Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (1,056.) 26 mars 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 13
bröd med stekt fläsk och mjölksås,
saftkräm med mjölk - var färdig, och
den varma delen däraf stod nätt
upplagd till värme i vattenbad. Krämen
var - »högtiden till ära» - garnerad
med kanel och gräddskum. Grädden
hade en af flickorna skaffat från sitt
hem i närheten. En liten tolfåring hade
ensam på vinden, där drickat jäst, silat,
upptappat, korkat och hartsat 60
buteljer enrisdricka. Öfverallt var städadt
och fint, bordet mer än vanligt prydt
med blommor, och flickornas strålande
anleten visade, att de voro i
feststämning. Men på ett annat - kanske det
viktigaste området - hade de ock på
egen hand afslutat förmiddagens arbetet
middagskostnaden var uträknad på svart^
taflan, och dagens kassa var äfven
afslutad.
10. Arbetets anordning.
Flickorna arbeta fördelade i två
familjer, och för hvardera finnäs kokkärl,
redskap och servis till lika stort antal
och af lika slag. Men om i köket ej
finns annan lämplig spis än den, som
medföljer de flyttande inventarierna,
måste båda familjerna finna plats för
sina kokkärl på denna. Ett större,
dubbelt fotogénkök samt en låda för
»hökok-ning» användas därjämte, och med detta
måste eleverna finna sig tillrätta.
Förutom stekugnen har alltid funnits att
tillgå en större murad bakugn, och i
denna gräddas såväl tunnbrödet för
kursens behof som gröfre och finare
bröd till försäljning.
Arbetet i hvarje familj delas mellan
sex »sysslor» nämligen: 1) Eld och vatten;
II) Kök och förstuga; III) Dukning och
uppassning; IV) Uppköp och kassa; V)
Kokkärl och porslin; VI) Bakning, tvätt
eller brygd. Äro eleverna flera än 12
(högsta antalet för dessa kurser är 14)
så räknas till sistnämda »syssla» tre
eller fyra i st. f. två flickor.
Matlagningen är också fördelad mellan de sex
»sysslorna», så att t. ex. Kött och
fiskrätter o. d. lagas af II) och IV), soppa,
gröt och kräm af I) och V) samt potatis
och grönsaker af III). Hvarje syssla
be-hålles i tre dagar.
I en arbetsordning för tiden mellan
Id. 8 och l/2 4, indelad i hel- och
half-timmar, äro angifna de viktigaste
punkterna af det arbete, som hvarje »syssla»
skall dagligen utföra. Tiden från kl.
9-1/2 10 t. ex. är anslagen till lektion
om dagens arbete, kl. 12-L/2 l
genomgår lärarinnan med alla eleverna den
af »Uppköp och kassa» samt fraAj-flickorna
uträknade kostnaden för middag och
bakning samt förbereder nästa dags
lektion. Denna arbetsordning kan
omöjligen som i annan skola punktligt följas,
men den afser att vara en stödjepunkt
för minnet och en ledning för flickorna
till själfständigt arbete. J5a#-flickorna
t. ex, äro mycket glada, om de kunna
kl. 1} meddela: »Nu ha vi hunnit att
räkna ut hvad brödet kostar, och nu
börja vi baka ut det», eller
om de kl. 12 ha inskrifvit dagens
utgifter och inkomster i kassaboken samt
räknat ut middagskostnaden. Har allt
gått raskt, och ha inga extra arbeten,
såsom tvätt eller tunnbrödsbak,
förekommit, så äro dessa två »sysslor»
färdiga att gå hem vid 2-tiden. »Eld och
vatten», »Dukning och uppassning», samt
»Kokkärl och porslin» böra ha slutat sitt
kl. V» 3, »Kök och förstuga» sitt kl. 1/2 4.
Frukost ätes V*10 ~ 10> middag kl.
Va l-72 2.
I de fyra kurserna ha tillsammans
51 elever undervisats. Deras ålder har
växlat mellan 12-16 år, utom i en
kurs, då de flesta voro 16-20, ja t. o. m
24 år. Den lämpligaste åldern är dock
12-16, bl. a. därför, att en
undervisning, som vill och bör bygga på den- i
folkskolan lagda grunden bör vidtaga,
innan flickorna hunnit glömma hvad de
där inhämtat.
De flesta eleverna hade lång skolväg,
Ve-V2 mil> en och annan hade att
färdas öfver skogssjöar och hafsvikar,
så att de voro två timmar på väg, men
dessa längst bort boende försummade ej
lektionerna och kommo aldrig för sent.
I allmänhet visade de berömvärd
arbetslust, uthållighet och intresse.
Som lärobok har användts Kokbok
för hem och skola, P. A. Norstedt &
söners förlag, 60 öre, och har hvarje
elev haft ett exemplar. Därjämte hafva
begagnats fru Sofi Nilssons plancher:
»Födoämnenas kemiska sammansättning
och slaktdjurens styckning».
Lotten Lagerstedt.
Om vanartade och sedligt
försummade barn
hafva ett par motioner nyligen
blifvit väckta inom riksdagen samt
hänvisade till förberedande behandling
af särskilda utskottet n:r 2
(»tvångs-uppfostringsutskottet»).
Den ena, som framlagts af
landssekreteraren J. W idén j ledamot af
utskottet, är föranledd däraf, att k.
m:t vid framläggandet af sin
proposition i ämnet uteslutit den af
»tvångsuppfostringskommittén»
påyrkade bestämmelsen, att
barnavårdsnämd skulle äga målsmansrätt öfver
den, som på grund af dess beslut
blifvit skild från sitt hem, intill dess
han uppnått myndig ålder. Enligt
kommittéförslaget skulle denna
målsmansrätt, ifall barnet blefve intaget
i »skyddshem», öfvergå till dettas
styrelse; där så på grund af
särskilda omständigheter pröfvades
lämpligt, skulle den af barnavårdsnämd
eller skyddshemsstyrelse kunna åter-
ställas till föräldrar eller
förutvarande målsman eller öfverlåtas till
pålitlig ,annan person.
Att k. m:t uteslutit denna
bestämmelse beror därpå, att ordet
»målsmansrätt» väsentligen innefattar
makten att bestämma om barnets
juridiska angelägenheter
(arfsförhållan-den o. d.), medan hvad kommittén
åsyftat varit makten att bestämma
öfver barnets vistelseort och
sysselsättning.
Häraf har likväl - säger motionären -
blifvit en följd, att
uppfostringsmyndighe-ternas befogenhet att öfva tillsyn öfver barn,
som genom deras försorg beredts
uppfostran, upphör i och med detsamma som denna
anses afslutad och barnet lämnat det hem.
hvarest det vårdats. Men häri ligger en stor
fara. Erfarenheten ifrån andra länder har
bestyrkt, hvad för öfrigt ligger i
förhållandenas natur, att den unga person, som
lämnat ett barnhem eller ett skyddshem, just
under den närmast därpå följande tiden är
synnerligen utsatt för lockeisen att
återvända till det förra hemmet eller den
förutvarande omgifningen med dess merendels
dåliga inflytelser. Och härigenom
äfven-tyras i väsentlig mån ett framgångsrikt
resultat af de ansträngningar, som gjorts för
att återvinna denna person till en nyttig
medlem i samhället.
Lämpligaste utvägen att, så vidt
möjligt är, aflägsna denna fara ser
motionären däri, att barnavårdsnämd
och skyddshemsstyrelse erhålla
liknande rätt, som enligt gällande
lego-stadga och näringsfrihetsförfattning
tillkommer föräldrar att åt omyndig
utse tjänst eller anställning. I
samband härmed borde ock i lagen
upptagas den af
tvångsuppfostringskommittén föreslagna erinringen om barns
återlämnande till förutvarande
uppfostrare, ifall förhållandena i dess
förra hem befinnas så förändrade,
att inga svårare betänkligheter mot
en dylik åtgärd längre möta.
I den andra motionen, väckt af
redaktör H. Hedlund, suppleant inom
utskottet, hemställes, att i sådana
fall, där barnavårdsnämd (=
skolråd) skilt ett vanartadt eller
sedligt försummadt barn från dess hem,
föräldrarna skola äga att kraf va
ärendets afgörande genom vederbörlig
domstol i stället för genom administrativ
myndigliet (enligt
tvångsuppfostringskommittén länsstyrelsen, enligt k. m:t
stiftsstyrelsen). »Det förefaller», säger
han, »böra tagas allvarligt i
öfvervägande, huruvida föräldrar ätten,
härledande sig af det naturliga bandet
af huld och skydd mellan föräldrar
och barn samt berörande de
ömtåligaste personliga förhållanden, skall
kunna upphäfvas på administrativ
väg.» Enligt utländsk lagstiftning
vore denna befogenhet lämnad åt
något slags domstol. Att anförtro den
åt en rent kommunal myndighet samt
åt domkapitlet vore knappast
välbetänkt.
Den omständigheten - yttrar motionären
- att hvarje sådan åtgärd kostar
kommunen penningar, kommer utan tvifvel till re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
