Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,081.) 17 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
717
- Invigdt vardt Börstils nya folkskolehus,
Sthm, den 7 dennes under stark
tillslutning’ af församlingsbor. Kontraktsprosten
F. Flemming framhöll i invigningstalet hur
viktigt det är, att skola och hem samverka
till det unga släktets fostran. Skolsalen
var festsmyckad med blommor och grönt.
Det nya huset, som kostat 9,000 kronor,
innehåller 2 skolsalar, 2 afklädningsrum och
lärarinnebostad.
- Om missionen och skolan höll
kontraktsprosten d:r Fr. Arvedson från Tillinge
föredrag vid Sydvästra Upplandskretsens
årsmöte i Enköping. Han ville icke
härmed införa något nytt läroämne i
folkskolan, men han önskade, att läraren måtte
otvunget begagna de anledningar, som
gifvas att uti katekes- och bibliska
historieundervisningen framhålla missionens stora
betydelse. Såsom en god handbok för
läraren framhölls särskildt den tyske
skriftställaren d:r G. Warnecks bok om
missionen och skolan.
- Sydvästra Upplandskretsen utsåg till
styrelse för nästa år vid det nyligen hållna
årsmötet i Enköping hrr E. V. Eriksson i
Enköping (ordförande), K. Hansson i Tillin-
§e (vice ordförande), G. A. Liljestrand i
vinnegarn (sekreterare) och G. Björkegren
i Torstuna (vice sekreterare), samt till femte
ledamot småskollärarinnan fröken Berlia
Eriksson i Fanna, Enköping. Hrr J. F.
Apelqvist i Säf sta, hvilken varit i styrelsen i 5
år, och Aug. Herlander i Frösthult, hvilken
fungerat i 6 år, anhöllo på det bestämdaste
att icke bli återvalda.
- Ett ståtligt skolhus är nu i det
närmaste färdigt i Glimåkra, Krist. Det har
ett dominerande läge och synes vidt
omkring, har två lärosalar i hvardera flygeln,
under det midtelpartiet innehåller
lärarebostäder, afklädningsrum m, m. Fasaden
är 121 fot med en 59 fot lång veranda, och
flyglarna äro 60 fot långa och 31 fot breda.
Folkskolesalen är 33 fot lång, har 7 stora
fönster och har liksom de två öfriga
lärosalarna och slöjdsalen en höjd af 12 fot.
Skolhuset kostar ungefär 17,000 kronor.
- Om Skolslöjden i Stockholms län har
centralkommittén för hemslöjdens
befrämjande i länet uti sin till årets landsting
afgifna berättelse för 1901 meddelat bl. a., att
94 manliga och 145 kvinnliga slöjdskolor
under året varit i verksamhet med ett
under-visadt barnantal af 4,075 (1,389 gossar, 2,686
flickor) i åldern 7-15 år. Utgifterna hafva
uppgått till kr. 27,431, däraf kr. 20,304 som
arvode till lärarepersonalen. Kommittén
har till 72 församlingar lämnat ett
sammanlagdt bidrag af 3,005 kr. Under 1902 hafva
ytterligare sju församlingar, som förut ej
erhållit bidrag, sökt sådant hos
centralkommittén.
- Ett årligt skadestånd har Lunds
råd-stufvurätt den 8 dennes förpliktat Lund-
Kjäflinge järnvägs aktiebolag att utbetala
åt änkan efter folkskolläraren och klockaren
C. B. Jönsson i Värpinge, hvilken den 24
november i fjor blef öfverkörd af ett från
Lund kommande järnvägståg och så illa
skadad, att han dagen därpå afled å Lunds
lasarett. Eätten ansåg nämligen att
järnvägens betjäning genom bristande
vaksamhet och omtänksamhet måste anses till
olyckan vållande. Skadeståndet skall utgå med
250 kronor om året till Jönssons änka under
hennes återstående lifstid samt 125 kronor
till hvartdera af makarnes två minderåriga
barn, tills de uppnå 18 års ålder och kunna
sig själf försörja.
- Om hyresbidrag för ett helt eller
trefjärdedels år hade lärarepersonalen i Tranås
köping framställt anhållan, enär de nya
bostadslägenheterna ej förr kunde anses
tjänliga till inflyttning. Under diskussionen
vid stämman den 8 dennes yrkades, dels att
hyresbidraget skulle lämnas blott för ett
halft år, dels att lärarepersonalen skulle
under vintern två gånger i veckan på egen
bekostnad elda i rummen (!), dels att lärarne
blott skulle öfvervaka eldningen, som borde
ske på kommunens bekostnad. Efter slutad
diskussion bifölls skolrådets förslag, att
hyresbidrag skulle lämnas endast för ett halft
år, räknadt från nästinstundande l oktober
till l april 1903.
- Nutida lyten i barnauppfostran och
deras följder var ämnet för ett föredrag, som
folkskolläraren A. J. Dahlqvist i Jäder höll
vid Eekarnekretsens möte dön 6 dennes.
Trots de rika frukter, vår tids
barnauppfostran lämnat, återstår ännu mycket att
göra. Forna tiders tuktan var för hård,
nutidens är för slapp - det är det sekel, då
föräldrarna klema och barneji äro näsvisa
samt förakta fader och moder. Därför böra
barnen tidigt vänjas vid lydnad, riset måste
tagas fram, aktning för öfverordnade bör
inskärpas. I hemmet bör dålig läsning
hållas undan för barnen och lust för ärligt
kroppsarbete väckas. Den religiösa fostran
bör vara ordnad, och i skolan bör
stränghet paras med mildhet. Härtill fordras stor
vishet.
- I godo löstes för en tid s sdan en
gammal skoltvistefråga i Lena pastorat, Älfsb.
Kapten J. J. Bauer å Lagmansholm skänkte
nämligen för många år sedan ett skolhus
till Lena, Bergstena och Fulle stads socknar
samt ett småskolehus till Fullestads socken.
När efter donators död Fullestfid frånsåldes
Lagmansholm och inköptes ai f- d.
riksdagsmannen J. Andersson i Våijgårda,
stängde denne skolhuset, hvilket hajn betraktade
som sin egendom. Gåfvobrefvet uppletades
men var ej lagfaret och sålunda värdelöst.
Skolhuset förblef stängdt, och okynniga
personer förstörde fönster och allt, som
förstöras kunde. Den nye ägaren af
Lagmansholm S. Mark återköpte Fullespad och
upplät skolhuset åt kommunen, reparerade hvad
som var förstördt och skänkte plats till
skolträdgård, lekplan o. s. v. samt släppte
till sten för nödig omändring af skolhuset
till folkskola.
- Huru kan läraren söka bevara
inflytandet öfver från skolan afgångna barn? var en
fråga, som diskuterades vid Brännkyrka
lärarekårs månadsmöte i Liljeholmen sistlidna
torsdagsafton. Där framhölls vikten af att
läraren under skoltiden genom kärleksfullt
allvar och opartisk behandling skaffar sig
inflytande öfver barnen. Detta bevaras
därigenom, att barnen hindras från att för
tidigt afbryta sin skolgång samt att läraren
sedermera visar intresse för och träder i
beröring med från skolan afgångna barn.
Läraren bör för den skull i sitt hem inbjuda
eller på annat sätt söka samla sina äldre
elever för samtal med dem, stödja
ungdomsföreningar af ena eller andra slaget,
bidraga till anordnande af ungdomsmöten i
form af af t öns amk värn under vintern och
möten i det fria under sommaren med lekar
och förädlande förströelser, i hvilka
ungdomen själf får så mycket som möjligt
medverka under de äldres ledning. Ett
synnerligen beaktansvärdt medel för främjande af
nämda syfte vore de s. k. lärjunge- och
ungdomsbiblioteken under lärarens ledning,
hvarför lärarekåren borde energiskt verka
för anskaffande och utvidgande af dylika
bibliotek.
SVERIGES AlLMÄNNA
FOLKSROLIÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Valbo-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och E. Vestberg i
Hudiksvall.
Linde-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström, M. Tennman och J. Cederberg i
Norrköping.
Mellersta Roslags-kretsen: dito.
/S’eminghundra-kretsen: dito.
S. Möre-kretsen: dito.
Sydvästra Upplands-kretsen: dito.
Torups-kretsen: dito.
Nordöstra Upplands-kretsen: dito.
Filip stads-kretsen: dito.
Rekarne-kretsen: dito.
Ströfvelstorps-kretsen: dito.
Motala-kretsen: dito.
Mönsterås-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström. M. Tennman och L. G. Broomé i
Bårslöf.
Vista-kretsen: dito.
Örebro-kretsen: E. Hammarlund, J..J.
Dalström, M. Tennman och Alfr. Fridén i Örebro.
Lilla Edstraktens krets: E. Hammarlund,
J. J. Dalström, M. Tennman och Fale
Schöi-déen i Göteborg.
Örbyhus-kretsen: E. Hammarlund, J. J.
Dalström och M. Tennman samt med lika
röstetal J. Cederberg och L. G. Broomé.
Norrvikens-kretsen: de afgående.
b) Revisor.
Mellersta Roslags-, Seminghundra-, S. Möre-,
Mönsterås-, Valbo-, Örbyhus-, Sydvästra
Upplands-, Torups-, Nordöstra Upplands-,
Filipstads-, Ströfvelstorps-, Linde-, Örebro-, Lilla
Edstraktens-, Vista- och Norrvikens-kretsarna:
Otto Bejbom i Strängnäs.
Motala-kretsen: A. G. Vihlander i
Stockholm.
Småskollärarinnornas rättsliga
ställning.
Finspångs-, Aspelands-, Östra härads-,
Holmedals-f Lidköping- Skara-, Södertörns-,
S. Möre-, Seminghundra-, Örbyhus-, Valbo-,
Norrvikens-, Linde-, Ströfvelstorps-, Åmåls-,
Rekarne-, Filipstads-, Torups-, Sydöstra
Upplands-, Falköpings- och
Bankekinds-Skärkinds-kietsstfua: 1) Ja. 3)
Centralstyrelsen erhöll i uppdrag att vidtaga
lämpliga åtgärder.
Gåsborns-krctsen: 1) Ja. 3) Frågan
borde framdragas för riksdagen genom
en på noggrann utredning om hur denna
sak hittills ordnats i rikets skoldistrikt
grundad motion.
Trosa-kretsen: 1) Ja. 3) Sedan
centralstyrelsen sammanfattat alla de svar i
denna fråga, som från lokalföreningarna
insändts och uppgjort en resumé af dessa,
bör denna tillika med centralstyrelsens
eget uttalande öfverlämnas antingen
såsom en petition till k. m:t eller genom
för saken vunnen riksdagsman såsom en
motion till riksdagen. Törhända båda
sätten kunna användas. Vidare böra
längre eller kortare uppsatser i denna
fråga emellanåt synas i pressen så att
hos den stora allmänheten må väckas
intresse för saken och medkänsla för
dem, som arbeta för barnens första
undervisning.
Sydvästra Nerkes-kretsen har besvarat
frågorna sålunda:
1. En bättre rättslig ställning behöfver
visserligen småskolepersonalen, men kretsen
tror dock ej det föreslagna sättet vara det
bästa, hvarför frågan 1} besvaras med nej.
2. I folkskolestadgans 24 § bör införas
den bestämmelsen, att småskollärarinna, som
oförvitligen tjänstgjort fem år, bör betraktas
som ordinarie och således icke kunna
entledigas från sin plats i annan ordning än
som gäller för ordinarie folkskollärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
