Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (1,082.) 24 september 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
735
Torborg Rappe.
*)istlidna torsdag afled i
hufvudstaden en kvinna, som mer än de
flesta tagit sig an de vanlottade
barnens sak och ägnat den sina bästa
krafter. Det var friherrinnan Torborg
Ra,ppe.
Född 1832 på Marielund i Nättraby
socken, Blek,, där hon tillbragte en ljus
och sorgfri barndom och ungdom, blef
hon vid 20 års ålder gift med sin
kusin, trafikchefsassistenten friherre C. A.
Rappe, ech änka efter 25 års äktenskap,
hvars lycka endast skymdes genom
ekonomiska bekymmer. Vid makens död
stod hon med tomma händer. Hon
ägnade sig nu helt åt de andligen svagas
uppfostran och blef 1878
föreståndarinna vid skolan för sinnesslöa barn i
Stockholm. Denna skola förde hon
alltjämt framåt och gjorde den
uppmärksammad äfven i grannlanden,
exempelvis vid utställningen af
abnormskoleele-vers arbeten i Köpenhamn 1888. Med
skolan förenade hon ett seminarium för
utbildande af sköterskor och lärarinnor
för sinnesslöa barn. Här var hon icke
blott föreståndarinna utan äfven
lärarinna.
År 1891 afgick hon från
föreståndarinnebefattningen för att på ett mera
begränsadt område ägna sig åt sin
lifsuppgift, dels som styrelsemedlem i
föreningen för vård af fallandesjuka,
sinnesslöa barn, dels som föreståndarinna
för det hem, hvilket hon själf skapat
för från skolan afgångna elever. Med
dessa hade hon ock trots sitt eget
under sista tiden påkomna lidande tillbragt
en del af sommaren ute i skärgården,
där hon fått ett sommarhem till stånd
för sina skyddslingar.
Genom talrika resor i utlandet hade
hon förvärfvat sig vidsträckt kännedom
om idiotsakens anordnande i olika
länder och erkändes som en auktoritet vid
de kongresser, dem hon besökte. Äfven
för andra områden räckte hennes intresse
och arbetsförmåga till. Vid
kvinnokongressen i Chicago 1893 var hon
svenska regeringens ombud.
Hennes många vänner hade tänkt att
på hennes 70-årsdag den 4 nästa
oktober ägna henne någon hyllning för allt
det goda, hon verkat och velat. Nu få
de lägga sin blomstergärd på den
varmhjärtade kvinnans graf.
LITTERATUR
Mindre lärobok i geografi för folkskolan.
Af Fridtjuv Berg, folkskollärare. Med
128 kartor och bilder, däribland kartor
i färg öfver Sveriges alla landskap.
Andra upplagan. Stockholm 1902y C.
E. Fritzes k. hofbokhandel. Pris inb.
60 öre.
Denna upplaga af författarens mindre
lärobok i geografi skiljer sig från den
första därigenom, att framställningen af
Sverige blifvit fördelad i
landskapsbe-skrifningar, samt att landskapskartorna
i svarttryck blifvit utbytta mot dylika
i färgtryck.
Den första af dessa anordningar är
vidtagen efter en från flera, håll uttalad
önskan, som torde bero därpå, att man
funnit det lättare att vid undervisningen
följa den gamla landskapsindelningen
redan från början än att behandla de
större naturliga områden, af hvilka hela
landet utgöres. Klart är, att om man
vill -bibringa lärjungen en någorlunda
redig bild af landets grundritning i sin
helhet är det senare förfaringssättet att
föredraga. Men vill man enligt
häfd-vunnet bruk i främsta rummet och
redan från början meddela en föreställning
om hvarje särskildt landskap med
hänsyn till dess naturbeskaffenhet, sä
lämpar sig onekligen bättre den fördelning
i landskapsbeskrifningar, som i den nya
upplagan framträder. Särskildt blir detta
fallet då såsom här är fallet
landskapskartor förekomma, hvilka framställa de
skilda höjdområdena inom hvarje
landskap.
Nämda kartor voro i den första
upplagan framställda i svarttryck, hvarför
de flerstädes voro mindre tydliga och
under alla omständigheter ej ägnade att
vid första påseendet gifva en klar bild
af landskapets naturförhållanden. I den
nya upplagan äro samtliga dessa kartor
framställda, såsom ofvan nämts, i
färgtryck. Färgerna äro synnerligen klara
och vackra samt så anordnade, att
landskapens olika hö j dområden tydligt
framträda. Samtliga karttecken framträda
för öfrigt skarpt och tydligt; så att efter
denna förbättring kan boken i afseende
på kartor anses såsom enastående i vår
skolbokslitteratur.
Såsom författaren framhåller i
förordet, »hvilar föreliggande arbete på den
grundåskådningen, att hufvudsyftet med
geografiens läsning icke är färdigheten
att uppräkna namn och karttecken utan
bekantskapen med den lefvande
verklighet, som ligger bakom dessa namn
och tecken: naturen och människolif vet,
särskildt människoarbetet, i deras
sammanhang med hvarandra».
Några exempel må anföras.
De lappländska malmfälten.
De viktigaste malmbergen och deras läge.
Hvarför malmbrytningen här är ganska lätt.
Hvarför det förr ej lönade sig att bryta
dessa berg. Järnvägen från Gellivara till
Bottniska viken. Denna järnvägs
fortsättning åt väster. Gellivara kyrkoby och
Malmberget.
Dalarnas bergslag. (I samband härmed en
skildring af »Bergslagen» i dess helhet.)
De märkligaste malmerna. Deras läge.
Huru de förekomma (»malmkörtlar»). Hvad
som menas med ett malmfält. Huru man
gått till väga för att komma åt malmen,
(»Schakt» och »orter»). Hvar malmen
lös-spränges, och huru den forslas upp i dagen.
Huru det ser ut nere i grufvan.
Gruföppningarna.
Äganderätten till grufvorna i forna tider
och i vår tid (»bergslag» och bolag).
Hvarför grufägarna måst skaffa sig äganderätt
till skogar och vattendrag. Huru
bergsbruksområdet i dess helhet kommit att
omfatta äfven andra trakter än själfva
gruf-bygderna. Detta områdes utsträckning.
De förnämsta gruftrakternas läge.
.. Dalarnes bergsbruksområdes två bergslag.
Osterbergslagen med Stora kopparberget.
Denna gruf vas läge. Ägare. Huru länge
den varit bearbetad. Domnarfvet.
Västerbergslagens läge. Dess största malmfält och
bruksarter. Segelleden från dessa till
Mälaren (Strömsholms kanal).
Det är klart, att genom en dylik
anordning af ämnet skall uppfattningen
af det ofvan nämda sammanhanget
underlättas. De anförda exemplen torde
visa, att lärostoffet icke blifvit inordnadt
under de vanliga formellt logiska
rubrikerna (terräng, floder, sjöar etc.) utan
i stället blifvit, såsom det heter i
förordet, fördeladt på de naturliga
geografiska enheter, hvaraf hvarje land vid en
närmare undersökning visar sig bestå.
Framställningen har flerstädes erhållit
formen af små skildringar samt blifvit
belyst genom väl valda karakteriserande
bilder. Upptagandet af nämda skildringar
är, såsom författaren framhåller, i
öfverensstämmelse med de önskningar, som
inom lärarekåren allt mer gjort sig
gällande. Erfarenheten har nämligen visat,
att barnen mycket lättare fästa i minnet,
hvad som skall inpräglas, om dylika
skildringar af lämplig beskaffenhet
förekomma. Genom en dylik anordning
underlättas också i hög grad lärarens
arbete, då han ju endast behöfver utfylla
nämda skildringar, där detta anses
lämpligt och därvid har god ledning af
lärobokens urval samt lärogången tydligt
angifven. Hvilken betydelse detta har,
inser hvarje lärare, som försökt att
vid undervisningen gifva barnet något
mera än de gängse mindre läroböckernas
namnlistor och uppräkningar och
inströdda notiser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
