Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (1,085.) 15 oktober 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
Däremot’ vill kretsen för sin del uttala,
att i lag stadgas, att lärare eller lärarinna,
som i fem år oförvitligt tjänstgjort vid
småskola, skall betraktas som ordinarie och ej
kunna entledigas från sin plats i annan
ordning än som för ordinarie folkskollärare
gäller.
Centralstyrelsen må ombesörja, att motion
i nämda syfte väckes inom riksdagen.
Ett ljudenligare stafningssätt.
Ragunda-, Gudmundrå-, S. Dalarnes-,
S. Nerkes-, Slite-, S. Jämtlands-, V.
Gestriklands-, Växjö-, Sköfde-, Nordöstra
Roslags-, N. Gestriklands-, Tveta-, Högsby-,
Västerbergslagens-, Sölvesborgsortens-, Umeå-,
Salaortens-, Falkenbergs- och
Oppunda-kret-sarna hafva besvarat centralstyrelsens
fråga med ja.
Stora Mellösa-kretsen ville ej godkänna
ett af de s. k. stumma ljudtecknen
till-låtet godtyckligt bruk, ty detta skulle
blott öka stafningsförbistringen, utan
borde nämda tecken helt bortläggas och
staf ningen reformeras i fullt ljudenlig
riktning.
Ystads-kretsen anslöt sig till det af
professor J. A. Lundell framlagda
förslaget, enligt hvilket alla ord skulle
staf vas ljudenligt.
Klinte-kretsen har gjort följande
uttalande :
Kretsen anser ej dubbelformer önskvärda
men föreslår däremot, att centralstyrelsen
vid akademiens utgifvande af ny upplaga
af ordlistan ingår med anhållan om, att
sådana stumma tecken, som äro främmande
för språkets natur, nämligen h, l, g i början
af ord samt f i fv helt och hållet måtte
utgå, och att dessutom v-ljudet alltid
tecknas med v, ej med f.
Voxnadalens krets anser reformer
önskvärda, men då den. af centralstyrelsen
föreslagna åtgärden skulle åstadkomma
en olikformighet i staf ningen i olika
skolor, besvarades frågan med nej.
Örnsköld sviks-kretsen vill ej vara med
om alternativ men tillstyrker en petition
om de stumma tecknens bortfallande.
Öfverkalix-kretsen har uttalat sig för
en ljudenligare stafningsnorm. Om en
reform i rättstafning skulle genomföras*
borde den vara så pass grundlig, att de
stumma tecknen borttoges. Små
ändringar då och då åstadkomme endast
oreda i rätt st af ningen,
Norrköpings-kretsen behandlade denna
fråga den 11 dennes.
Folkskoleinspektören d:r J. Bager-Sjögren framhöll vikten
af enhet i rättstafningen och skildrade
frågans läge i andra land. I Frankrike,
där en normerad rättskrifning finnes ända
från Napoleon I:s tid, hafva
reformvännerna anhållit hos regeringen att
akademien måtte befrias från all
bestämmanderätt öfver staf ningen. I andra
länder, såsom Preussen, Danmark, Schweiz
och Österrike, har utarbetande af
staf-ningsnormen anfÖrtrotts åt en af
kultus-ministern tillsatt kommitté af skolmän.
I samma riktning borde frågan lösas hos
oss: vi borde befria oss från svenska
akademiens förmynderskap. I frågan
yttrade sig hrr M. Nelander, J. Cederberg
och Fr. Vennerblad. Den förstnämde
uttalade betänkligheter mot d:r
Bager-S j ögrens förslag, enär Svenska
akademiens auktoritet ej vore så lätt ätt rubba.
Mötet antog därefter följande af inledaren
föreslagna resolution:
Norrköpings folkskollärareförening anser,
att vid förnyadt petitionerande i
rättstafningsfrågan hänsyn bör tagas såväl tillsättet
för staf sättets normerande i andra länder
som till den af Frankrikes reformvänner på
grund af lång erfarenhet allmänt omfattade
öfvertygelsen om önskvärdheten af att
franska akademien befrias från sin hittills häfda
bestämmanderätt öfver skolornas
rättstaf-ningsnorm och att i stället - liksom, efter
hvad föreningen inhämtat, förhållandet är
i Norge, Danmark, tyska riket, Österrike,
Schweiz m. fl. stater - Frankrikes högsta
undervisningsmyndighet måtte efter samråd
med språkmän och språklärare själf
bestämma grunderna för skolornas
rättstafnings-undervisning.
Af detta skäl, liksom också på grund af
på närmare håll vunnen erfarenhet, kan
föreningen icke tillstyrka någon åtgärd, som
direkt eller indirekt bidrager till att
ytterligare utvidga och befästa vår »vittra
smakdomstols» inflytande i ett ärende, som icke
får betraktas såsom någon smakfråga.
Däremot vill föreningen anmoda
centralstyrelsen for S. A. F. att göra underdånig
framställning därom:
att sedan den år 1889 såsom
stafningsnorm för skolorna påbjudna 6:e upplagan af
Svenska akademiens ordlista numera t. o. m.
af akademien själf befunnits föråldrad, k. m:t
måtte vidtaga en ny reform af grunderna
för rättstafningen;
att med anledning af de betydande
olägenheter, som åtfölja alltför täta och
obetydliga ändringar i riksstafningen, den
afsedda reformen måtte blifva möjligast
grundlig och åtminstone medföra afskaffande af
de s. k. stumma tecknen; samt
att då frågan om lämpligaste stafsättet i
första rummet är en praktisk-pedagogisk
språkfråga, k. m:t måtte genom tillsättande
af en kommitté ge tillfälle åt målsmän för
modersmålsundervisningen vid rikets
undervisningsanstalter att deltaga i ärendets
förberedande behandling.
Höjning af dagtraktamentet.
Oppunda-, Västerdalarnes-, V.
Gestriklands-, S. Nerkes-, N. Gestriklands-, Tveta-,
Västerbergslagens-, V. Bara-,
Öfverkalix-och Ragunda-kretsarna hafva godkänt
centralstyrelsens förslag.
Voxnadalens krets anser, att
dagtraktamentet borde utgå med 5 kr. för i
Stockholm och 7 kr. 50 öre för utom
Stockholm boende ledamöter.
Falkenbergs-kretsen har afslagit förslaget
att höja styrelsemedlemmarnas
dagtraktamente.
Dechargefrågan.
Gudmundrå-kretsen har uttalat sitt
ogillande af centralstyrelsens åtgöranden i
katekesfrågan.
Oppunda-kretsen anser centralstyrelsens
åtgörande i katekesfrågan ligga utanför
dess befogenhet och att det särskildt
vore principiellt betänkligt, att
centralstyrelsen på eget bevåg anmodat viss
person att utarbeta förslag till ny
katekes.
Ombudsmötet.
Till ombud hafva ytterligare valts:
Vaxnadalens krets: H. Brun i Alfta.
Suppleant: J. Hedin i Ofvanåker.
Eagunda-Jcretsen: O. Byström i Kälarne.
Suppleant: J. E. Hamberg i Ragunda.
.S. Dalarnes krets. J. Bergstedt i By och
Oliv. Haglund i Garpenberg. Suppleanter:
F. H. Bertrand i Krylbo och J. F. Ryding
i Avesta.
V. Grestriklands-krefsen: N. J. Jonsson i
Sandviken och C. J. Sillen i Torsåker.
Suppleanter: Ida Fredberg i Hofors och Alma
Stålnacke i Sätra.
Västerdalarnes krets: P. Skoglund i J ärna
och L. Gylin i Malung. Suppleanter: O.
Thomsson i Järna och J. Jonsson i Nås.
Bollebygd-Sätila-kretsen: F. Dahlén i
Björketorp. Suppleanter: E. A. Eriksson i
Fläsk-jum och E. Strandberg i Sätila.
Oppundakretsen: A. V. Hallqvist i
Katrineholm och E. Hermansson i Svenne vad.
Suppleant: A. G. Flodmark i Marsjö,
Gudmundrå-kretsen: J. P. Hagdahl i
Sandviken. Suppleant: K J. Markström i
Sprängsviken.
Västerbergslagens krets: Johan Ahlén i
Grängesberg och F. Nordvall i Smedjebacken.
N. Gestriklands-Jcretsen: L. E. Berglund i
Brattfors. Suppleant: A. E. Forsander i
Norrsundet.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Timrå, Vnrl.:. Ordinarie
folkskollärarelönen bestämdes till 1,000 kr. utom husrum,
vedbrand och kofoder att efter 5 års
oförvitlig tjänstgöring höjas till 1,100, efter 10
till 1,200 och efter 15 till 1,300 kronor.
Lärarinnelönen utgår efter 10 års tjänstgöring
med 500 och efter 15 års med 600 kronor.
Hällaryd, Blek.: Fortsättningsskola skall
äfven vid Långehalls folkskola anordnas
med 4 veckors läsning öfver de 8
månaderna. Fortsättningsskolorna, som nu finnas
vid alla församlingens folkskolor, äro
obligatoriska, och barn mottagas ej i
nattvardsskolan, om de ej gått i fortsättningsskolan.
Slöjdlärarinnornas löner höjdes från 50 till
65 kronor. Däremot ansåg sig stämman
för fåtaligt besökt för att kunna höja
begynnelselönen för lärare och lärarinnor till
föreslagna 800 och 400 kronor. Som
emellertid de närvarande ej syntes hafva något
däremot, torde förslaget ha utsikt att gå
igenom vid en följande stämma.
Molla, Älfsb.: Löneförhöjning beviljades
folkskolläraren Aug. Hellstrand i egenskap
af klockare och organist.
Värnamo, Jönk.: Slöjdläraren vid
köpingens folkskola fick lönen höjd till 125 och
slöjdlärarinnan till 75 kronor. Biträdande
lärarinnans lön bestämdes till 450 kr. med
50 kronors ålderstillägg och fri bostad i
skolhuset; småskollärarinnans till 450 samt
50 kr. i hyresbidrag.
Vallsjö, Jönk.: Slöjdskola inrättas fr. o. m.
nästa år i Säfsjö. Lärarinnans arvode blef
utom statsbidraget å 30 kronor 25 kr. från
församlingen, och skall anslag sökas från
hushållningssällskapet.
Vinslöf, Krist.: Undervisningen i skolan
skall hvarje månad inställas 4 timmar för
skolsalarnas rengöring. Den ledighet, som
härigenom uppstår för läraren, inräknas i
lästiden.
Åryd, Blek.: Slöjdlärarens lön vid Aryds
skola höjdes för den ena slö j daf delningen
från 50 till 75 kr. och samtliga tre
slöjdlärarinnornas från 50 till 65 kronor.
V. Harg, Östg.: Slöjdskola för såväl gossar
som flickor skall inrättas från och med
nästa år.
Undenäs, Skbg: De mindre folkskolorna
i Skeppshult och HÖghult skola förvandlas
till småskolor, och i stället skall en fast
folkskola anordnas å central plats.
Förändringen skall genomföras och det nya
folkskolehuset vara färdigt den l januari 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
