Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,070.) 2 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 27
SVENSK LÄRARETIDNING.
497
– Nedre Torneådalens lä rare förening^
konstituerades midsommardagen i Matarengi.
Ordförande blef folkhögskoleföreståndaren
L. De Vylder,
- Ett extra nådar vid klockare- och
organistbeställningen i Ö. och V. Yrams
församlingar, Krist., har k. m:t tillerkänt
aflidne kantorn A. J. GreveKus änka.
- Onsjökretsen har till ordförande efter
hr K. Holmqvist i Billinge, som undanbedt sig
återval, utsett folkskolläraren K. Olofsson i
Hallaröd och till vice ordförande hr N.
Edberg i Skreflinge.
- Lån för skolhusbyggnad får
Kristianstads stad enligt k. m:ts tillåtelse upptaga
med 250,000 kronor, S:t Olofs församling,
Krist., med 5,500 kronor och Bo församling,
Sthm, med 13,000 kronor.
- Till medlemmar af styrelsen valde
Har-jagers härads kretsförening vid möte den
21 juni folkskollärarn e O. Å. Franck i
Käf-linge (ordförande), A. Dahlberg i Stäfvie
(vice ordförande) och H. Holm i S. Möinge
(sekreterare). Förutvarande ordförande och
vice ordförande hade undanbedt sig återval.
- Ett årligt belopp af 600 kr. har k. m:t
beviljat af allmänna medel under 5 år fr.
o. med 1903 såsom bidrag till uppehållande
af undervisningen vid den mellan byarne
Bergnäs, Kalön och Kasker flyttande"
folkskolan i Arjepluogs församling1, under
villkor att äfven lappbarn där erhålla
undervisning*.
- Genom vikarier må enligt k. m:ts
medgifvande . klockare- och
organistbefattningarna i Of råby och Benestads församlingar,
Krist., uppehållas, tills de vid inträffande
ledighet kunna förenas med vederbörande
folkskolläraretjänster, och skall lönen vid
klockare- och organistbefattningarna under
tiden användas till vikariernas aflöning.
- Återförening af klockaret j än steril a i
Hörby och Lyby, Mim., är af k. m:t
med-gifven. Tjänsterna skildes 1868, men hafva
nu åter sammanslagits, på det en verkligt
musikaliskt bildad man måtte kunna fås till
deras innehafvare till fromma för
kyrkosången och det allmänna musikaliska
intresset. Lönen utgör i Hörby 700 kronor
samt i afkastning af klockarebostället 500
samt i Lyby 250 kr. och af
klockarebostället 500 kronor.
- Redogörelse för
folkskollärareseminariet i Strängnäs under läsåret 1901-02 har
utkommit från trycket och innehåller dels
en historik angående detta vårt yngsta
seminariums tillkomst, dels ock uppgifter om
dess första verksamhetsår. Af 21
inträdessökande intogos 18, hvartill sedan kom en
vid Karlstads folkskollärareseminarium
godkänd, hvadan eleverna varit 19. Af dessa
tillhörde 6 Västerås, 4 Södermanlands och
3 Östergötlands län.
- En målande skildring af skolväsendets
utveckling i Okome pastorat från 1730 till
närvarande tid föredrogs vid
Varbergstrak-tens kretsförenings möte i Spannarps
skolhus den 21 juni af folkskolläraren J.
Johnsson i Köinge. Föredraget, som var byggdt
på studier i Okome arkiv, gaf åhörarne en
synnerligen liflig föreställning om det sega
motstånd, som allmogen reste mot allt hvad
skolor hette, samt de rent af upprörande
vedervärdigheter, som en barnalärare iden
gamla goda tiden hade att genomgå.
- En lång arbetsdag i det allmännas
tjänst-har .f. d. folkskolläraren Lars P.
Pettersson i Ö. Vemmerlöf bakom sig, då han
i dessa dagar drager sig alldeles tillbaka
till privatlifvet, Född 1824 blef han 1850
ordinarie lärare i Ö. Vemmerlöf och
kvarstod på denna plats till 1884. Med liten
lön - 13 riksdaler 16 skilling banko i
kvartalet vid hans tillträde - och stundom ett
hundratal barn verkade han oförtrutet och
framgångsrikt. Sedan har han varit
föreståndare för Vemmerlöfs poststation, tills
denna i följd af nya järnvägsanläggningar
indrogs.
- En hjärtlig hyllning ägnades
midsommardagen i Dalby kyrka, Vrml., efter slutad
gudstjänst f. d. folkskolläraren Emil Ekblom.
Genom församlingens kyrkoherde
öfverlämnades till honom en värdefull present,
bestående af ett p^dligt »fickur af guld med
kedja af samrna metall. Gåfvan hade
åstadkommits genom sammanskott af
församlingsbor, hvilka på detta sätt velat betyga E.
sin tacksamhet för hvad han uträttat under
sin 42-åriga verksamhet såsom lärare vid
församlingens folkskola.
- Ett sorgligt budskap visste i torsdags
att förtälja, att f. d. folkskolläraren i Ö.
Vemmenhög, Mim., Anders Mårtensson Lundin
-genom hängning tagit sig själf af daga i
V. Vemmenhög, dit han efter sitt
afskedstagande i fjor flyttat. Han var född år
1846, utexaminerades från Lunds
folkskol-lär ar e seminarium 1869 samt blef ordinarie
i Ö. Vemmenhög 1871. Aktad och afhållen
både som lärare och familjefader, var han
äfven känd som poet och utgaf på
1880-talet en omfångsrik samling dikter. Ingen
anade, att han umgicks med själf
mordsplaner, och orsaken till det förtviflade beslutet
är höljd i dunkel.
- »Hvad kan och bör folkskolan göra
för att fostra till kyrklighet P» var en af de
frågor, som dryftades vid Munka
Ljungbykretsens möte den 21 juni. Den inleddes
af hr N. Melin i Eiigelholm. Efter en stunds
diskussion antogs följande af inledaren
föreslagna resolution: »Enär kyrkligheten kan
vara ett medel till fostran i gudaktighet,
bör skolan begagna till buds stående medel
för att söka väcka kärlek till
församlings-gudstjänsten, så att barn och föräldrar
gemensamt deltaga i densamma; dock bör
denna fostran till kyrklighet icke genom
lag åläggas vare sig lärare eller barn, utan
böra samtliga arbetare inom skolan i
förtroende söka samverka till detta måls
vinnande. »
- Kan det anses endamålsenligt att
fördela samma lästimme på två olika
läroämnen? var en af de frågor, som
Varbergs-traktens kretsförening vid årsmöte den 21
juni i Spannarps skola satte under debatt.
Inledaren var folkskolläraren i Falkenkerg
J. Thylén, hvilken ville förorda en sådan
fördelning endast i det fall, att ämnena hade
nära beröringspunkter med hvarandra, då
ju omväxlingen kunde hafva skäl för sig,
men förmenade, att anordningen annars
verkade störande för både barn och lärare. I
samband härmed demonstrerade han
resultatet af en serie intressanta undersökningar,
som under ledning af d:r Heiiman blifvit
anställda vid Falkenbergs skolor, rörande
trötthetsgraden hos barn under en
skoltimmes lopp, af hvilka undersökningar han dock
icke vågade fälla ett afgörande omdöme.
- Lästiden i folk- och småskolan på
landsbygden var en af de frågor, som kommo
under diskussion vid Allbokretsens
sommarmöte i Vislanda den 25 juni. Frågan
inleddes af folkskolläraren P. Borgh i
Leka-ryd, som anförde många skäl för
fem-da-garsläsningen. Under diskussionen ställde
sig flera talare på samma sida, och det
framhölls, att om folkskolan skall kunna
meddela den allmänt medborgerliga bildning1,
som är nödig för alla samhällsmedlemmar
i vår tid, och icke blott lämna en ytlig
minneskunskap, hvilken snart bortblåser, är
alldeles nödvändigt, att full lärotid, d. v. s.
8 månaders undervisning för hvarje barn,
30 timmar i veckan på folkskole- och 24
å 25 timmar på småskolestadiet med 6-årig
kurs (2 år i småskolan, 4 i folkskolan från
barnens 7 till 13 år), införes vid samtliga
skolor. För att vinna en jämn skolgång,
bör dock å den rena landsbygden lördagen
lämnas ledig från skolarbetet.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOLIÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Varbergs-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping.
Östbo-kretsen: dito.
S. Ölands-kretsen: dito.
Ystadstraktens krets: E. Hammarlund, J.
J. Dal ström, M. Tennman och L, G. Broomé i
Bårslöf.
N. Bjäre-kretsen: dito.
Har jagers-kretsen: dito.
Allbo-kretsen: dito.
Kinds-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dal-ströin, M. Tennman och F. Schöldéen i
Göteborg.
Munka-Ljungby-kretsen: E. Hammarlund,
J. J. Dalström, M. Tennman och Kr. Quint
i Stockholm.
b) Hevisor.
Varbergs-, Östbo-, S. Ölands-,
Ystadstraktens-, N. Éjäre-, Hårfagers-, Kinds- och
Munka-Ljungbij-kretsarna: Otto Bejbom i Strängnäs.
LITTERATUR
Nytt i bokhandeln.
Grunddragen af pedagogiken af W. Rein.
(Pedagogiska skrifter, utgifna af S. A. F:s
litteratursällskap. 18.) Lund, Ph. Lindstedts
universitetsbokhandel, l kr. 50 öre.
Verdandi. 4:e haft. - Skolan. 4:e haft.
- Nordisk Tidskrift. 4:e haft. - Varia. N:r
6. - Korrespondens. N:r 6. – Hälsovännen.
N:r 12. - Ljus. N:r38. - Facklan. N:r 9.
- -Skogvaktaren. N:r 2.
På studiefärd.
Bern den o juni 1902.
Med generalkonsuln baron de Geers
skrifvelse gick jag i Bern ^till
Departement federal de 1’Interieur, och där var
man så artig, att jag riktigt blef
generad, samt förklarade, att efter ett par
timmar skulle ett rekommendationsbref
vara färdigt. Förut hade jag funnit,
att en sekundarskola för flickor låg strax
bredvid Bundeshaus, och då jag nu
uttryckte en önskan att under de två
timmarna besöka den skolan, lät man
mig förstå, att inga hinder mötte.
Direktorn vid skolan ,/. Weingart sade
också, när jag omnämde den väntade
skrifvelsen: »Herr Karlsson, äfven utan
en sådan står min skola öppen för er,
hvad önskar ni höra?» Öfriga
skolföreståndare, som jag här besökt, hafva
uttryckt sig på samma sätt. I
ofvannämda skola, där de lägre klasserna af
sekundarskolan läsa, åhörde jag ett par
lektioner, däraf en i geografi. Ämnet
var Italien, och hvad som därvid
särskildt väckte min uppmärksamhet, var,
att jämförelser med hemlandet
oupphörligen anställdes. Samma iakttagelse
gjordes i en gosskola följande dag. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
