Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,083.) 1 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
751
nan vid Berga folkskola i Badelunda
församling Ingrid Göransson gjord ansökning
om tillstånd att, utan hinder däraf att
hon ej aflagt folkskollärarinneexamen,
söka och innehafva ordinarie
folkskollära-rinnebefattning inom Västerås stift eller,
om denna anhållan icke vunne bifall,
att tills vidare fortfarande vara
vikarierande lärarinna vid nämda skola, mot
åtnjutande af alla de med den nu
lediga ordinarie befattningen i Berga
folkskola förenade löneförmåner.
- Icke heller har k. m:t funnit skäl
bifalla en af Berta Ingeborg Arnoldsson
gjord ansökning, att hon, som vid
Musikaliska akademiens konservatorium
aflagt organist-, kyrkosångare- och
musiklärareexamen, måtte erhålla tillstånd att,
utan hinder däraf att hon vore kvinna,
innehafva organist- och
klockarebefattningen inom Lindbergs församling.
- K. m:t har ej heller funnit skäl
bifalla en af studeranden Gari Mårten
JReinhold Frössberg från Vimmerby gjord
ansökning, att han, som är född den 14
november 1866, måtte erhålla tillstånd
att, utan hinder däraf att han
öfverskridit den för inträde vid
folkskollärareseminarium stadgade högsta ålder,
söka inträde vid sådant seminarium.
- Hos k. m:t har Jonas Axel
Magnusson, som är född den 3 maj 1875,
anhållit, att han måtte förklaras
berättigad att, utan hinder däraf att han
öfverskridit 26 års ålder, sökp* och vinna
inträde vid Västerbottens läns
landstings småskollärareseminarium i
Lycksele. Som § 2 e) i stadgan angående
pröfning vid under offentlig kontroll
stående seminarium för anställning såsom
lärare vid småskola och mindre
folkskola eller såsom biträdande lärare vid
folkskola den 28 maj 1897 föreskrifver,
att elev skall, för att undergå
ifrågavarande pröfning, hafva uppnått en
ålder, icke understigande 18 år och icke
öfverstigande 30 år, har k. m:t funnit
ansökningen icke till vidare yttrande
föranleda.
Uppskof med tillsättning af
klockare. K. m:t har medgifvit, att
kantors-, organist- och klockaretjänsterna i
Döderhults församling må uppehållas
genom vikarie, till dess desamma kunna
med folkskolläraretjänst inom
församlingen i vederbörlig ordning förenas.
En tvist Om kofoder. Kjälfveneds
församling beslöt vid fjorårets
oktoberkyrkostämma,
att det till folkskolläraren A. Leuvgrens
lön hörande vinterfodret för en ko skulle
utgå med 15 skeppund, en tredjedel
hård-vallshö och två tredjedelar hafrehalm, samt
uttaxeras ä allmän fyrk med rätt dock för
inkomsttagare och husägare att lösa fodret
efter 12 kronor för ett skeppund hö och 5
kronor för ett skeppund halm.
Häröfver anförde åtskilliga
församlingsmedlemmar besvär hos länsstyrelsen i
Skaraborgs län, hvilken den 7 sistlidna
april förklarade,
att emedan de utgifter till kyrka och
skola, hvilka i enlighet med 9 § i
kyrko-stämmoförordningen skulle bestämmas å
ordinarie kyrkostämma i oktober månad hvarje
år, och efter hvad i 36 § af samma förord
ning sades, afsedda att utgå nästföljande
år, samt enligt öfvergångsstadgandet vid
L § 2 mom. i k. kungörelsen angående
af-öning åt lärare vid folk- och småskolor
den l juni 1900, kofoder in natura kunde
under de i nämda lagrum omförmälda
förhållanden ingå bland ordinarie
folkskollärares löneförmåner, ty och som klagandena
ej ens uppgifvit, att dylika i berörda §
uppgifna förhållanden icke i förenämda fall vore
[or handen, ej heller visat att beslutet
kränkte deras enskilda rätt eller eljest hvilade
på orättvis grund, att det icke i laga
ordning tillkommit eller stode i strid med
allmän lag eller författning eller annorledes
öfverskrede deras befogenhet, som beslutet
fattat, funne länsstyrelsen besvären ej
föranleda ändring i eller upphäfvande af
öf-verklagade kyrkostämmobeslutet.
Kammarkollegium har den 14 augusti
ej funnit de mot detta länsstyrelsens
utslag anförda besvär kunna föranleda
ändring däruti.
Samskolan och högre
folkskolan. Kalmar läns södra landsting hade
i förra veckan att yttra sig öfver en af
hr C. N. Brandt ingifven motion, att
tinget ville åt samskolan i Mönsterås
anslå ett bidrag af 400 kronor.
Under visnings utskottet af styrkte.
Skolan kunde ej få statsbidrag, då den ej
fyllde de villkor, som riksdagen bestämt
för samskolors erhållande af understöd.
Motionären modifierade nu sin
anslagsbegäran så, att det begärda anslaget
skulle utgå endast i händelse statsbidrag
erhålles.
Seminarierektorn J. Vickbom
motiverade utskottets af styrkan.
Statsanslag kunde nämligen icke erhållas
af någon samskola, som icke redan, då
riksdagen fattade beslut om ökningen af
anslaget till dessa undervisningsanstalter, vore
i åtnjutande af anslag. Helt visst hade
man vid bestämmande af detta villkor
befarat, att eljest ansökningar om understöd
af en alldeles för stor mängd dylika skolor
skulle inkomma. Vidare vore bestämdt, att
dessa skolor, utom förberedande klasser,
skulle hafva minst fem årsklasser. Sedan
talaren framhållit såsom sin åsikt, att det
vore synnerligen olyckligt att inrätta
samskolor jämte folkskolan, och i stället
förordat inrättande af högre folkskolor, yrkade
han afslag å motionärens hemställan.
Sedan hr Fr. Pettersson instämt med
den föregående talaren, beslöt
landstinget med 25 röster mot 10 att af slå
det begärda anslaget.
Folkskollärarekårens
representerande i folkskolestyrelse. Ordi
narie lärare och lärarinnor vid Göteborgs
folkskolor voro nyligen inbjudna till
sammanträde för att öfverlägga om
ofvanstående fråga. Efter en två timmars
diskussion beslöts, att man skulle ingå
till folkskolestyrelsen med anhållan, att
denna ville i sitt förslag till medlemmar
af nämda styrelse för nästa år upptaga
en folkskollärare och en folkskollärarinna
och utse dessa bland de tre lärare, o
n
tre lärarinnor, som härtill af lärarekår
föresloges. Dessa lärarekårens kandida-
ter skola utses genom sluten omröstning,
som företages skolhusvis af de ordinarie
folkskollärarne och folkskollärarinnorna
hvar för sig.
Ef terf Öl j ans Vardt. Vid nyligen
hållet sammanträde mellan skolråd och
lärarepersonal i Sorunda i Södertörn höll
folkskolläraren Carl Sundblad föredrag
om »folkundervisningens mål och
betydelse».
Han framhöll - enligt Södertelje Tidning
- att han för sin del icke ville sätta
folkundervisningens mål så lågt, som en stor
del af allmogen ännu beklagligen gör, då
den betraktar hela skolarbetet blott som en
tvungen förberedelsekurs för konfirmationen.
Han hyste den grundade förhoppningen, att
såväl lärarepersonalen i sin helhet som
äfven hrr pastorer själfva med all sin
undervisning målmedvetet samverkade för
vinnande af ett högre mål, det nämligen att
dana det uppväxande släktet till sanna
kristna människor, goda och plikttrogna
medborgare i fosterlandets och
mänsklighetens tjänst samt upplysta, kunskapsrika och
dygdiga varelser, som i högsta möjliga mån
kunde uppfatta och uppfylla sin höga
bestämmelse i den värld, där vi blifvit ställda att
lefva och verka.
Särskildt framhöll talaren betydelsen af
den kristna broderskapsidéns,
människokärlekens och samhörighetskänslans väckande
och vårdande hos de unga.
Den kristna kärleken borde läggas till
grund för all pliktuppfyllelse i det
mänskliga samhället Man borde lära barnen älska
först sina närmaste, sitt eget land och folk
men äfven de folk, som bodde utanför det
egna fosterlandets trånga gränser. Detta
vore målet.
Betydelsen af en god och grundlig
folkundervisning vore större än de flesta tro.
De nationer, som försummade eller
vanvårdade sin folkundervisning, såsom t. ex. Kina,
Spanien, Grekland m fl., blifva efter, stå
stilla, gå tillbaka och gå under i den
pågående utvecklingskampen. Nationer däremot,
som vinnlägga sig om en grundlig1 och god
folkundervisning, såsom t. ex.
Nordamerikas förenta stater m. fl., gå framåt och
öf-verflygla de efterblifna och besegra dem
både andligt och materiellt. Ville vi vårt
fosterlands bestånd och framtida välfärd,
borde vi alltså omsorgsfullt vårda vår
folkundervisning1.
Under den påföljande diskussionen,
hvari folkskolläraren Schill samt
skolrådsledamöterna T. Fagerlund och f. d.
riksdagsman L. P. Larsson deltogo,
ställde sig samtliga i allt väsentligt på
inledarens ståndpunkt, och skolrådets
ordförande tackade inledaren för det hållna
föredraget.
Det är utan tyifvel en god idé att vid
dessa sammanträden bringa
folkupplysningens praktiska betydelse på tal.
Därigenom tillvinna sig sammanträdena större
intresse från såväl skolrådets som
lärarepersonalens sida. Behandlas endast
»löpande ärenden», inträffar förr eller
senare en viss enformighet, som
slutligen medför sammanträdenas inställande
af brist på deltagare. Redan nu har det
visat sig, att åtminstone
småskollärarinnorna ej sällan uteblifvit från dessa
sammanträden, skrifver en meddelare till
denna tidning.
Ett önskemål för skolorna
framställdes vid ett valmöte i Helsingborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
