Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (1,079.) 3 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 36
SVENSK LÄRARETIDNING
675
mande på lärarens håg för fortsatt
utbildning samt i sin mån afskräcka många
dugliga personer från att ägna sig åt
folkskolans, tjänst.
Talaren yrkacte emellertid icke, att
folkskoleinspektörerna skulle tagas
uteslutande ur folkskollärarekåren. För
honom vore hufvudsaken, att inspektören
vore fackman - han månde så för
öfrigt’ vara präst, läroverkslärare eller
något annat.
Utom detta ansåg han särskilda
inspektörer för slöjd och gymnastik
behöfliga. Inledningsanförandet utmynnade
i följande förslag till resolution:
Till folkskoleinspektörer utses i främsta
rummet personer, som genomgått
folkskollärareseminarium, minst fyra år undervisat
i folkskola samt genom akademisk examen
eller på annat sätt styrkt sig äga
tillräckliga förutsättningar att följa med den
pedagogiska och psykologiska litteraturen på
de tre moderna språken, hvarjämte i
gymnastik och slöjd särskilda, i de respektiva
facken kompetenta personer böra tillsättas.
Såsom var att vänta, blef debatten
i denna fråga synnerligen liflig, och
det visade sig snart, att den tid, som
bestyreisen beräknat åt densamma,
var alltför knapp för en" uttömmande
behandling.
I ett af värme och hänförelse
prägladt föredrag redogjorde hr A. Svanlund
i Malmö för inspektionsfrågans läge i
Tyskland. Under åratal hafva
folkskolans lärare där fört en energisk kamp
för fackmannainspektionens
genomförande. Där som här har förut den
prästerliga inspektionen varit den
förhärskande. Nu har man emellertid .kommit
så långt, att till och med ett stort antal
präster själfva inse och erkänna den
senares olämplighet; icke så få
folkskollärare hafva utsetts till inspektörer, och
folkskollärarekåren börjar således kunna
skymta segern. Genom flera citat
visades, hurusom erkända auktoriteter på
dm tyska skolans område obetingadt
fordrat fackmannainspektion, hvarjämte
äfven erinrades om, att den tyski
folkskolepedagogikens mest bemärkta män
just äro sådana, som till en början varit
folkskollärare. Så t. ex. Karl Kehr.
Talaren genomgick vidare de
fordringar, som måste ställas på en
folkskoleinspektör. Han måste besitta
tillräcklig allmänbildning, och denna
fordran är uppfylld hos våra inspektörer,
men han måste ock vara i besittning
af fackmannainsikt, ty annars händer
det lätt, att han ingenting annat kan
uträtta än att öfva en yttre tillsyn, som
består endast i öfvervakandet, att
allting går efter schemat och efter andra
på förhand utstakade yttre linjer. Han
nedsjunker då till att vara blott ett
slags polis. Den viktigaste uppgiften,
att vara skolan och läraren till hjälp
och ledmng och sålunda föra skolan
framåt, är han oförmögen att lösa.
Vidare bör han besitta ett djupt och
lefvande intresse såväl för skolan som för
dess arbetare. Detta kan han icke utan
att vara fackman, ty ingen kan äga
intresse för det, som han icke känner.
Slutligen bör han hafva tillräcklig tid
för att sköta sitt kall. Men detta har
ingen, så länge inspektionen är en
bisyssla.
Hr S. slutade med följande ord,
uttalade till lärarekåren af den allmänt
kände och högt uppburne inspektören
Polack, hvilken synes hafva tecknat
idealet af en folkskoleinspektör.
»En inspektörs största makt ligger icke i
befallning utan i exempel. Er vän och
medarbetare vill jag vara. Jag skall icke
begära något af eder, som jag icke själf
skulle vilja göra. Jag vill söka att jämna
eder väg, lätta edra mödor och undanrödja
hindren för eder framgång. Den egna
fortbildningens baner hoppas jag kunna
plantera bland eder. - - - Icke med yttre
myndighet, icke med konstladt maktspråk
vill jag träda in bland eder utan med
tjugoårig lärareerfarenhet, med brinnande
arbetshåg och med ett hjärta, som klappar af
kärlek för skolan och dess lärarekår. Med Guds
hjälp skall det lyckas mig att genom
ändamålsenliga åtgärder och troget samarbete
med lärarekåren blifva eder sanne vän och
medhjälpare och sålunda befordra
folkskolans utveckling.»
Polack har ock under sin långa
inspektörstid blifvit detta sitt program
trogen.
Dessa båda anföranden kompletterades
af hr J. Franzén i Lund, som till en
början bestämdt förklarade, att hvad
här uttalades till förmån för
fackmanna-inspektion och mot den nuvarande
inspektionen ingalunda borde uppfattas
såsom riktadt mot de personer, som nu
bekläda inspektörsbefattningarna, utan
såsom riktadt uteslutande mot det
nuvarande systemet. Men då man anser
en förändring vara nödvändig, gäller
det att i första hand uppvisa behofvet
af en sådan förändring. Det hade förut
blifvit visadt, att den nuvarande
inspektionen icke kan fylla de kraf, som
folkskolan har rätt att ställa på
densamma. Med instruktionen för statens
folkskoleinspektörer till grund
ådagalades nu, att den under den gångna tiden
icke heller har fyllt dessa kraf, ehuru
det måste erkännas, att den verkat
mycket godt.
Särskildt fästes uppmärksamhet vid
instruktionens föreskrift, att inspektören
skall gifva råd och anvisningar rörande
skolans inre verksamhet: anordningen,
undervisningen, barnens seder och
skolans sundhetsförhållanden. Meningen här
är ganska tydlig. Inspektören skall icke
blott stå i spetsen, han skall äfven gå
i spetsen för skolan och således taga
initiativ, där sådant behöfves. Se vi
nu tillbaka, så finna vi, att
inspektionen mångenstädes med afseende på
anordningen fört skolan tillbaka -
hvar-annandagsläsningen är redan nämd;
minimikurserna, då de införts i
församlingar med god ekonomisk bärkraft och
med goci skolgång, är ett ytterligare
bevis -; de initiativ, inspektionen skulle
taga till förbättrade
undervisningsmetoder - man skulle här kunna genomgå
hela raden af ämnen - hafva uteblifvit,
och initiativen hafva i stället utgått
från folkskollärarekåren; samma är
förhållandet med sådana saker som
inrättandet af hjälpklasser för mindre
begåfvade barn och räddningsanstalter för
vanartade barn, likaså med viktiga
Skolhygieniska uppgifter. En så enkel men
dock betydelsefull sak som undersökning
af barnens syn och hörsel skulle i en
handvändning kunnat vara genomförd i
hela Sveriges land, om
folkskoleinspektörerna haft blick för den och velat
gripa sig an därmed, ty detta är ingen
penningfråga. Och hvad lärarekårens
fortbildning beträffar är ju förhållandet
enahanda. Detta gäller i det stora hela.
Glädjande undantag gifvas. Flera
inspektörer skulle kunna nämnas såsom
initiativets män. Ett namn, kändt af
alla, är d:r Lyttkens.
Denna brist på initiativ hos
folkskoleinspektionen utgör dock, som redan
nämdt, ingen anklagelse mot
inspektörerna, enär de sakna den nödiga
utbildningen för sitt kall och sakna
erforderlig tid att ägna sig däråt. Men
det är hög tid, att vi få en mera
effektiv inspektion, och en sådan kan
utöfvas endast af fackmän, det vill här
säga folkskollärare.
Hvilka folkskollärare skola då utses
till folkskoleinspektörer? Icke de mjuka
ryggarna, hvilka betrakta skolan som
ett medel för själfviska syften; icke de,
som tala vackra ord om skolan men
äro färdiga att förråda den för gunst
eller bröd - tyvärr finnas sådana inom
alla kårer -, utan de dugligaste och
mest karaktärsfasta. Största utsikten
att erhålla dessa har man utan tvifvel,
om befattningarna förklaras lediga till
ansökan, och valet sker på objektiva
grunder. Som kompetensvillkor böra
uppställas:
1. Praktisk lärareverksamhet i
folkskolan under 8 år.
2. Grundliga teoretiska insikter i
psykologi, särskildt barnpsykologi,
intygad af universitetslärare
3. Grundliga insikter i pedagogik,
tillsvidare ådagalagda genom
författareverksamhet, så länge ingen annan
utväg finnes; sedermera, då en pedagogisk
professur kommit till stånd, genom
intyg af dess innehafvare.
4. Kunskaper i tyska, engelska och
franska språken till det omfång, som
fordras för att följa med den
pedagogiska litteraturen på dessa spijåk. Denna
kunskap kan intygas af lektor eller
universitetslärare.
Kommer så den frågan, hvad vi skola
under tiden göra för att föra frågan
framåt. Mycket är här att göra. På
grund af tidens knapphet må blott ett
nämnas. Vi skola göra oss fullt
kompetenta och så börja att söka de
kommunala inspektörsbefattningarna, så att
folk blir vändt att höra så märkliga
ting, ty vi kunna vara förvissade, att
det . kräfver lång tid och mycket arbete,
innan man uti dessa våra sträfvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
