Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (1,070.) 2 juli 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
flicka, som inte kunde utpeka Rom på
kartan, blef ålagd att nästa lektion i
geografi stå vid kartan med fingret på
Rom, då läraren trädde in i klassen.
På e. in. besöktes skolan för de
högre klasserna. Det var ett nytt, ståtligt
hus, byggdt i en tilltalande stil och
hållet i glada färger. Jag åhörde en
lektion i fysik och en i kemi. Rummet
var särskildt afsedt för dessa ämnen.
Inredningen var praktisk och
undervis-ningsmaterielen rikhaltig. Bakom svarta
taflan, som kunde lyftas, fanns ett
dragskåp med glasväggar. I detta utföras
de experiment, vid hvilka illaluktande
gaser utvecklas. Bredvid låg ett
förrådsrum med materiel för undervisningen
i naturkunnighet. Synnerligt storartad
var samlingen af elektriska element af
alla slag. Utanför förrådsrummet i
korridoren stodo tvänne stora glasskåp, där
man insatte den materiel, som under
dagen användts vid någon lektion i
naturalhistoria. Som man under vintern
läser zoologi och under sommaren
botanik, voro skåpen denna dag fullsatta
med lefvande blommor. Läraren i dessa
ämnen - i allmänhet tillämpas
ämnes-läraresystemet i sekundarskolans högre
klasser - sade mig, att han funnit det
nyttigt för eleverna att på lediga
stunder närmare betrakta, hvad de förut
genomgått.
Följande dag besöktes sekundarskolan
för gossar. Kurserna äro här ungefär
desamma, dock med den skillnad, att
gossarne läsa mera fysik och kemi än
flickorna men mindre språk. Gosskolans
lokaler voro dåliga, men beslut är redan
fattadt om uppförande af ett nytt
skolhus. Jag åhörde äfven här lektioner i
naturkunnighet och geografi. I denna
skola såväl som i flickskolan voro
eleverna försedda med rithäften, i hvilka
de aftecknade det som vid lektionen i
naturkunnighet behandlades. Gossarne
reste sig ej upp vid afgifvande af svar.
Läraren i naturalhistoria vid gosskolan,
d:r Leist, är hvarje söndag att träffa i
stadens naturhistoriska museum, och han
påstod, att gossarne gärna då komma
dit för att mottaga undervisning. »De
älska mycket mera zoologi än botanik.»
Slutligen har jag besökt några af
stadens primärskolor. För att vara riktigt
metodiska borde besöken hafva gjorts i
motsatt ordning. Primärskolan är
9-klassig, och för hvarje klass beräknas
ett år. Ett barn är skölpliktigt fr. o. m.
sitt sjunde t. o. m. sitt femtonde år.
När barnet genomgått fyra klasser af
primärskolan - nederskolan - har det
att välja mellan att fortsätta i
primärskolan eller att öfvergå till den
5-klassi-ga sekundarskolan. I senare fallet måste
barnet undergå en offentlig pröfning.
Eleverna i sekundarskolan och
primärskolans 5 högsta klasser äro således af
motsvarande ålder, men kurserna äro i
sekundarskolan något vidlyftigare. De
i ekonomiskt afseende bättre lottade,
som ej vilja låta sina barn fortsätta i
primärskolan eller låta dem öfvergå till
sekundarskolan, sända dem till det s. k.
progymnasium, hvars kurser äro nästan
lika med sekundarskolans.
Som ofvan är nämdt, är hvarje barn
inom kantonen Bern skölpliktigt t. o. m.
sitt femtonde år. Undantag härifrån
göres endast för de barn, som vilja
börja arbeta i de stora urfabrikerna i
| Jura. De kunna få sluta skolan efter
8 skolår men måste då under det
åttonde skolåret aibeta flera timmar i veckan
än de öfriga. Leo Karlsson.
DÖDSFALL
O. R. Högberg f. Den 21 juni
afled i Piteå f. d. folkskolläraren och
lasarettssyssloniannen därstädes Olof
Reinhold Högberg i den ~höga åldern af öfver
82 år.
Född i Umeå 1820 tog han
studentexamen 1841, idkade akademiska studier
i Uppsala till 1844 och antogs hösten
1846 till lärare vid Piteå stads då
nyinrättade folkskola. Under många- år
verkade han som lasarettssyssloman,
ordförande i fattigvårdsstyrelsen,
uppbördsman af prästerskapets löneförmåner och
föreståndare för auktionskammaren.
Han var två gånger gift men
efterlämnar inga barn. Allt det goda och
redliga arbete han såväl offentligt som
enskildt uträttat skall länge bevaras i
tacksam håghomst.
Upprop
angående fortsättning af
korrespondenskursen i tyska.
Åtskillig-a deltag-are i den nu afslutade
korrespondenskursen i tyska hafva till
kursens ledare, hr docenten Lange, uttalat sin
önskan att under hans ledning- få fortsätta
studierna enligt samma metod, och han har
förklarat sig villig att tillmötesgå denna
önskan.
Med tillkännagifvande häraf vill
undertecknad bedja alla.kurskamrater, som önska
fortsätta, att snarast möjligt till docenten L.
insända sin anmälan därom jämte uttalande
angående det litteraturområde, inom hvilket
man önskar öfversättning-arna företrädesvis
må röra sig-. (Undertecknad har för sin del
tänkt sig folkskoleundervisningens område
såsom lämpligast, t. ex. artiklar och
meddelanden ur skoltidningar.) Detta på det
docenten L. må hafva en ledning vid
uppgörandet af studieplan.
En blifvande fortsättningskurs i tyska
skulle möjligtm kunna få en lämplig och
praktisk afslutning vid sommarkurserna i
Uppsala 1903 g-enom en taZöfning-skurs i
nämda språk.
Dä kursafgiften för den enskilde
naturligtvis ställer sig billigare, ju flera deltagare
det blir, vore det önskligt, att så många
som möjligt begagnade sig af tillfället och
snarast möjligt anmälde sig hos hr
docenten P. A. Lange under adress (tillsv.) Visby.
Voxna bruk i juni 1902.
A. E. Sahlström.
UTLANDET
Folkskolläraren bör hafva säte och
stämma i folkskolans lokalstyrelse.
Denna uppfattning gör sig allt mera
gällande äfven i utlandet. Så har Preussens
kultusminister, d:r Stuck, nyligen riktat
en uppmaning till vederbörande
myndigheter att åtaga sig denna sak. Han säger
bland annat:
Jag har redan upprepade gånger i
särskilda kungörelser, hvilka bragts till allmän
kännedom, betecknat såsom önskvärdt, att
en folkskolans lärare upptages såsom
medlem i skolstyrelsen. En sådan åtgärd har
nämligen visat sig1 fullt ändamålsenlig,
hvarhelst man g’jort försök med densamma. Jag
beklagar därför, att det ännu finnes orter,
där man icke vidtagit den åsyftade
anordningen, och ålägger vederbörande
myndigheter tillse, att lärarne allestädes, där icke
särskilda lagbestämmelser lägga hinder i
vägen, tillförsäkras medlemskap i
skolstyrelsen. Finnas flera lärare i en församling,
må det förbehållas regeringen att utvälja en.
I regel bör det blifva den äldste. I sådana
förhandlingar och beslut, som gälla hans
egna personliga angelägenheter, må läraren
icke deltaga.
I konungariket Sachsen skall läraren
enligt lag vara medlem af den lokala
skolstyrelsen. Där flera lärare finnas,
representeras de af Öfverläraren.
Dessutom skall lärarekåren vara representerad
äfven i högre instanser. I detta land
gå lärarekårens sträfvanden ut på att i
församlingar med flera lärare förskaffa
plats i skolrådet äfven åt en annan lärare
jämte Öfverläraren. För denna reform
har nyligen en af statens
folkskoleinspektörer, d:r Hanus i Zittau uttalat sig
synnerligen varmt.
På grund af mitt ämbete, säger han, ligger
det mig om hjärtat, att lärarekåren arbetar
i sitt kall med allt större glädje och
förnöjsamhet. Jag skulle därför gärna se, att
skolrådet förstärktes med en af lärarekåren själf
utsedd lärare. Erfarenheten har ådagalagt,
att lärarne arbeta med vida större lugn och
rö, när de genom en sin kamrat kunna
erhålla upplysningar om de mångahanda
svårigheter, till hvilka skolrådet ofta har att
taga hänsyn, och om de öfverläggningar,
som ligga till grund för skolrådets beslut.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
367. J. L. Beror på hvad reglementet
bestämmer angående lästiden.
368. Uno. Jo, naturligtvis får han det.
369. Jan. Skolrådet kan ej hindra en
lärare att under ferierna taga annan
anställning af hvad slag- som helst.
370. C. H. Z. Beror på under hvilka
villkor lärarinnan åtagit sig*
slöjdundervisningen.
371. Vitus 1. 1) Ja, men icke högre
taxering härför än hvad dessa naturaförmåner
i verkligheten äro värda på orten. 2)
Bevillningsförordningen medgifver dylikt
afdrag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
