Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (1,085.) 15 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42
SVENSK LÄRARETIDNING.
789
kunde förhålla sig, hvarvid det svaret
läirmats, att skolrådet icke ingifvit några
dylika handlingar till domkapitlet, utan
att käranden själf i samband med sina
besvär öfver varningen ingifvit de
ärekränkande protokollen, hvarpå skolrådet
efter föreläggande från domkapitlet
ingifvit förklaring.
Målet uppsköts till den 10 nästa
november, och har svaranden då
skyldighet visa, huruvida rättens beslut
angående dess behörighet att behandla målet
blifvit öfverklagadt. Kärandens yrkande
om viten för de uteblifna vittnena
bifölls icke af rätten.
Då hr Kronvall här uppenbarligen är,
juridiskt sedt, på oriktiga vägar och väl
näppeligen lärer få tillfälle att inför
rät-teii bevisa sin oskuld, tro vi det vore
för käranden och den kår han tillhör
bäst, om han så godt först som sist
nedlade detta åtal för ärekränkning, hvilket
enligt vårt förmenande aldrig hade bort
sättas i gång, så mycket hellre som,
enligt hvad vi tro oss veta, käranden
blifvit af flera jurister af rådd från att slå
in på ett dylikt dumdristigt försök.
Genom okloka, illa började och med o f
örstånd skötta ärekränkningsprocesser
vinner man intet, hvarken för sig eller den
kår, man tillhör.
Det är ju för öfrigt icke läraren, som
behöfver med vittnen styrka, att han är
oskyldig till det, som påbördats honom,
utan det är skolrådet, som skall bevisa,
att de gjorda anklagelserna äro riktiga.
Kan det icke detta, blir naturligtvis en
varning upphäfd - förutsatt att icke
läraren genom mångskrifveri och okloka
rättegångar själf gifver stöd för
anklagelserna.
Klagomål öfver att en
folkskollärare valts till
kyrkorådsledamot. Vid kyrkostämma med Karl
Johans församling i Göteborg den l
sistlidna september valdes folkskolläraren
K. J. Rosén till medlem af
församlingens kyrkoråd med 1,132 röster.
Närmast kom ingeniör S. Reuterskiöld med
615. Besvär öfver detta val äro hos
domkapitlet anförda af bokhållaren John
Isberg, som anser Rosén ej berättigad
att vara ledamot af kyrkorådet.
Denna sin åsikt stöder han på § 22 och
23 i kyrkostämmoförordningen. De
uppgifter, som där äro kyrkorådet förelagda,
och de egenskaper, som af dess ledamöter
fordras, anser klaganden ej Rosén kunna
motsvara. Det vore nämligen allmänt
bekant, att denne varit ordförande för och
fortfarande vore medlem af friförsamlingen
Majornas missionsförening, inom hvilken den
Heliga nattvardens sakrament förvaltas i
uppenbar strid mot svenska kyrkans lag och
ordning, hvilket liksom hans uppträdande
än här än där med andliga föredrag- vore
ägnadt att åstadkomma kyrklig tvedräkt och
söndring. På grund häraf kunde Rosén ej
anses behörig att vid val af
kyrkorådsledamot ifråg-åkomma.
Klaganden yrkar därför, att ingeniör
Reuterskiöld, som erhållit näst högsta
röstetalet, måtte förklaras utsedd till
kyrkorådsledamot eller att, om detta
ej kunde ske, valet i dess helhet måtte
upphäfvas och ärendet återförvisas till
laglikmätig behandling.
Katekesen under debatt. Vid
Falkenbergs folkskoleförenings höst möte
den 4 dennes inleddes frågan om
katekesundervisningen i folkskolan med ett
anförande af folkskolläraren i Skrea
K. E. Dahlstrand.
Tal:n framhöll, hurusom
folkskoleinspektörerna i allmänhet vitsorda denna
undervisnings bedrifvande i skolorna, då den
däremot af särskildt en del tidningar på det
skarpaste klandras och utmålas som en
källa till allt möjligt ondt. Om ock klandret
kunde hafva något skäl för sig, ville tahn
protestera mot det påståendet, att folkskolans
lärare skulle känna katekesundervisningen
som en tryckande börda. Men klandret
borde mana lärarne att söka göra denna
undervisning lefvande, hvilket borde ske
genom att sätta den i organisk förbindelse
med biblisk historia och psalmer, göra den
till en känslans och viljans mera än
förståndets sak, hvarför den meddelande
läroformen vore att föredraga framför den rent
frågande, söka vinna barnens och
föräldrarnas förtroende för undervisningen, söka
vinna och bevara skolstyrelsens förtroende
samt slutligen och som det viktigaste själf
gifva barnen goda föredömen.
Diskussionen blef lika liflig som
långvarig, och om den nuvarande katekesens
lämplighet som lärobok uttalades
alldeles skilda meningar.
Prosten Gr. L. Björck i Vinberg ansåg
krafvet på katekesrevision komma från
kristendomsfientligt håll. Katekesen vore
bra som den är(!) och kunde i närvarande
tid svårligen ersättas af en bättre.
Kyrkoherden D. Davidson i Falkenberg
instämde i det sistnämda påståendet utan
att dock anse den nuvarande läroboken i
alla afseenden bra som den är. Han hade
intet emot att utbyta frågorna mot rubriker.
Men hurudan boken än är till innehåll och
form, beror dock undervisningens resultat
ytterst på lärarens personliga ställning1 till
kristendomen. Undervisningen borde riktas
mera på barnets känslo- och viljelif. j
Folkskolläraren J. Johnsson i Köinge
fordrade, att läroboken skulle vara
bekännelse-trogen och öfverenstämmande med
kyrkohandboken och skriften.
Tvänne talare protesterade lifligt mot
påståendet, att revisionsyrkandet vore en
yttring af kristendomsfientlighet.
Diskussionen fick utgöra svar på
frågan.
Vid Nääs slöjdlärareseminarium
anordnas 1903 för utbildande af lärare
och lärarinnor i slöjd kurserna n:r 98
från 7 jan. till 17 febr., n:r 99 från
10 juni till 21 juli och ii:r 100
från 29 juli till 8 september; för
utbildande af lekledare kurserna n:r 14
från 10 juni till 21 juli och n:r 15
från 29 juli till 18 augusti samt för
fruktanvändning kursen n:r 2 från 20
augusti till 8 september.
Deltagare i de till sommarmånaderna
förlagda kurserna hafva tillfälle att
erhålla undervisning äfven i
trädgårdsskötsel, och deltagarne i de andra och
tredje slöjdkurserna kunna deltaga i
samtidigt pågående lekkurs.
Göteborgs folkskolor. Folkskole
styrelsen har på sammanträde i förra
veckan beslutat ingå till
stadsfullmäktige med anhållan om anslag for
uppförande af ett nytt skolhus i Landala
samt för upprättande af ett internat
för vanartiga gossar i af söndringsskolan.
För det nya skolhuset i Landala begäres
337,441 kronor, hvartill kommer för
inventarier 22,600 kronor. För
afsönd-ringsskolans utvidgning äskas 30,917
kronor. Hela folfcskolebudgeten för nästa
år slutar på ett belopp af 779,195 kr.
På förslag af skolinspektören har
styrelsen beslutat att äfven i
Landala-skol-huset inrätta en folkskolans VI:e klass
för gossar äfvensom en för högre
afdelningen afsedd kurs i engelska språket.
Anmälningarna till såväl inträde i VI:e
klass som till deltagande i engelska
"språkkursen hafva nämligen varit så
talrika, att flera ansökningar måst
afslås af brist på utrymme.
Vidare hemställes om höjning af
pensionen för slöjdlärarn e (facklärare) från
500 till 700 kronor.
- Göteborgs folkskolors lärareråd har
uttalat sig för att småskollärarinna, som i
fem år oförvitligt tjänstgjort, måtte vid
uppflyttning i andra lönegraden blifva
ordinarie, dock så att småskollärarinna,
som ingår äktenskap, skall vara skyldig
att afgå. På det sammanträde, där
öfverläggningen i denna fråga förekom,
behandlades ock frågan om uppvisningar
i sång och gymnastik. Meningarna
härom visade sig emellertid ganska delade,
och frågan skall på ett följande
sammanträde återupptagas.
Djurskydds veteranens minne
hedras. Sistlidna lördag aftäcktes i
parken Fågelro invid Göteborg ett
enkelt minnesmärke öfver folkskolläraren
C. G. Svensson, hvars bortgång Svensk
Läraretidning på sin tid omnämde.
Minnesmärket, en inhuggning i klippan,
bär inskriften: »Åt minnet af C. G.
Svensson, född 1821, död 1901,
Fågel-roparkens iipphofsman.» Tal hölls af
djurskyddsföreningens ordförande konsul
Axel Idström, och redaktör Carl
Ramberg uppläste ett för tillfället skrifvet
poem.
Till sist bragte sångarna under
anförande af hr Gottfrid Gisslow den
bortgångnes minne en hyllning i toner på
melodien Integer vitse och med ord af
sånganföraren.
Samarbete mellan
skolrådsordföranden och lärarepersonalen var
ett af de diskussionsämnen, som
Falkenbergs folkskoleförening den 4 dennes .
hade under behandling. Frågan
inleddes af folkskolläraren B. Edvander i
År stad.
Enigt samarbete mellan skolrådets
ordförande och lärarepersonalen kräfves
framför allt, och därför måste ett godt personligt
förhållande råda dem emellan. Så är
emellertid ej alltid fallet. Hvad är orsaken till
att skolans lärare och församlingsläraren
ofta ligga i öppen fejd med hvarandra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
