Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,084.) 8 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 41
SVENSK LÄRARETIDNING.
775
300 barn blott finnes en folkskola med
en lärare. I många församlingar komma
till och med ett vida större antal barn
på hvar folkskola och lärare. Rekordet
i detta stycke tyckes hafva slagits af
Degerfors församling, som med sin enda
folkskola och folkskollärare har 1,453
barn i skolåldern.
I hvilken omfattning den
ofullständigare skolform, som kallas mindre
folkskola, här förekommer inses lätt, då
man finner, att folkskolornas antal är
allenast 403, de mindre folkskolornas
däremot 825. De senare skulle
emellertid gifva en jämförelsevis god
ersättning för de förra, om de mindre
folkskolorna i allmänhet vore fasta. Detta
är emellertid så långt ifrån
förhållandet, att ej mindre än 583 af dessa
skolor, sålunda mer än 2/s af dem, äro
flyttande; och då därtill kommer, att
flyttningen ofta sker på tre stationer, är det
uppenbart, att en mycket stor del af det
uppväxande släktet i detta stift får sig
erbjuden en synnerligen underhaltig
folkbildning.
Den tafla, som härmed erbjuder sig,
blir emellertid ännu mörkare, om man
tager i betraktande antalet af de barn,
som under loppet af ett år icke få
någon skolundervisning alls. Sådant
förhållande inträder af dubbel anledning.
Antingen har man, trots skolornas
fördelning på flera stationer, icke lyckats
få så många skolor, att församlingens
alla barn ens någon del af året kunna
erhålla undervisning, eller ock har
fattigdom eller vårdslöshet och tredska
gjort, att föräldrarna icke begagna sig
af den undervisning, som för barnen
erbjudes. En ungefärlig föreställning om
det antal barn, som här är i fråga, får
man genom att i inspektörstabellerna
taga tillsamman barnen i de tre
kolumner, som betecknas med rubrikerna:
»undervisning i hemmet», »icke åtnjutit
undervisning af annan anledning» och »om
hvilka uppgifter saknas».
Några exempel på huru stor del af
barnen sålunda saknat skolundervisning
skall jag nu anföra. I Viksjö hafva 95
barn af 250 saknat skolundervisning, i
Helgum 124 af 563, i Edsele 123 af
310, i Ådals-Liden 130 af 426, i
Jun-sele 199’ af 606, i Björna 203 af 567,
i Trehörningsjö 112 af 347, i Holm 67
af 251, i Ljustorp 118 af 439, i Norsjö
265 af 1,042, i Jörn 204 af 753, i
Lycksele 545 af 1,294, i Åsele 204 af 725,
i Vilhelmina 394 af 1,078, i Dorotea
173 af 583, i Stensele 242 af 547, i
Tärna 72 af 210, i Sorsele 249 af 532,
i Öfver-Kalix 305 af l,063, i
Jockmock-Kvickjock 311 af 814, i Pajala 249 af
932, i Karesuando 61 af 211, i Elf ros
51 af 147. Inom Hernösands stift i
dess helhet utgöra de barn, som år 1900
saknade skolundervisning, 14,5 % af alla
barn i skolåldern. Öfver dessa siffror
behöfva ju inga reflexioner göras.
Siffrorna tala för sig själfva och tala ett
sorgligt språk.
LITTERATUR
Lärobok i geografi för folkskolan. Af
Fridtjuv Berg, folkskollärare. Förra
afdelningen. Förberedande öfversikt samt
Sverige. Med 39 kartor och bilder.
- Senare afdelningen. Europa utom
Sverige. De öfriga världsdelarna. Fjärde
upplagan. Med 123 kartor och bilder.
Stockholm 1902, C. E Fritzes k.
hofbok-handel. Pris: I inb. 35 öre, II inb. 45
öre.
Denna upplaga af författarens större
lärobok i geografi liknar med hänsyn
till innehållsurval och uppställning den
tredje. Framställningen af Sverige är
sålunda icke fördelad i beskrifningar af
de skilda landskapen utan i
beskrifningar af landets tre hufvuddelar:
Norrland, Svealand och Götaland. Denna
anordning har vidtagits, såsom det heter
i förordet till föregående upplaga, för
åstadkommande af en mera samlad bild
och för undvikande af onödiga
upprepningar.
Så till exempel börjar framställningen
af Svealand med en inledande öfversikt,
hvilken upptager följande hufvuddelar:
Höjder. Vattendrag. Landets
beskaffenhet och näringar. Städer och andra
märkligare orter.
Efter denna afdelning, som innehåller de
viktigaste minnessakerna, följa utförligare
skildringar, fördelade på följande sätt:
1. Norrlands klimat. 2. Ofvan
snögränsen. 3. På fjäUen. 4. Vid de stora
sjöarna. 5. Fjällmarkernas och sjöområdets
befolkning. 6. I det stora
barrskogsområdet. 7. I bergsbrukstrakterna. 8.
Jordbruksbygderna nedanför skogsbältet. 9. Vid
kusten.
Slutligen kommer en redogörelse för
Norrlands län och stift.
Till underlättande af repetitionen på
kartan förekommer en s. k. återblick på
Sverige, upptagande följande
hufvudafdelningar :
1. Landets och landskapens läge. 2. Kust.
3. Höjdförhållanden. 4. Vattendrag. 5.
Klimat. 6. Städer och andra märkligare
orter.
Denna upplaga upptager följande nya
kartor:
1. Norrlands höjdförhållanden och
vattendrag. 2. Norrlands naturliga områden samt
städer och andra märkliga orter. 3.
Svealands höjdförhållanden och vattendrag. 4.
Svealands naturliga områden samt städer
och andra märkliga orter. 5. Götalands
höjdförhållanden och vattendrag. 6.
Götalands naturliga områden samt städer och
andra märkliga orter. 7. Europas och
Afrikas naturliga områden. 8. Asien. 9.
Australien. 10. Nordamerika. 11. Sydamerika.
12. Jorden.
Samtliga kartor äro färglagda och
försedda med namnregister, så uppställda,
att repetitionen på kartan i hög grad
underlättas. Dessutom äro kartornas
ramar försedda med små tvärstreck,
hvarigenom de lätt kunna öfverdragas
med ett rutnät och sålunda användas
som förebilder vid kartritning.
A. B.
Nytt i bokhandeln.
Praktisk räknebok af E. Carli, C. Rendahl
och A. G. Vihlander. Sthm, C. E. Fritzes k.
hofbokhandel. l:a haft. 60 öre.
Handbok i skolträdgårdsskötsel. Till
ledning vid undervisningen i seminarier och
folkskolor utarbetad af J. A. Strandberg-.
Sthm, P. A. Norstedt & söner. 2 kr. 75 öre.
Nordisk Tidskrift. 5:e haft. - Ljus. N:r
1. - Hälsovännen. N:r 19.
Om småskollärarinnornas
rättsliga ställning
diskuteras ju lifligt i kretsarna lande*5
rundt, och det är glädjande att se, att
centralstyrelsens förslag i frågan
öfverallt vinner sympatier. Så vidt jag
minnes är det endast en krets, som uttalat
sig mot detta förslag.
Folkskolans lärarekår har i det stora
hela visat, att den vill göra hvad den
kan för att utjämna skiljaktigheterna
och åstadkomma sammanslutning med
småskolans lärarekår. Hvad gör
småskolans lärarekår för att vinna detta
ädla mål? Må vi vara tacksamma för
den välvilja, som visas oss, och hvar
och en på sin plats sträfva efter att
småskolans och folkskolans lärare må
lefva och verka i godt samförstånd med
hvarandra! Endast i så fall kan skolan
verka med den rätta välsignelsen.
Inte skola vi vara krypande inför dem,
som undervisa i skolans högre klasser
- ingen ädel lärare fordrar detta –
men inte skola vi heller i förmäten
stolthet hålla oss för goda att ’med dem
samråda i skolans angelägenheter. Frid
och endräkt och godt kamratskap i det
hvardagliga lifvet, och om »någon fnurra
skulle komma på tråden» må vi söka att
lösa den så fort som möjligt - äfven om
det skulle kosta oss något - vare detta
vår sträfvan! Det skall blifva till
välsignelse för oss alla - för skolan icke
minst.
I samma välvilliga afsikt som
härof-van påpekats har någon väckt förslag
om att ändra namnet »småskollärarinna»
(lärare), och namnet assistent har blifvit
föreslaget i stället. I intet af dessa
förslag, synes det mig, bör småskolans
lärarekår instämma.
Af .hvilka skäl önskar man, att vårt
ärliga svenska namn, hvilket är det mest
reella som någon tjänsteinnehafvare kan
äga, skulle utbytas mot ett annat, så
oegentligt och främmande som det
föreslagna - i alla händelser icke så
bestämdt som det nuvarande? Jag kan icke
finna något annat skäl än
etiketthögfärd.
Kamrater! Må vi sätta oss öfver alla
låga bevekelsegrunder och uttala oss för
bibehållandet af vårt gamla namn! (Vi
finge för öfrigt nog behålla det i
praktiken, om det än i teorien skulle bli
ändradt.)
Hvarför skulle vi se med mindre
sympatiska känslor på ordet: »små»? Det
är ju för de små vi äro lärarinnor -
och lärarinna vilja vi väl ändå kallas?
Eller skulle vi verkligen vilja kasta of-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
