Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,069.) 26 juni 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
SVENSK
N:r 26
stafningsfrågan med: motivering för en
reform och bemötanden af invändningar
mot denna (dylika framställningar äger
vår litteratur många, några af utmärkt
beskaffenhet), utan i stället - såsom
redan titeln angifver––en historik öfver
reformen från dess begynnelse genom
alla följande utvecklingsskeden, hvarvid
naturligtvis redogörelse dock lämnas för
de orsaker och bevekelsegrunder, $om
fört densamma framåt. Trots vår
staf-ningslitteraturs stora omfattning har en
sådan historisk öfverblick egendomligt
nog hittills saknats.
Innehållet är fördeladt i följande
kapitel :
1. Vår stafnings ursprungliga art.
2. Vår stafnings urartande.
3. Staf ningsref ormens begynnelser.
4. Reformrörelsen af 1869.
5. Keformrörelsen af 1884.
6. Reformrörelsen af 1897.
7. Stafningsfrågans nuvarande läge.
Såsom bihang tillfogas en
litteraturförteckning.
Det torde knappt behöfva påpekas,
att det närmast är ur pedagogisk
synpunkt, som frågan här blifvit betraktad.
Starkare än förut skett har ock
framhållits, att rörelser på skolans område
varit med bland reformens drifkrafter
och nödvändiga förutsättningar.
Såsom af dessa antydningar framgår,
är skriften ej att fatta såsom en direkt
motivering för det diskussionsämne, som
centralstyrelsen i år utsändt till
kretsarnas behandling. En ’ sådan motivering
har man icke ansett kretsarna behöfva.
Men å andra sidan har man trott det
ej vara ur vägen att under det år, då
saken ånyo är föremal för särskild
uppmärksamhet inom föreningen, erbjuda
dennas .medlemmar en öfverblick så att
säga i fågelperspektiv af frågans
utveckling från forna tider allt intill våra
dagar.
_____^_____
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Malmöortens krets: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping.
Eksjö-kretsen: dito.
Gäsene-kretsen: dito.
S. T justs-kretsen: dito.
’ Uppvidinge-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
Karlshamns-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och L. G. Broomé i
Bårslöf.
Glimåkra-kretsen: dito.
Or usts-T j örns-kretsen: dito.
Nordvästra Nerkes-kretsen: dito,
S af sjö-kretsen: dito.
N. Åsbo-kretsen: dito.
Mariestad-Kinnekulle-kretsen: E.
Hammarlund, J. J. Dalström, M. Tennman och K.
J. Lindvall i For s vik.
V. Östergötlands-kretsen; E. Hammarlund,
J. J. Dalström, M. Tennman och Kr. Quint.
Nyköpings-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och A. V. Hellström.
Bj äre-kretsen: de afgående.
b) Revisor.
Malmöortens krets: Otto Bejbom i Strängnäs.
Eksjö-kretsen: dito.
Gäsene-kretsen: dito.
8. Tjusts-kretsen: dito.
Glimåkra-kretsen: Otto Bejbom.
Orusts- Tj örns-kretsen: dito.
V. Östergötlands-kretsen: dito.
Nyköpings-kretsen: dito,"
Nordbästra Nerkes-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: dito.
S af sjö-kretsen: dito.
’N. Åsbo-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
B j är e-kr et s en: dito.
Karlshamns-kretsen: J. P. Linden i
Stockholm.
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
Mariestad-Kinnekulle-kretsen: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att
vidtaga de åtgärder, den finner lämpliga
för frågans lösning.
Eksjö-kretsen: dito.
Malmöortens krets: dito.
Lilla Edstraktens krets: dito.
Gäsene-kretsen.: dito.
Glimåkra-kretsen: dito.
Nordvästra Nerkes-kretsen: dito.
Sä f sjö-kretsen: dito.
N. Åsbo-kretsen: dito.
Bj äre-kretsen: dito.
S. Olands-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: 1) Ja.
Mar ker nas: krets en: dito.
V. Östergötlands-kretsen: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen bör söka åstadkomma att
k. proposition i angifna syftet
framlägges till nästa riksdag.
Orust s-Tj örns-kretsen uppdrager åt
centralstyrelsen att vidtaga de åtgärder, den
finner lämpliga.
% Nyköpings kretsen: 1) Frågan om en
bättre rättslig ställning för
småskollärare-personalen borde i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med centralstyrelsens
uttalande lösas på det sätt, att vid hvarje
småskola minst en lärare (lärarinna) skall
vara anställd som ordinarie. 3)
Centralstyrelsen borde ingå till k. m:t med
begäran om att i folkskolestadgan en §
intages i ifrågavarande syfte.
S. Tjusts-kretsen anser, att frågan om
småskollärarinnornas rättsliga ställning
borde genom motion af någon
riksdagsman framföras i riksdagen.
Karlshamns-kretsen anser, att
småskolans lärarinnepersonal bör genom lag
tillförsäkras samma tryggade ställning i
fråga om antagande cch afskedande som
folkskolans lärarepersonal och att de
småskollärarinnor, som tjänstgöra i »mindre
folkskolor», böra - så länge dylika
skolformer på grund af lokala förhållanden
finnas - åtnjuta samma förmån.
Ett ljudenligare stafningssätt.
Malmöortens krets har besvarat
centralstyrelsens fråga med ja.
Eksjö-kretsen: di t o.
Gäsene-kretsen: dito.
Orusts- Tjörn s-kretsen : e dito.
S. Tjusts-kretsen: dito.
Sunne-kretsen: dito.
Nordvästra Nerkes-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: dito.
Sä f sjö-kretsen: dito.
Bjäre-kretsen: dito.
8. Olands-kretsen: dito.
Karlshamns kretsen anser, att endast
ett fullt ljudenligt staf sätt är det mål,
åt hvars ernående man borde sträfva,
och hyser det hopp, att centralstyrelsen
vidtager alla de åtgärder, som för detta
måls vinnande kunna anses erforderliga.
Mariestad- Kin n ekulle-kretsen h ar g j ort
följande uttalande:
Kretsen anser, att sjette upplagan af
svenska akademiens ordlista borde tillsvidare få
tjäna som stafningsnorm, men uttalade dock
såsom sin önskan, att centralstyrelsen för
S. A. F. behagade ingå till k. m:t med
underdånig anhållan, att. vid utarbetande af
ny upplaga af ordlistan en mera
genomgripande förändring måtte vidtagas, genom
hvilken rättstafningen varder i möjligaste
måtto ljudenlig och att sålunda ordformer,
hvari s. k. stumma tecken förekomma, i
nämda upplaga måtte upptagas såsom
till-låtna med uteslutande af samma tecken.
Qlimåkra-kretsen har gjort samma
uttalande som V. Bara-kretsen. (Se Sv.
Ltg n:r 24!)
N. Åsbo-kretsen anser en ytterligare
förenkling af stafningssättet i så måtto
önskvärd, att därigenom skulle kunna
inbesparas någon del af den tid, som
skolan nu måste anslå för rättskrifning,
till mera fruktbringande grenar af
modersmålsundervisningen, hvarför den
anhåller att centralstyrelsen ville ingå till
k. m:t med lämplig framställning i
sådant syfte.
V. Östergötlands-kretsen har enhälligt
besvarat centralstyrelsens fråga med nej,
då den ansåg föga resultat skola
vinnas genom den föreslagna reformen. I
stället beslöt kretsen anhålla, att
centralstyrelsen mätte sätta sig i förbindelse
med erkändt framstående vetenskapsmän
för att få utarbetad en ny ordlista med
så ljudenligt staf sätt som möjligt och
utan stumma ljudtecken samt sedan ingå
till k. m:t med framställning om
stadfästelse å densamma.
Markernas-kretsen har besvarat
centralstyrelsens fråga med nej.
Höjning af dagtraktamentet.
Eksjö-kretsen har godkänt
centralstyrelsens förslag.
Gäsene-kretsen: dito.
Orusts-Tjörn s-kretsen: dito.
Södra Tjust-kretsen: dito^
Nyköpings-kretsen: dito.
V. Färnebo-kretsen: dito.
Glimåkra-kretsen: dito.
V. Östergötlands-kretsen: dito.
Uppvidinge-kretsen: dito.
Säf sjö-kretsen: dito.
N. Åsbo-kretsen:- dito.
Bj’are - kretsen: di t o.
Markernas-kretsen ville ej vara med örn
det framställda förslaget.
Det pågående
centralstyrelsevalet.
7.
Då nu en plats i centralstyrelsen blifvit
ledig efter herr Johrs Johansson i Göteborg,
har man med mer eller mindre goda skäl
framfört än den ene, än den andre kandi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
