Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (1,084.) 8 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
776
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 41
verbord det - man kan nästan säga
- enda och bästa vi i rättsligt
afseende för närvarande hafva?
Ordet »små» brukar ju för öfrigt
mycket sällan sättas till vår titel i tal om
oss, väl aldrig i tal till oss. Det är
kanske detta, som gjort det för oss på visst
sätt motbjudande att se det i skrift, i
synnerhet som det ofta utelämnas äfven
där.
Må det tal om namnet
»småskollärarinna», som nu kommit i gång, bibringa
oss den insikten, att detta namn är en
hederstitel, hvilken är värd att behålla!
Finge vi namnet »assistent», kunde vi
vara säkra på att det af allmogen
förvrängdes, t. ex. genom att förkortas till
»stänta» - en degradering, som inte vore
synnerligen treflig.
Hälsning från småskollärarinnan
H. J.
C. M. Fålen.
?ter har en af de få kvarlefvande
banbrytarne på folkskolans fält
fått lägga sitt åldriga hufvud till
hvila. I V. Husby klockaregård i
Östergötland afled nämligen den 4 dennes
f. folkskolläraren och organisten Carl
Magnus Fålen i en ålder af 801/» år. Född
i Yxnerums socken, blef han tidigt både
fader- och moderlös men upptogs i en
morbroders hus och erhöll af denne en
faderlig omvårdnad. Här i den friska
skärgårdsluften härdades den af naturen
spenslige ynglingen till en ovanlig
spänstighet och kraft, som gjorde, att han in
i ålderdomen bibehöll en ynglings
uthållighet och vigör.
Efter vid Musikaliska akademien
aflagd organistexamen 1840 och
folkskollärareexamen i Linköping 1847 tillträdde
han den 12 augusti sistnämda år V.
Husby då nyinrättade skola. Historien
om den mer än lilla lönen, den trånga
och otjänliga lokalen och de primitiva
anordningarna i öfrigt upprepas äfven
här, men han ägde veteranernas kända
förmåga att med anspråkslösa medel
vinna aktningsvärda resultat. Med två
tomma händer tillträdde han sin plats.
Det första lönekvartalet användes för
inköp af några verktyg, och så
förfärdigade han själf sin första bouppsättning,
I början af 60-talet blef han tillika
organist, och nu ljusnade det i
ekonomiskt afseende. Snart blef han
församlingens allt i allo såväl i
affärshänseende som i kommunala värf, och allt
fullgjordes med den största plikttrohet,
reda och ordning.
Efter 33 års tjänstgöring afgick han
från lärarebefattningen med 1880, men
sin organisttjänst skötte han ända till
maj innevarande år. Han kunde då
blicka tillbaka på en 55-årig arbetsdag
inom samma församling.
1855 ingick han äktenskap med
Augusta Grönblad, dotter till församlingens
komminister, och hade med henne en
son och en dotter. Sonen, vid hvilken
han fäste stora förhoppningar, omkom i
unga år genom olyckshändelse, och detta
slag höll en tid på att krossa den starke
mannen, men han repade sig åter.
Änkling sedan 1898 sörjes han närmast af
efterlefvande dotter, gift med hans
efterträdare.
Nu har den verksamma handen
domnat, och det trötta ögat slutits till evig
rö. Frid öfver hans minne! A. F.
’rf t\$*^
UTLANDET
Folkskolan i Zurich.
Som bekant, har Pestalozzis
fädernesland under långa tider gått i spetsen
på folkskolans område. Den redogörelse
för folkskolan i Zurich, som en af
kantonens högst ställde skolmän,
Erziehungs-sekretär Zollinger, nyligen afgifvit, visar,
att Zurich än i dag har äran att bland
Europas nationer intaga samma
föredömliga ställning.
Kantonen hade år 1900 omkring
430,000 innevånare och 60,000
skolplik-tiga barn. Skolplikten börjar med fyllda
6 år och sträcker sig till och med det
skolår, under hvilket barnet fyller 14 år.
Utgifterna till skolväsendet uppgingo
år 1900 till 10 millioner francs. I denna
summa ingår dock icke kostnaden för
skolbyggnader, hvilken under åren 1894
-1900 steg till 11 millioner francs.
Hvarje barns undervisning kostade år
1900 omkring 150 francs.
Folkskolan består af 8 klasser. Som
en öfverbyggnad på denna finnes en
tre-årig fortsättningsskola, afsedd
hufvudsakligen för handtverkslärlingar.
Deltagandet i denna senare är frivilligt.
De sex första klasserna af folkskolan
(till fyllda 12 år) utgöra en för alla
samhällsklasser gemensam barndoms-
skola, bottenskolan för alla öfriga skolor.
Efter genomgåendet af dessa kunna
barnen antingen fortsätta i folkskolan eller
gå öfver till den 6 Ys-åriga lärda skolan,
som leder till universitetet, eller ock gå
öfver till borgareskolan, som i sin
ordning efter en två-årig kurs leder dels
till den 4 V^-åriga handelsskolan, dels
till den likaledes 4 */2-åriga
industriskolan med den polytekniska läroanstalten
som fortsättning, eller ock efter 3-årig
kurs leder antingen till den 2- å 3-åriga
tekniska skolan eller ock till det 4-åriga
folkskollärareseminariet.
Undervisningen är fullkomligt
afgiftsfri icke blott i folkskolan utan äfven i
borgareskolan. I dessa skolor erhålla
barnen all behöflig skolmateriel (läroböcker
m. m.) till låns. Samundervisning äger
rum i båda och detta med det bästa
resultat. Borgareskolan är icke alls
någon skola särskildt för de förmögnares
barn. Icke föräldrarnas samhällsställning
utan barnens kunskaper och begåfning
bestämma, hvilka som skola öfvergå till
borgareskolan eller fortsätta i folkskolan.
Undervisningstiden i folkskolan är
i l:a kl.........._______ 15-20 timmar,
» 2:a » ____________ 18-22 »
» 3:e »..................... 20-24
»4:e-6:e >’ ____________ 24-30 >
> 7:e-8:e > ____________ 27-33 >
I folkskolan undervisas i vanliga
skolämnen, hvarjämte gossarna få deltaga
i slöjd och flickorna i huslig ekonomi.
I borgareskolan undervisas dessutom.’ i
franska språket, algebra och bokföring.
I högsta klassen äro engelska och
italienska språken valfria.
I alla skolor finnas skolläkare. Dessa
utöfva noggrann tillsyn öfver att
tillbörliga hygieniska hänsyn tagas vid
uppförande af skolhus, vid upprättande af
läsordningar samt i fråga om gymnastik
och friluftslekar. Särskildt vakar man
öfver att barnen icke genom för långa
eller för svåra hemarbeten
öfveran-strängas. Under de tre första skolåren
få alls inga hemarbeten gifvas.
Den stora offervilligheten gent emot
folkskolan liksom de oaflåtliga omsorger,
man ägnar denna skolas utveckling, äro
påfallande. De förklaras af det enkla
faktum, att folkskolan icke är en skola,
från hvilken »de öfre tiotusen» dragit
sig undan, såsom, förhållandet är hos
088^ utan en skola för hela folket.
Fr.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och ä brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress lämnas utan afseende.)
516. Rådlös 02. 1) Från 1902. Men
skatten för i år betalas först nästa år. 2) I
den förra. 3) och 4) Ja, om förändringen
ej blifvit genomförd, men han kan i så fall
begära skadeersättning. 5) Ja. 6) Nej. 7)
Nej, icke af denna anledning-.
517. J. E-B. Ja, härför möter intet
hinder.
518. Atsugua. 1) Nej, småskollärarinna
skall tjänstgöra 34 Y2 veckor för att få räkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
