Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,063.) 14 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 20
SVENSK LÄRARETIDNING.
371
erhåller, samt därefter vidtaga de
ytterligare åtgärder, som kunna befinnas
nödiga för en tillfredsställande lösning af
frågan om småskollärarepersonalens
rättsliga ställning.
For att saken skall kunna föras
vidare framåt, är det tydligen af vikt, att
lärarekåren uttalar sig angående själfva
sättet för frågans lösning. Det lärer
näppeligen kunna väntas, att
statsmakterna skola lägga i dagen något större
intresse för denna angelägenhet, innan
lärarekåren själf samlat sig kring ett
förslag, som både är möjligt att
genomföra och tillika är så beskaffadt, att
genom dess förverkligande saken kan
blifva något så när tillfredsställande
ordnad.
Då år 1842 folkskolan blef lagstadgad
i vårt land, bestämdes, att i hvarje
församling skulle finnas minst en ordinarie
folkskollärare. I den mån
folkskoleväsendet utvecklats, har denna
bestämmelse vidgats, och nu gällande
folkskolestadga lämnar i § l mom. 3 följande
föreskrift:
3. Vid hvarje folkskola skall minst en
lärare vara anställd såsom ordinarie på sätt
i §§ 19-21 af denna stadga föreskrifves.
Därjämte må, där så nödigt pröfvas, för
särskild klass eller afdelning af folkskolan
anställas antingen ordinarie eller extra
ordinarie folkskollärare eller ock, om det kan
ske utan men för folkskolan, i stället för
dylik folkskollärare, biträdande lärare.
Det vill förefalla centralstyrelsen, som
om tiden nu kunde vara inne att äfven
beträffande småskolan införa en liknande
föreskrift.
Småskolan tillkom 1858. Till en
början hade den en mycket osäker tillvaro.
Det var först efter det år 1871
statsbidrag för densamma bestämdes skola
utgå i direkt förhållande till antalet
lärarekrafter, som småskolans tillvaro blef
fullt tryggad. Under de senaste 25 åren
har denna skola i allt högre grad
blifvit ett väsentligt led i våra
folkundervisningsanstalter. För utbildande af
lärare och lärarinnor vid småskola äro
inrättade ett 30-tal seminarier i skilda
delar af riket, för de vid småskolan
anställda lärare och lärarinnor har
riksdagen beviljat ålderstillägg på liknande
sätt som för folkskolans lärarepersonal,
en särskild ålderdomsunderstödsanstalt
är genom statens försorg upprättad för
småskolans lärarepersonal, och slutligen
har åt samma personal äfven beviljats
förmånen af statsbidrag för aflönande
af vikarie vid sjukdomsfall.
Efter alla dessa åtgärder, genom
hvilka småskolan i vårt land fått en allt
fastare organisation, synes det vara ett
naturligt led i utvecklingen, att de vid
denna skola anställda lärare och lära:
rinnor* iqke till- och afsättas på samma
sätt som enskildas tjänare utan erhålla
i verklig mening ordinarie anställning.
Detta skulle enligt centralstyrelsens
mening enklast kunna vinnas genom
en föreskrift af ungefär följande lydelse:
Vid hvarje småskola skall minst en lärare
(lärarinna) vara anställd såsom ordinarie.
Den lärarepersonal, hvars rättsliga
ställning det nu gäller att i någon mån
förbättra, räknade vid 1900 års slut
följande antal medlemmar:
Lära-
[-Summa-]
{+Sum-
ma+} :
Lärare: riimor:
Biträdande vid folkskolan 19 519 538
Vid mindre folkskola ...... 215 1,569 1,784
Vid småskolan.......___.. 213 6,037 6,250
Summa 447 8,125 8,572
Af dessa mera än 8,500 lärare och
lärarinnor äro i närvarande stund
omkring 8,000 anställda antingen för viss
kortare tid eller ock tills vidare, i
sistnämda fall med i allmänhet fyra
månaders uppsägning.
Antalet småskolor i hela riket
uppgick år 1900 till 5,198. Genom en
bestämmelse sådan som centralstyrelsen
förordat skulle alltså minst 60 procent
af den lärarekår, hvarom nu är fråga,
vinna ordinarie anställning.
Man invänder helt visst, att detta icke är
tillräckligt. Det är emellertid att märka, j
att äfven beträffande den vid folkskolan
tjänstgörande lärarepersonalen en
begränsning vidtagits, så att icke en hvar,
som inträder på folkskollärarebanan,
genast blir ordinarie. Hufvudsaken är ju,
att en möjlighet beredes lärarekåren att
kunna vinna i verklig mening ordinarie
anställning. Härtill kommer, att öra en
bestämmelse af förenämda innehåll
bringas till stånd, helt visst skoldistrikten
skola finna med sin fördel förenligt att
vid större skolor anställa mera än en
ordinarie småskollärarinna - alldeles
såsom nu med afseende på folkskollärare
och folkskollärarinnor. Införes
bestämmelsen i folkskolestadgan, blir det för
de skoldistrikt, som vilja hafva de bästa
lärarekrafterna, nödigt att göra
platserna ordinarie, ty gifvet är, att de mest
meriterade skola söka ernå ordinarie
befattning. .
Att utsträcka bestämmelsen äfven till
de biträdande vid folkskolan samt till
lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor synes centralstyrelsen ej
tillråd-ligt.
Redan själfva begreppet »biträdande»
innebär, att arten af anställningen icke
är särdeles fast. Härtill kommer, att
biträdande lärare och lärarinnor ej sällan
efter några år utbytas mot examinerade
extra ordinarie lärarekrafter, hvilka i
sin tur efter några år utbytas mot
ordinarie. De biträdande läraretjänsterna
vid folkskolan äro sålunda mera
tillfälliga och kunna alltså ej gärna såsom
sådana blifva ordinarie.
Detsamma gäller äfven beträffande
läraretjänsterna vid mindre folkskolor.
Den mindre folkskolan är en
öfvergångs-form, afsedd att så småningom utvecklas
till en fullständig folkskola med eller
utan småskola eller ock till en småskola
med hänvisande af de större barnen till
någon i trakten befintlig folkskola. För
att icke hindra en dylik utveckling bör
man ej göra de vid mindre folkskola
anställda lärarekrafterna ordinarie. Där-
emot kan ju den anordningen tänkas, att
om inom en församling finnes en särskildt
duglig lärarinna, hvilken man önskar
fästa vid en mindre folkskola, hon
antages som ordinarie vid en småskola i
församlingen men sedan på grund af
särskild öfverenskommelse förordnas som
lärarinna vid mindre folkskola, medan
hennes ordinarie plats vid småskolan
uppehälles atf vikarie.
Den väsentligaste invändning, som
kommer att göras mot centralstyrelsens
förslag, är antagligen den, att om en
småskola indrages men ordinarie
lärarinna finnes vid densamma anställd, så
kan församlingen blifva skyldig att
fortfarande aflöna denna lärarinna, utan att
hon har ’någon tjänstgöring. Samma
invändning kan emellertid göras mot den
nuvarande bestämmelsen om minst en
ordinarie vid hvarje folkskola. Denna
bestämmelse har dock i praktiken visat
sig både möjlig och lämplig. Inga som
helst olägenheter häraf hafva försports,
och detsamma skulle nog blifva fallet
beträffande småskolan.
Ordinarie folkskollärare är enligt
folkskolestadgans § 22 skyldig att vid
skolväsendets omorganisation inom
församlingen underkasta sig förflyttning till
annan skola, och detsamma borde
naturligtvis äfven gälla ordinarie
småskollärarinna. Till yttermera visso kunde
måhända tilläggas, att vid en småskolas
eventuella indragning ordinarie lärare
eller lärarinna skulle vara förpliktad
öfvertaga annan undervisningsskyldighet
vid församlingens skolväsende. Det hör
för öfrigt till de rena undantagen, ,att en
småskola indrages. Där en församling
byggt folkskolehus med småskolesal eller
ock särskildt småskolehus, har detta
naturligtvis skett med tanke på att
småskola skall allt framgent finnas på denna
plats. Någon risk att bestämma, att vid
hvarje småskola skall finnas minst en
ordinarie lärare eller lärarinna, finnes
sålumla ej.
Gifvetvis bör den fordran uppställas,
att ingen äger söka ordinarie
småskol-lärareplats utan att vara vederbörligen
examinerad eller ock hafva erhållit
dispens från examen. Därmed skulle så
småningom en höjning i kårens
bildningsgrad inträda, hvilket ganska visst komme
att verka välgörande på folkbildningen i
allmänhet.
I öfrigt borde gälla ungefär liknande
stadganden som i fråga om tillsättande
af ordinarie folkskollärare. Alltså:
offentligt ledigkungörande af ordinarie
befattning, förbud att samtidigt söka mer äij
en ordinarie plats o. s. v. ^
För att föra denna för
folkundervisningen och särskildt för
småskollärare-personalen viktiga fråga ett steg framåt
mot sin lösning, synes det
centralstyrelsen lämpligt, att de åsikter,, som af
kretsföreningarna uttalas, blifva delgifna
regeringen.
På grund af det anförda får
centralstyrelsen inhämta kretsföreningarnas
yttranden öfver följande frågor:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
