- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
718

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (1,081.) 17 september 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

718

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 38

3. Centralstyrelsen bör vidtaga de
åtgärder, den finner lämpliga för nående af
ietta mål.

Ett ljudenligare stafningssätt.

Finspångs-, Aspelands-, Östra härads-,
Lidköping-Skar a-, Bankekinds-Skärkinds-,
Gåsborns-, Åtvidabergs-, Södertörns-7
Seminghundra-, Mellersta Boslags-, S. Möre-,
Örbyhus-, Valbo-, Motala-, Torups-,
Rekarne , Åmåls-, Ströfvelstorps-, Linde-,
Norrvikens-, Falköpings- och Trosa-kretsarna
hafva besvarat centralstyrelsens fråga
med ja.

Holmedals-kretsen har besvarat
centralstyrelsens fråga med ja men önskar, att
Ijndenligheten så fort som möjligt
konsekvent genomföres, när den är, som
professor Lundell fordrar, vetenskapligt
oantastlig.

Sydvästra Nerkes-kretsen har gjort
följande uttalande:

Kretsen, som anser växelformér med och
utan stumma ljudtecken olämpliga s"åsom
vållande oreda, uppdrager åt
centralstyrelsen att ingå till k. m:t med en
framställning, hvari anhålles att såsom
stafningsnorm för skolorna måtte anbefallas sjunde
upplagan af Svenska akademiens ordlista
med det tillägg, att i ord, där stumma
tecken förekomma, dessa utelämnas.

Dechargefrågan.

Finspångs-kretsen har uttalat, att
centralstyrelsen genom att utan kretsarnas
hörande å S. A. F:s vägnar anmoda
enskild person att utarbeta ett
katekesförslag måste anses hafva öfverskridit
sin befogenhet, och instämmer i
revisorernas ogillande af denna åtgärd.

Motala-kretsen har uttalat sitt ogillande
af centralstyrelsens åtgärd att åt enskild
person på föreningens bekostnad lämna
uppdrag att utarbeta förslag till ny
katekes.

Norrvikens-kretsen har däremot godkänt
centralstyrelsens beslut att söka främja
åstadkommandet af ett förslag till ny
katekes, då det fria initiativet för
åstadkommandet af en god lärobok i
kristendom aldrig är att beräkna.

Toner från Gotland af Aug. Fredin,
folkskollärare. Första häftet: Kvartetter
för mansröster. Pris 75 öre.

Knappast någon stilart inom musiken
har under förra århundradet i vårt land
vunnit sådan utbredning och
popularitet som kvartettsången, om än till
förfång både för den unisona körsången
och solosången. De svenskar, som
hittills skrifvit kvartetter, och hvilkas
arbeten blifvit utgifna eller sjungna
offentligen, torde uppgå till omkring 150 st.
Ett stort antal af dessa äro amatörer,
hvars alster i allmänhet utmärka sig för
rikedom i uppfinningen men en viss
svaghet i genomföringen, hvilket förhål-

lande dock medför mindre
schablonmässighet.

Hvad angår föreliggande samling, sorn
enligt tonsättarens förord får räknas till
amatörkvartetterna, innehåller den 11
nummer, komponerade till text med i
allmänhet godt innehåll. Musiken
ansluter sig till denna. Melodien är
flytande och lättsjungen, och flera af
kvartetterna torde ha förutsättningar att
blifva omtyckta. Mot sättningen kan
man ej med fog göra några
anmärkningar, om än någon gång ett annat
ackord skulle kunna hafva fördelaktigare
användts. Det hela vittnar om ett
omsorgsfullt arbete, i många detaljer väl
genomfördt. Detta är ju så mycket
anmärkningsvärdare som tonsättaren ej
studerat musik. Han har dock gjort sig
fördelaktigt känd som upptecknar e och
tillvaratagare af gotländsk folkmusik.
Sålunda har han för Svenska
landsmålstidskriften i Uppsala upptecknadt 700
gotländska folkmelodier, dels med, dels
utan text. Professorerna J. A. Lundell
och Ad. Noreen, som granskat texten,
samt den välbekante musikkritikern A.
Lindgren, hvilken tagit kännedom om
melodierna, hafva intygat, att
uppteckningen skett med mycken omsorg och
sakkunskap, hvadan ock hela samlingen
kommer att offentliggöras i tidskriften.

Af kvartetterna äro följande
säkerligen de bästa, nämligen Sverige,
Fosterländsk sång, Gotland, Till en fågel och
Sverige (n:r 10). Den senast nämda
torde vara den bästa melodien, som
hittills blifvit skrifven till Harald
Jacobssons text.

Då dessutom priset är synnerligen
billigt, ha vi velat påpeka ifrågavarande
samling för dem, som idka kvartettsång.

Nytt i bokhandeln.

LäroboJc i geografi för folkskolan af
Fridtjuv Berg. Sthm, C. E. Fritzes k. hofbokh.
4:e uppl. Förra afdelningen: Förberedande
öfversikt af Sverige. Med 39 kartor och
bilder. 35 öre. - Senare afdelningen:
Europa utom Sverige. De öfriga världsdelarna.
Med 123 kartor och bilder. 45 öre.

Lärobok i Sveriges historia för folkskolan
af Hans Larsson. Lund, C. V. K. Gleerups
förlag. Andra uppl. Illustrerad 75 öre.

Andra kammarens män 1900-1902.
Ån-teckningar till de frisinnade valmännens
tjänst af Spectator. Sthm, Albert Bonnier,
l kr. 75 öre.

Den lille tecknaren. En praktisk ritkurs
för småskolor och folkskolor, utgifven af
J. A. Svensson. Sandsjö, Svenssons
bokförlag. Andra uppl. 15 Öre.

K. m:ts nådiga förordning om inkomstskatt.
Gifven Stockholms slott den 21 juni 1902.
Att lända till efterrättelse från och med år
1903. Sthm, Albert Bonnier. 50 öre.

Några ord om hemmets betydelse för skolan.
Föredrag af Mattias Nordell. Örebro.

Hernösands stifts delning. En lifsfråga för
Norrland och Sverige af Martin Johansson.
Uppsala, V. Schultz, l kr. 25 öre.

Predikningar från trefaldighetstiden af J.
A. Eklund. Uppsala, V. Schultz, II. l kr.
50 öre.

Kunskap för alla. Sthm, Albert Bonnier.
Haft, 22. 25 öre.

Törnrosens bok af C. J. L. Almqvist. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 5. 50 öre.

Från Neros dagar af Henryk Sienkiewicz.
Sthm, Albert Bonnier. 111. uppl. Haft. 14-
17 å 25 öre.

Valdemar Seier af B. S. Ingemann. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 4. 50 öre.



DÖDSFALL’

~~

A. J. Ericson f. Den 12 dennes
afled i sitt hem riksdagsmannen Adolf
Johan Ericson i Rån s ta, Vstm.

Född i Sevalla 1849, tog han
folkskollärareexamen i Västerås 1867 och
blef 1872 ordinarie lärare i Eansta af
Kumla församling. Här tjänstgjorde
han till i slutet af 1880-talet, dä han
tog afsked för att uteslutande ägna sig
åt skötseln af godset Ransta, som han
några år förut inköpt. Härmed kom han
också in på den offentliga
verksamhetens bana och erhöll många
förtroendeuppdrag, dem han skötte med sådant nit,
att han slutligen för Västmanlads östra
domsaga invaldes som representant uti
andra kammaren, där han haft plats
under nio riksdagar. Han tillhörde där
landtmannapartiet samt \ erkade för
fosterländska förbundets och agrarrörelsens
sträfvanden.

Under sin lärareperiod var Ericson
varmt intresserad för lärarekårens
sammanslutning. Han var sålunda med som
ombud från sin ort, då Sveriges
allmänna folkskollärareförening år 1880
stiftades, samt var icke blott en af dem, som
stiftade Östra Västmanlands
lärareförening, utan fungerade också en lång tid
som dess ordförande.

Både som lärare, medborgare och
offentlig person efterlämnar han ett aktadt
minne, liksom han i det enskilda
umgänget var vänsäll och angenäm.

J. E. Sterner f. Den 7 dennes
afled i Emitslöf folkskolläraren i
Häst-veda Johan Edvin Sterner. Söndagen
förut hade han träffats af slag i Emitslöf s
kyrka, där han biträdde med
orgelspel-ning och sång.

Född i Järbo å Dalsland år 1853, tog
han 1881 folkskollärareexamen i Lund,
sedan han förut genomgått åtskilliga
klasser af elementarläroverk och studerat vid
teknisk läroanstalt. Det var således vid
en jämförelsevis framskriden ålder han
ägnade sig åt lärarekallet,,

Som lärare blef han emellertid
mycket omtyckt både i Ysarie, där hän blef
ordinarie samma år, och sedan han 1891
blifvit ordinarie i Hästved a, och han
erkändes allmänt vara en af skolans
kunskapsrikaste och dugligaste arbetare
i sin ort.

Af naturen rikt utrustad med
sångens gåfva, sökte han också bereda
sången en berättigad plats både i skolan
och i hemmet.

Energisk och viljestark, samvetsgrann
och hängifven sitt kall, lifvades han
dessutom af en sann gudsfruktan.

Närmast sörjes ban af änka och sys-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free