- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
481

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (1,069.) 26 juni 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 26

SVENSK LÄRARETIDNING.

481

daten. Beträffande samtlige dessa torde
intet annat än godt kunna sägas. Hrr
Broomé och Cederberg äro ju hvar i sin stad
dugliga och framstående män inom vår kår,
men månne icke deras egenskap af resp.
riksdagsman och öfverlärare i icke obetydlig
grad tager deras intresse i anspråk för andra
ärenden än dem, som tillkomma en
cent-ralstyrelseledamot? För närvarande finnas
ju dessutom i nämda styrelse två
riksdagsmän och flera öfverlärare, hvadan man väl
med fullt fog kan tycka det vara nog.
Gö-teborgskretsen har skyndat att efter sin
af-gångne ledamot för sin del kora en annan,
herr Fale Sehöldéen. Hvar och en, ,som
känner till den senare tidens skollif i Göte
borg, känner också, hvilken framstående del
herr S. tagit i den uppryckning inom
lärarekåren, som där på sista tiden ägt rum.
Den energiska och framgångsrika kampen
för lärarekårens rättsliga ställning gent emot
skolans lokaimyndigheter har i Göteborg till
stor del förts just af hr S.

Vill man hafva en orädd, energisk och
talangfull samt därjämte jämförelsevis
ungdomlig kämpe för vår kårs rättigheter in l
centralstyrelsen, då bör man rösta på herr
Fale Schöldéen, Göteborg. Flera lärare.

Sorn Öfverläraren i Göteborg, hr Joh:s
Johansson, afsagt sig återval, äro vi i tillfälle
att äfven i år invälja en ny ledamot i
centralstyrelsen för S. A. F.

Hvem bör då inväljas? Jo, naturligtvis
den mest lämplige!

Några ärade kamraters namn äro redan
nämda, men jag vågar framkomma med ett
till. Det är icke nytt för många i kåren,
det är kändt, ja, jag vågar påstå välkändt
genom arbetet: Kalender för
folktmdervisningen m. m. Detta namn är G. A.
Ves-terin, folkskollärare i Västerhaninge.

Eedan förra året föreslogs han af annan
insändare. Då var ju emellertid meningen
att om möjligt uppfylla våra norrländska
kamraters länge närda önskan att få en af
de -sina in i styrelsen.

Nu har detta skett, och därför vågar jag
föreslå hr Vesterins inval i år.

Lokala förhållanden göra det ock
lämpligt, att han inväljes, ty efter Nynäsbanans
öppnande står han, ehuru boende i
landsorten, i daglig och synnerligen lätt
förbindelse med Stockholm och kunde således
blifva en lämplig personlig deltagare i
styrelsens myckna arbete för kårens bästa.

Dessutom kunde ju en liten tillökning i
verkställande utskottet göras, utan någon
nämnvärd kostnad för kårens kassa, genom
att däri .insätta äfven en landsortslärare.
Utskottet utgöres ju nu af endast i stad
boende personer och detta kanske
egentligen af ekonomisk orsak.

Nu kanske en del af våra hrr stadslärare
tycka, att det är minst sagdt inhumant att
föreslå en landsortslärare i stället för den
afgående stadsläraren. Men jag vågar
påstå, att det är fullt berättigadt, ty
landsorts-lärarne representeras af endast 4 ledamöter,
då stadslärarne representeras af icke mindre
än 7. Huskvarna har för öfrigt mer smak
af stad än land, och i så fall får man säga
3 i stället för 4. Det vore därföre rättvist,
att en landsortslärare invaldes äfven i år.

En. annan sak vågar jag också djärft nog
framkomma med.

Då en person offentligen uttrycker sin
önskan vara att icke blifva ihågkommen
med återval eller inval, må denna hans
uttalade önskan af oss respekteras, så att icke
vare sig några röster onödigtvis bortkastas
eller person mot sin vilja inväljes eller
åter-väljes. Så_har emellertid ofta nog skett
förut.

Må vi enhälligt vid valen på
centralstyrelseledamöter bland dessa invälja äfven
folkskolläraren i Västerhaninge G. A.
Vester in! Carolus i B, S.

Abraham Rundbäcks
minne.

För resandet af en minnesvård på
folkskoleinspektören och riksdagsmannen
Abraham Rundbäcks graf hafva följande bidrag
insändts till undertecknade:

Transport kr. 865:10, V. Jämtlands
kretsförening g:m Georg Svärd 2 kr., en vän,
som vill vara okänd, 5 kr.,
Stockholmskretsen g:m Carl Lidman kr. 37: 50. Transport
kr. 909: 60.

De, hvilka ännu innehafva teckningslistor,
behagade insända dessa till undertecknade
före den 15 nästa juli.

Växjö i juni 1902.

Kommitterade

Skolbillen i England.

3.

Med den betydande majoriteten af 402
röster mot 165 har billen passerat andra
läsningen i underhuset. Under den långa
debatt, som föregick beslutet, påvisades
åtskilliga brister i billen, hvilka borde
af hjälpas. De viktigaste
anmärkningarna framställdes af folkskollärarekårens
representanter, d:r Maenamara, mr Gray
och mr Yoxall, hvilkas långa och
sakrika anföranden esomoftast afbrötos af
lifliga bifallsyttringar.

Deras ändringsförslag afsågo att
såväl åt folkskolan som åt dess lärarekår
förvärfva en mera tryggad ställning. Så
yrkade de bland annat med mycken
styrka, att »den lokala
skolmyndigheten», såsom grefskapsrådet och
stadsrådet enligt billen skulle heta, skulle
hafva skyldighet att åtaga sig folkskolan,
samt att staten skulle i mycket högre grad
än nu ekonomiskt understödja
skolväsendet.

Tillsynen öfver skolorna i det
vidsträcktare skoldistriktet skulle »den
lokala skolmyndigheten» i detta distrikt
utöfva medelbart, nämligen genom
särskilda »skolkommittéer» inom de mindre
distrikten. Ett sådant mindre distrikt
skulle kunna utgöras af en eller flera
kommuner eller ock af en del af en kommun.
Skolkommittén utses af »den lokala
skolmyndigheten». Flertalet inom
kommittén utses direkt, men tredjedelen kan
utses efter förslag af andra
korporationer inom ’det mindre distriktet. Af
sikten med denna senare bestämmelse är
enligt billen den, att »personer med
erfarenhet på skolans område och med
kännedom om de behof, som förefinnas
inom distriktets olika skolor», må i
kommittén vinna inträde. Billen har således
härigenom velat bereda plats för
lärarekårernas representanter. Beträffande
skolkommitténs sammansättning yrkade d:r
Macnamarq, att flertalet inom densamma
skulle tagas från den kommunala
myndigheten, så att de, som betala skatterna,
icke skulle blifva utan inflytande på
skolans ledning.

Under skolkommittén lyder styrelsen
för hvarje särskild skola inom det
mindre distriktet. Denna styrelse har bland
annat att tillsätta och a f skeda lärare.
Vid tillsättningen har nu mångenstädes,
i synnerhet inom friskolorna, det
oskicket gjort sig gällande, att större hänsyn
tagits till den sökandes villighet att
utan ersättning eller ock för en obetydlig
sådan sköta en mängd extra sysslor,
såsom att spela orgeln i kyrkan, att
inöfva och leda kyrkokören, att förestå
söndagsskolan m. m., än till hans
lärare-duglighet. Enligt billen skall
tillsättningen underställas »den lokala
skolmyndighetens» pröfning. Detta är
tydligen ett stort framsteg, enär denna
myndighet har att se saken uteslutande
från »pedagogisk» synpunkt. Man kan
ju också hoppas, att läraren hädanefter
skall erhålla sin lön endast för arbetet
i skolan, och att den osunda
konkurrensen på bisysslornas område skall
upphöra. En stor brist i billen är däremot,
att den ingenting nämner om lärares
afskedande, hvadan detta skulle alldeles
godtyckligt kunna verkställas af
skolstyrelsen. D:r Macnamara har därför
yrkat, att äfven en lärares afsättning
skulle underställas »den lokala
skolmyndighetens» pröfning.

Som redan af detta korta
omnämnande synes, äro folkskollärarekårens
representanter i parlamentet på sin vakt,
och af referaten öfver förhandlingarna,
särskildt af de svar, regeringens
medlemmar afgåfvo, framgår, att de hafva
parlamentets öra. Chamberlain synes
hafva ställt sig ganska välvillig gent
emot de ofvannämda anmärkningarna.
Billen har nu, åtföljd af en mängd
ändringsförslag, gått till den kommitté, som
ytterligare skall behandla densamma.
Arbetet inom denna kommitté började
den 2 juni. Dess arbete väntas
afslutadt under innevarande månad.

Fr.

Sommarkurser i Göteborg.

Sedan från flera håll särskildt inom
västra Sverige önskningar försports om
anordnandet af sommarkurser vid
Göteborgs högskola, och sedan Göteborgs
skol-förening till högskolan gjort
framställning härom, har beslut fattats, att
dylika kurser, omfattande för en större
allmänhet afsedda vetenskapliga
föreläsningar i olika ämnen jämte praktiska
kurser för nybörjare i tyska och
engelska språken samt förevisningar af i
Göteborg befintliga zoologiska, botaniska,
konsthistoriska, etnografiska och andra
samlingar skola anordnas i Göteborg under
tiden fr. o. m. den 16 t. o. m. den 26
instundande augusti, omedelbart efter
Göteborgs stifts folkskolläraremöte
därsammastädes.

Till deltagande i dessa kurser inbjudas
härmed lärare och lärarinnor vid alla
slags skolor samt för öfrigt hvar och en,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free