förbisett den sociala
synpunkten, medan hos Rousseau den
individualistiska synpunkten varit förhärskande.
Vi löpa fara att allt för ensidigt
tillgodose uppfostrans individuella sida.
Barnen få ej i den grad, önskligt vore,
lära känna, att de i lifvet inträda som
medlemmar af samhällen, att de gent
emot dessa hafva höga plikter att
uppfylla, och att samhället måste kräfva
offer af individen, ej blott då det gäller
fäderneslandets försvar - hvilket i
allmänhet tillfredsställande framhålles -
utan äfven i många andra afseenden.
Vid undervisningen i kristendom,
historia, geografi, naturkunnighet m. fl.
ämnen har läraren rika tillfällen att
framhäfva sociala synpunkter.
Kristendomsundervisningen ägnar sig väl för
att gifva en rätt uppfattning af
solidaritetens betydelse: »Om en lem lider,
så lida alla lemmarna.»
Men ej blott vid undervisningen utan
äfven vid uppfostran i öfrigt kan och
bör man framhålla nämda synpunkter.
Talaren anförde belysande exempel
angående arbetet för social uppfostran i
Frankrikes skolor. Där bildas
kamratföreningar, sjukhjälps- och andra kassor m. m.,
allt i syfte ej blott att hjälpa och stödja
utan äfven att socialt uppfostra
medlemmarna genom att hos dem uppväcka
samhörighetskänsla och lära dem inse
samhörighetens betydelse.
I den följande öfverläggningen deltogo
jämte inledaren rektor L. M. Waern,
lektor J. Bergman, löjtnant E. Liljedahl,
redaktör G. H. von Koch, d:r E. Laurent,
d:r O. Stridsberg, d:r Lydia Vahlström,
fröknarna Matilda Videgren, Hilda
Ca-selli m. fl.
Diskussionen gick i hufvudsakligen
samma riktning som
inledningsanförandet. Allmänt framhölls vikten af att
vid skolans arbete behjärta den sociala
uppfostran. Detta vore af betydelse ej
blott för samhället utan också för
individen själf. Intresset för andra* danade
vår individualitet.
Vid undervisningen i modersmålet
borde man ej försumma att använda
sådan litteratur, som vore ägnad att
väcka lärjungarnas sociala samvete, t. ex.
Snoilskys »Den tjänande brodern»,
Viktor Rydbergs »Grottesång» m. fl.
Historieundervisningen borde bedrifvas så, att
större vikt fästes vid kulturutvecklingen,
än hvad nu är fallet. Särskildt gällde
detta om nyare tidens historia.
Kraftigt betonades, att man borde ur
skolan söka aflägsna allt, som vore
ägnadt att amma upp klass-skillnader. Med
hänsyn härtill vore det af stor betydelse,
att folkskolan blefve den grundläggande
läroanstalten för barn af alla
samhällsklasser, i det hela berodde den sociala
uppfostran, skolan kunde gifva, i högst
väsentlig mån på lärarens personlighet.
Rektor Waern förbisåg icke betydelsen
af sociala synpunkter vid uppfostran,
men vjlle varna för att låta dessa bli
för mycket dominerande. Lagstiftarne
hade benägenhet för att inordna upp
fostran under dylika synpunkter. Det
vore pedagogernas skyldighet att tillse,
att individen komme till sin rätt gent
emot ett stagneradt samhälle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0229.html
