- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
752

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (1,083.) 1 oktober 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

752

SVENSK LÄRARETIDNING.



N:r 40

under förra veckan af snickaren Nils
Persson.

Han betonade önskvärdheten af att
folkskolans undervisning äfven skulle
omfatta världshistoria och
kommunalförfättningar.

Mycken tid bortslösas nu på onödiga och
onyttiga saker, under det sådana ämnen, af
hvilka individen kunde ha nytta i framtiden,
alldeles åsidosattes. Så t. ex. meddelas ej
någon insikt i förhållanden rörande stat
och kommun, och vidare finge barnen
grundligt lära judafolkets historia men däremot
icke den allmänna världshistorien. Att
ändring härutinnan vore behöflig, ansåg tahii
uppenbart, ty utan ökad bildning skulle den
stora massan blifva för lättledd i olika
afseenden.

Endast de stora epokerna i världshistorien
kunde beröras. Men detta kunde ske på
flera sätt, såsom genom en världshistoria i
anekdotform, små berättelser om de män
eller händelser, som äro typiska för den
eller den tiden. Till berättelser och
anekdoter lyssna barnen gärna, och på samma
gång få de genom dem ett litet begrepp
om tidsskedena. Det finnes intet arbete i
denna väg, men det borde vara en uppgift
för pedagoger och lärare att åstadkomma
ett dylikt. Skolplanen behöfde därför icke
rubbas, ty en dylik världshistoria kunde
inpassas i den öfriga undervisningen utan
skada för denna.

Samina sak med det kommunala. De barn,
som lämna folkskolorna, äro inom få år till
myndig ålder komna medborgare. Men om
organisationen af den stat, de tillhöra, ha
de oftast endast den kunskap, som
erfarenheten gifvit, och då beror allt på
omständigheterna hur den blir. En till blott några
få, men ytterst koncist och lättfattligt skrifna
lärobokssidor begränsad kurs om regering
och riksdag samt länens och kommunernas
administration skulle otvifvelaktigt lägga
grunden till ett ökadt politiskt och
kommunalt intresse.

Kristendomsundervisningen i
folkskolan
var ett af de ämnen, som
Ljusnarsbergs lärareförening behandlade
vid sitt höstmöte i Kopparbergs skola
den 19 september.

Frågan inleddes af läraren A.
Hansson i Bångbro.

Han framhöll det myckna klander, som i
vår tid riktas dels mot undervisningssättet
i kristendom, dels mot dess resultat och mot
katekesen. Lärarekåren får ej vara
likgiltig för dessa anmärkningar. Katekesen är
bristfällig, nien man får reda sig med den
så godt man kan, tills man får någon bättre,
och mera kombinera den med biblisk
historia, på det undervisningen måtte bli mera
tilltalande. Bibliska taflor borde alltid
användas, och korta läxor gifvas

Under diskussionen framhöllo flera
talare, att klandret mot
katekesundervis-ningen vore obefogadt. Katekesen lästes
icke utantill mer än t. ex. biblisk
historia. Frågan hänsköts emellertid till en
kommitté, som har att inkomma med
förslag till läroböcker äfven i andra
ämnen.

Om folkbildningsarbetet höll

kyrkoherden Gotth. Mauritzson i
Höganäs den 21 september ett intressant
föredrag inför en åhörareskara af
ungefär 500 personer.

Talrn framhöll, hurusom folkbildningsidén
liksom hvarje annan god och stor idé har

många svårigheter att bekämpa, innan den
når fram till seger.

Invändningar mot folkbildningsarbetet
göras dels af de sjukligt andliga och dels af
den krassa materialismen. De förra mena, att
nämda arbete kan vara skadligt för det
kristliga lifvet, men en sådan sjuk ängslan
kan trifvas endast inom det katolska lägret
och bör vara främmande för Kristi
kristendom, hvarför ock reformationen befrämjade
folkbildningsarbetet.

Den krassa materialismen eftersträfvar
endast mat och dryck, och den antingen
tviflar på nyttan af folkbildningsarbetet eller
ock besjälas den af dåsighet och
ringaktning för de lägre klasserna. Den saknar
tro på det andligas makt och seger. Men
en folkklass har ingalunda monopol på att
äga kunskaper och bildning.

Den kroppsarbetande klassen kommer till
allt större inflytande i samhället och huru
skulle det gå, om folkbildningen
försummades? Varnande exempel anfördes för
försummelse af detta arbete, hvars sociala
betydelse man ej får förbise. Nytt bryter sig
ständigt fram, och skulle detta endast komma
de förmögnare till del, skulle folket så att
säga tusprängas. Vetandets skatter äro
tillgängliga för alla och kunna lära olika
samhällsklasser att förstå hvarandra.

Folkbildningsarbetet har ock stor
betydelse i moraliskt afseende. Det utgör t. ex.
en motvikt till sedefördärfvande nöjen och
läsning1 af skrifter af slipprig art.

Talaren slutade med att tillönska
Höganäs arbetare allt högre kunskaper och
allt större medborgarebildning, hvilket
nu erbjudes dem genom den här
inrättade medborgareskolan, som visserligen
ännu är i sin linda, men som tal:n
önskade rik framgång

Lifliga applåder hälsade föredraget.

Slut på Gnnnarsnäsbråket. Det
segslitna målet mellan folkskolläraren
Gust. Bergman och komminister A.
Ann-gren i Gunnarsnäs förevar åter vid
senaste tinget med Nordals häradsrätt. Af
vittnesförhöret framgick bl. a., att fem
vittnesattester, hvaraf svaranden
Ann-gren begagnat sig i hofrätten för att
blifva friad från den honom ådömda
värjemålseden, icke voro med sanningen
öfverensstämmande utan återkallades och
nu rättades af vittnena, hvilka än af
husbönder och än af föräldrar m. fl.
lockats eller tubbats att underskrifva. Så
hade bl. a. en adertonårig flicka såväl
af Anngrén själf som af hans vänner
bearbetats för att få vittnesmålet
ändradt.

Efter vittnesförhöret växlades många
repliker. Svaranden Anngrén
framslungade den ena beskyllningen efter den
andra mot käranden Bergman, som å
sin sida svarade med nya
ansvarsyrkanden. Slutligen uttryckte
konsistorieombudet pastor Larsson i Mellerud sin
önskan, att hela saken måtte afslutas med
förlikning, hvilket förslag föranledde
domaren att åter gifva parterna en
allvarlig föreställning om sakens
uppgörande i godo.

Slutligen blef denna mångåriga strid
ändad med en förlikning, hvari
uppgjordes, att parterna hvar skulle stånda
sina kostnader samt att Bergman skulle
få kvittadt ett honom vid Stockholms
rådhusrätt ådömdt belopp af 200 kr.

Skolväsendet i Småland. Kyrko-
stämman i Bringetofta församling hade
beslutat att upprätthålla sitt skolväsen
med 3 flyttande småskolor, l flyttande
folkskola och l fast folkskola med l
flyttande och l fast repetitionsskola samt
2 fasta fortsättningsskolor, med
skoldistriktets indelning i 6 små- och 3
folk-skolerotar. På besvär af C. A.
Svensson m. fl. i Bringetofta, med hvilka
folkskoleinspektören instämt, har Växjö
domkapitel med stöd af
folkskolestadgans 10 och 65 §§ upphäft nämdar
Beslut och återförvisat ärendet till ny
lag-likmätig behandling.

- I Hylletofta församling hade å
kyrkostämma beslutats att inom församlingen
skulle finnas l flyttande småskola, l
flyttande folkskola, l repetitionsskola och
l fortsättningsskola, med skoldistriktets
indelning i 2 skolrotar. Häröfver
anförde Carl Hafström m. fl. besvär, i hvilka
folkskoleinspektören instämt, yrkande på
distriktets indelning i 3 skolrotar. Växjö
domkapitel har nu upphäft
kyrkostämmobeslutet i den del det öfverklagats
och återförvisat ärendet till ny
behandling.

Domkapitlet har sålunda kommit till
insikt om, att det behöfs åtskilliga
verkliga förbättringar i det småländska
folkskoleväsendet.

Småskollärarinnornas
bedröfliga Ställning.
En meddelare till
Falu-Kuriren skrifver: Många oinbyten
af lärarinnor hafva i år ägt rum i St.
Tuna. Vid Domnarfvet t. ex. räkna vi
icke mindre än 7 nya, och utomkring i
socknen också flera nytillsatta
lärarinnor. Att sådant ej kan vara nyttigt
för undervisningen är alldeles säkert.
Men hvilka äro då orsakerna härtill?
Ja, de torde ju vara flera, men en
mycket bidragande sådan är förvisso den,
att småskollärarinnorna - ty det gäller
företrädesvis dem - äro så oförsvarligt
lågt aflönade, endast 300 kr. jämte
bostad och vedbrand. Detta förhållande
gör, att dessa lärarinnor så snart som
möjligt söka sig härifrån, ty i dessa
trakter kan man ej lefva så billigt. Att
föda och kläda sig på 25 kr. i
månaden, ty hon måste i många fall lefva
på sin lön året om, är ju så godt som
svältlön.

Man skryter ofta i socknen öfver att
utskylderna äro så små; men vore det
icke den stora och rika kommunen mer
värdigt att påtaga sig någon tioöring
mer pr bevillningskrona och sålunda
af-löna skolans lärare någorlunda drägligt?

Hvarthän det ofvan framhållna
svält-systemet kan leda, därpå har man i
dagarna fått ett synnerligen upprörande
exempel. En 19 års flicka från
Skaraborgs län erhöll plats somJärarinna vid
Domnarfvet. Hon kom hit för några
dagar sedan och hade äfven sin gamla
mor med sig. Då flickan fick närmare
reda på lefnadsförhållandena samt att
hon ej af sin lilla lön kunde denna
termin få ut mer än 29 kr., blef hon så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free