Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,060.) 24 april 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 17
oss »busen» grammatikan, men inför
denna äro vi alla lagbrytare och
regeltrotsare. För öfrigt kan ej vår svenska
språklära tillerkännas synnerligt stor
auktoritet. Till dato finnes nämligen ej en
enda fullständig och pålitlig redogörelse
för någon af våra författares språk. Man
kan möjligen invända, att författarne
skrifva i öfverensstämmelse med
grammatikan. Men detta är alldeles icke fallet.
Genitiv pluralis af relativpronomen t. ex.
skall ju regelrätt heta hvilkas, ej hvars.
Ingen af våra författare har underlåtit
att bryta mot denna regel.
Dessutom blir språkläran alltid efter
sin tid. Skriften hämmar visserligen
språkutvecklingen, men att ändringarna
i språkligt hänseende bli ganska
betydande på till och med så kort tid som
tio år, därom kan en hvar lätt genom
undersökning göra sig förvissad.
Grammatikans regler, som skola gälla för en
framtid, äro således ingenting annat än
abstraktioner ur gångna tiders språkbruk.
Tal. citerade här en tysk författare,
Mauthner, som framhåller det »straffvärda
öfvervåld», språkläran utöfvar, och som
häfdar existensberättigandet af former,
hvilka ej blifvit af densamma gillade.
Förr, då man läste och skref mindre
än nu, var det betydligt lättare för
språkliga nybildningar att göra sig gällande.
Det, som till en början skrefs och
trycktes, var endast en fixering af hvad
som talades. Nu utvecklas skriftspråket
i riktning åt det stereotypa och
schablonmässiga.
En samling laudaturkrior, som tal.
genomläst, voro så lika hvarandra, att det
visade sig hopplöst omöjligt att finna det
väsentliga, som i språkligt hänseende
skilde dem åt. Den nyssnämde tyske
författaren hade gjort sig den frågan,
hvartill en dylik kriastil egentligen kunde
användas, och hade kommit till det
resultat, att den vore användbar endast för -
kriaskrifning.
En väsentlig sak i fråga om
språkriktighet i skrift vore aktgifvandet på och
bedömandet af ordens valör och
känslovärde - »häst, gångare, krake». Denna
sida hade förtjänstfullt behandlats i Karl
Otto Erdmanns arbete: Die Bedeutung des
Wortes. För sin del ansåg tal., att
förmågan att hitta rätt vid valet af
synonymer vore den språkliga utvecklingens
viktigaste sida.
I den följande öfverläggningen
deltogo utom inledaren kanslirådet E. F.
Gustrin, rektorerna S. Almquist, L. M.
Wcern och L. Lindroth samt fröknarna
Anna Sandström, Matilda Videgren,
Marie-Louise G-agner och Alma Detthow, hvilka
i flera viktiga hänseenden instämde med
inledaren.
I fråga om kriorna framhölls, att dessa
komme att i ringa mån bära
individualitetens prägel, enär de skrifvande i
allmänhet ej hade något personligt att
framföra. Märkas borde i öfrigt, att man
ej skrefve blott för att gifva ett för den
skrifvande själf begripligt uttryck för
något individuellt. Det gällde fastmer
att göra sig förstådd af så många som
möjligt. Vid bedömandet af krior måste
man se till i hvad mån de äro uttryck
för en fullgången tanke. All uppfostran
innebure ju i viss mening en konflikt
mellan det individuella och det generella.
Beträffande rättandet af skripta
framhölls, att detta borde ske hänsynsfullt
och med försiktighet. Det vore annars
fara vardt, att brist på själfförtroende i
förening med blyghet hos lärjungen skulle
frammana ett stereotypt och
schablonmässigt skrifsätt. Skrifvandet öfver
sådana ämnen, om hvilka lärjungen genom
egen iakttagelse kunnat bilda sig en klar
föreställning, vore företrädesvis ägnadt
att uppamma en individuell stil.
LITTERATUR
Striderna om Östra Europa mellan
Ryssland, Polen och Sverige af Anton
Nyström. Med illustrationer. Sthm, C. &
E. Gernandts förlag. Utkommer i sex
häften å l kr.
De fyra redan utkomna häftena af
detta arbete upprulla för oss i bjärta
bilder de strider och ränker, för hvilka
Finland och Östersjöprovinserna sedan
äldsta tider varit eri lekboll.
Statsmännens bakslughet, partiledarnas
bestick-lighet, hofvens sedeslöshet och
folkviljans betydelselöshet skildras på ett lifligt
och populärt språk. Illustrationerna äro
väl utförda och med urskillning valda.
Boken talar för sig själf.
Nytt i bokhandeln.
Praktisk öfningsbok i modersmålet för
folkskolan. Ett reformförsök af Ernst Vestberg1.
1. Hudiksvall, Utgifvarens förlag. Andra
uppl. 15 öre.
Den mindre trädgården. En. bok för
täppan och torpet af Rudolf Abelin. Sthm, C.
E. Fritzes k. hofbokh. l kr. 25 öre.
De romerska antikviteterna. Till de
studerandes tjänst framställda af J. M. Sundén.
Uppsala, V. Schultz. l:a haft. l kr.
Eva. Roman af Gerda Vall. Sthm, C. &
E. Gernandts förlag. 2 kr. 25 öre.
Ljus. N:r 29. - Hälsovännen. N:r 7.
Vördsam hemställan
till skolråd, skolrådsordförande och
inspektörer vid de större städernas
folkskolor.
Hvarje skolvän, som i organisatoriskt
och statistiskt afseende intresserar sig
för folkskoleväsendets utveckling, har
tvifvelsutan funnit, hur otillräckligt det
material är, som för undersökningen i
detta fall står till förfogande genom
allmänna bokhandeln. Den officiella
statistiken är (i hvad den rör här åsyftade
förhållanden) allt för summarisk för att
erbjuda någon möjlighet till att mera i
detalj studera en eller annan fråga. Den
är dessutom med afseende på
utgifnings-tiden så många år efter sin tid, att dess
uppgifter ej äro fullt tillförlitliga
rörande närvarande förhållanden.
Om folkskoleinspektörernas
femårsberättelser gäller, om ock i mindre mån,
detsamma, hvarjämte de för den
enskilde äro svåra att anskaffa fullständigt,
alldenstund de ej äro tillgängliga i
bokhandeln.
De berättelser, som af respektive
skolinspektörer eller skolråd årligen utgifvas
i tryck om folkskoleväsendet i åtskilliga
af våra större städer, erbjuda däremot
ett synnerligen värdefullt statistiskt
material, som bland andra förtjänster äger
den, att lämna uppgifter om
förhållanden mera i detalj och intill närvarande
förhållanden. För en af historiska och
statistiska studier särskildt intresserad
folkskolevän äro ock dessa berättelser af
synnerligen stort värde, och det är blott
allt för stor skada, att de endast sällan
finna väg utom det samhälle, för hvars
myndigheter de i första rummet äro
afsedda. Vi vilja härvid tacksamt erkänna,
att skolmyndigheterna med synnerlig
välvilja tillmötesgått framställningar äfven
från enskilda personer å andra orter
med begäran att erhålla årsberättelse,
men detta sätt kan gifvetvis ej komma
till användning annat än i enstaka fall.
Undertecknad vågar därför göra en
vördsam hemställan till de ärade
skolmyndigheterna i städerna, huruvida de,
då årsberättelsen om folkskoleväsendet
i deras respektive skoldistrikt väl inom
den närmaste tiden går till trycket,
benäget ville angifva något distributionssätt,
hvarigenom intresserade skolvänner vore i
tillfälle att anskaffa densamma, och att
upplagan därför i tid bestämdes med
hänsyn härtill. För välvilligt
tillmötesgående af denna önskan skulle
säkerligen många med undertecknad känna
sig tacksamma. Vördsamt
Skolvän.
Skolresor till Karlskrona.
Kommittén, som fått i uppdrag att verka
for Skolresor till Karlskrona, anhåller få
meddela, att åtgärder vidtagits i syfte att
underlätta dylika Skolresor från och med senare
hälften af juni månad genom anskaffande
af logi, anordnande af billig1 spisning,
uppgörande af förslag till plan för beseende
af staden och trakten m. m.
Ytterligare underrättelser skola senare
lämnas, och kunna de lärare och lärarinnor,
som vilja företaga Skolresor till Karlskrona,
pr post meddela sig1 ined lärarinnan fröken
Anna Svensson, Skomakaregatan 15,
Karlskrona, då närmare upplysningar lämnas.
Skolresebyrån i Karlskrona.
Seminaristhemmet i Kalmar.
Enär endast ett fåtal af de utsända
teckningslistorna för ett blifvande seminaristhem
i Kalmar återkommit, tillåter jag mig
härmed vördsammast anhålla, att de personer,
som mottagit sådana listor, godhetsfullt ville,
så fort ske kan, återsända dem hit.
Rostad, Kalmar den 21 april 1902.
Jo h. Vickbom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
