- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
289

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (1,059.) 16 april 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 16

SVENSK LÄRARETIDNING.

289

löner eller nödig kompetens, ej heller
att skolornas anordning blir fullt
tillfredsställande i andra afseenden. Vill
man hafva den nödiga garantien för
allt detta, måste dessa villkor
inryckas i riksdagens beslut.

I fråga om det tredje af dem
torde med afseende å flickläroverken
betänkligheter möjligen uppstå. Det
skulle nämligen kunna befaras, att
om staten strängt hölle på sin rätt
att kontrollera anordningen af de
understödda skolorna, detta lätt kunde
medföra en inskränkning i den
pedagogiska frihet, som flickläroverken
hittills åtnjutit och som utgjort deras
förnämsta företräde framför de flesta
öfriga bildningsanstalter. Rörande
rättmätigheten och nödvändigheten af de
båda förra villkoren synas däremot
inga delade meningar gärna kunna
göra sig gällande.

Det säger sig själft, att
fastställandet af dessa villkor skulle i ej
oväsentlig mån hämma uppkomsten af
sådana flickläroverk, som drifva en
osund, understundom illojal
konkurrens med folkskolan. Det medel, som
hufvudsakligen sätter dem i stånd
härtill, är just användandet af oskäligt
lågt aflönade och delvis mindre
kompetenta lärarekrafter.

Blifva ifrågavarande villkor
fastställda, så kan staten saklöst undvara
det till sitt värde synnerligen
tvifvel-äktiga »vederlag» för sitt understöd,
som den hittills utkräft i form af
gratis-undervisning åt ett visst antal frielever
eller »half betalande» elever. Detta
vederlag belastar på ett synnerligen
kännbart sätt flickskolornas budget
och kan på intet sätt anses lända till
det allmännas båtnad. För folkskolan
innebär det, såsom i en vid årets
riksdag afgifven motion blifvit p åp ek adt,
en allvarsam olägenhet.

Jultomtens pristäflan.

Redaktionen af Jultomten och Fågel
Blå har äfven i år anordnat en
litterär pristäflan och därvid utfäst två
pris om sammanlagdt 400 kronor för
de bästa bidragen, dock med
förbehåll att om prisnämden skulle finna,
att ingen täflingsskrift vore förtjänt
af första priset, de skulle äga fördela
detsamma i flera smärre. Vid
täf-lingstidens utgång den l mars hade
inkommit 111 täflingsskrifter.

Prisnämden, som i år utgjorts af
fru Elsa Beskow och redaktör Hugo
Vallentin (båda kända för Jultomtens
läsare på grund af de bidrag, de
själfva vid olika tillfällen lämnat till
tidningen) samt folkskollärarinnan
fröken Maria Jönsson tillsammans
med redaktionen, har enhälligt ansett,
att första priset ej bör utdelas utan
i stället tvänne andra pris å
hvartdera 150 kronor samt ett tredje pris

å 100 kronor, alltså sammanlagdt
400 kronor.

De tre prisbelönta skrifterna äro
följande:

N:r 40. Sagan om Flink Flott
Flåsare-Flank. Af folkskolläraren Alfred Smedberg
i Norrköping (under signaturen Tippu-Tipp
förut väl bekant för Jultomtens läsekrets).
150 kronor.

N:r 86. Titteli Ture med trollspöt. Af
skriftställaren Karl-Erik Forslund. 150 kronor.

N:r 103. Den lille styrmannens stordåd.
Af norska skriftställarinnan Nina Moe. 100
kronor.

Redaktionen önskar i öfrigt inköpa
några af de öfriga täflingsskrifterna,
hvarom meddelande lämnas direkt
till författarne i den mån de genom
namnsedlarmi kunna varda kända.

Författarne till öfriga täflingsskrifter
kunna inom juni månads utgång
återfå sina skrifter, sedan de på ett eller
annat sätt (genom uppgifvande af
namnsedelns innehåll eller
annorledes) styrkt sin äganderätt.

De täflingsskrifter, som ej
återhämtats före juni månads utgång, varda
därefter jämte de oöppnade
namnsedlarna uppbrända.

Äfven i Stockholm

anordnas i år sommarkurser, såsom
synes af ett meddelande längre fram
i dagens nummer. Kurserna
härstädes sammanfalla till tiden ungefär
med dem, som i år skola anordnas
i Lund och Göteborg. Hvad beträffar
de ämnen, som komma att
behandlas vid Stockholmskurserna, har
programmet fått en mera estetisk och
konsthistorisk läggning - en gifven
följd af det rika åskådningsmaterial,
som Stockholms monumentala
byggnader, Nationalmuseums konstskatter
o. s. v. hafva att erbjuda
kursdeltagarne.

Småskollärarinnornas rättsliga
ställning

har bragts på tal i riksdagen genom
en._ motion af hr A. P. Gustafsson i
Sjögesta. Andra kammarens
skol-utskott har ansett den af honom
ifrågasatta anordningen - rätt till sex
månaders -uppsägning men
förpliktelse att ej samtidigt söka mera än
en plats - föga tillfredsställande,
hvadan det af styrker motionen. På
samma gång uttalar utskottet den
uppfattningen, att tiden nu kunde
vara inne att skaffa de
ifrågavarande lärarinnorna en i rättsligt
hänseende något mera tryggad ställning
än hvad nu är fallet.

En underlig idé

är det att arrangera inspektion i en
skola just den dag, då årsexamen
där pågår, såsom folkskoleinspek-

tören d:r N. Larsson från Lund
nyligen lär ha gjort i Trelleborg.
Examensdagen bör väl i främsta
rum-rnet vara en skolans och framför allt
en barnens och föräldrarnas
högtidsdag. Den stämning, som en dylik
dag skall råda, bör ej störas
därigenom, att inspektören just då
ställer till »förrättning», lägger sig i
undervisningen, utdelar uppgifter,
framställer anmärkningar och i
allmänhetens närvaro gör sina
inspektionsanteckningar. Det borde för öfrigt
säga sig själft, att en inspektör måste
se den skola, han skall bedöma,
sådan den ter sig i hvardagslag. Eljest
lär det bli föga nytta med hans
inspektionsresor, och de kostnader, som
dessa ådraga statsverket, äro då att
betrakta såsom rent bortkastade.

Katekesutanläsningsf rågan

kommer endera dagen möjligen på
tal i riksdagens andra kammare.
Såsom synes här ofvan, har andra
kammarens skolutskott afstyrkt hr E. G.
Åkerlinds motion i ämnet under
hänvisning till, att riksdag och regering
redan uttalat sig, hvadan ett nytt
cirkulär ej behöfs; att det finnes
inspektörer, som äro satta att öfver
-vaka efterlefnaden af gällande
föreskrifter, samt att verkningarna af nya
normalplanen ej ännu hunnit visa
sig. Två reservanter, hrr E.
Hammarlund och David Bergström, visa
genom åtskilliga aktstycken, att
riksdagens önskningar härvidlag ej
respekteras, hvadan en ny erinran
ingalunda vore öfverflödig. Ett nytt
cirkulär borde emellertid hafva en
väsentligt större omfattning än hvad
motionären ifrågasatt. Då därtill
kommer, att det för motverkande af
utanläsningssystemet framför allt är
af vikt att få till stånd en bättre
lärobok i ämnet, en lärobok,
uppställd efter grunder, som
öfverensstämma med den nutida
pedagogikens kraf, förena sig äfven
reservanterna i afslagsyrkandet.

S KOLNYHETER

Lönetabellen i n:r 12. Följande

ändringar och tillägg i denna tabell
torde iakttagas:

Stockholm: Lästiden är i regel 40
veckor men var i fjor på grund af
särskildt beslut 39 veckor.

Göteborg: Lästiden har numera
minskats från 40 till 39 veckor.

Norrköping: Småskollärarinnorna hafva
från och med i år blifvit tillerkända en
fjärde lönegrad. Lönebeloppen äro
sålunda: 750, 850, 950 och 1,050 kr.

Östersund: Lönen för e. o.
folkskollärare är fastställd till 1,450 kr. och för
e. o. folkskollä,rarinna till 1,200 kr; (men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free