- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 21:a årg. 1902 /
847

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (1,088.) 5 november 1902 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 45

SVENSK LÄRARETIDNING.

847

väl i rent pedagogiskt afseende som
i socialt. Den skolreform, som
genomförts i vårt ena grannland och
nu skall genomföras äfven i det andra,
är icke uteslutande lämpad efter,den
s. k. bourgeoisiens intressen utan
afser hela nationens.

Skola vi få den glädjen att säga
detsamma om den reform, som snart
kommer att stå på dagordningen hos
oss?

Ett nytt uppslag

att lösa den segslitna frågan om
åstadkommande af gemensamhet i
skolutgifterna i Stockholm har gifvits
af ecklesiastikdepartementet. Såsom
synes på annat ställe i dagens
nummer har nämligen inom
ecklesiastikdepartementet utarbetats förslag till
lag angående folkskoleväsendet i
Stockholm.

Folkskoleöfverstyrelsen, skolråden,
kyrkostämmorna, kyrkofullmäktige,
konsistorium och stadsfullmäktige
- alla äro de som bekant i princip
ense därom, att folkskolebudgeten
härstädes bör öfvertagas af
stadsfullmäktige. Men i fråga om
öfver-lämnande af skolhusen, som nu ägas
af de särskilda församlingarna, hafva
åsikterna varit delade.
Folkskoleöfverstyrelsen tänkte sig
ursprungligen, att kommunen skulle mot
vederlag öfvertaga församlingarnas
.skolhus. Stadsfullmäktige åter
ifrågasatte, att skolhusen skulle i den
mån aftal träffades med
församlingarna lämnas utan vederlag men
med skyldighet för kommunen att
öfvertaga de särskilda
församlingarnas skulder för skolhusbyggnader.
Folkskoleöfverstyrelsen önskade häri
den jämkning, att Öfverlämnandet
blefve obligatoriskt.

Hufvudprincipen i det nya
förslaget är, att gemensamheten blir
obligatorisk för alla hädanefter beslutade
skolutgifter, äfven för nya skolhus, i
den mån sådana blifva erforderliga.
Öfverlämnandet af de äldre
skolhusen blir däremot frivilligt.
Församling, som sådant önskar, kan få
öfverlämna sina skolhus till staden,’ mot
det att staden öfvertager dess
skolhusbyggnadslån, hvaremot
församling, som önskar själf behålla sina
skolhus, skall vara skyldig upplåta
dessa för folkskoleväsendets behof
eller ock, därest församlingen önskar
använda dem för annat ändamål,
tillhandahålla andra, af
stadsfullmäktige godkända lokaler af motsvarande
storlek.

Vederbörande myndigheter skola
under den närmaste tiden höras öfver
detta förslag, hvarefter meningen är
att till nästa riksdag inlämna k.
proposition i ämnet.

Löneregleringar

hafva under förra veckans
kyrkostämmor ytterligare förekommit å
ne-dannämda ställen.

Borås.

Utan diskussion bifölls skolrådets
förslag om lönereglering för stadens
ordinarie folkskollärare, hvilka från och
med 1903 erhålla följande lönegrader:
1,500, 1,750, 2,000 och 2,250 kronor.

Folkskoleinspektörens lön höjdes från
1,400 till 2,500 kronor.

I öfrigt blefvo lönestaterna som fornt.

Jönköping.

Lärarinnorna i kvinnlig slöjd hade
hemställt, ätt kyrkostämman måtte höja
deras löner från 600 till 700 kr. om
året samt tilldela dem tre ålderstillägg
om hvartdera 100 kronor, under det de
nu hafva endast två å 50 kr. De skulle
därigenom bli uti lönehänseende
likställda med småskollärarinnorna.
Skolrådet gick, liksom då dessa sistnämda
i maj månad fingo sin lön reglerad, en
medelväg och föreslog samma belopp
som då eller 675 och tre ålderstillägg
hvartdera om 75 kronor.

Vid kyrkostämman yrkade rektor J.
P. Lagergren och faktor Lundin bifall
till slöjdlärarinnornas begäran
oförändrad, och stämman anslöt sig till denna
åsikt utan att någon sökte försvara
skolrådets förslag.

Slöjdlärarinnelönen i Jönköping blir
således från nästa år 700, 800, 900 och
1,000 kronor.

Gäfle.

På skolrådets förslag beslöt stämman,
att mom. 4 i lönereglementet för
stadens folkskolor skulle få följande
ändrade lydelse:

att folkskolans lärarepersonal efter
vunnen befordran till ordinarie anställning
inom församlingen får i och för uppflyttning’
i högre lönegrad, dels med frånräkning af
fyra år, profåret inräknadt, af sådan
oförvitlig tjänstgöring1 i folkskola, för hvilken
statsbidrag1 erhållits eller som skolrådet
pröf-var vara däremot fullt svarande,
tillgodoräkna sig alla inom Gäfle förvärfvade extra
ordinarie tjänsteår, dels utan sådan
frånräkning tillgodoräkna sig intill fem ordinarie
tjänsteår utom Gäfle, under förutsättning i
båda fallen, att tjänstgöringen varit
oförvitlig.

Ronneby.

Skolrådet hade uppgjort förslag till
lönereglering för stadsförsamlingens
’lärarepersonal samt föreslagit ordinarie
folkskollärares grundlön till 800 kr.
med tre ålderstillägg å 200 kr. samt
500 kr. som ersättning för bostad och
vedbrand. För ordinarie
folkskollära-riiina var begynnelselönen af. skolrådet
föreslagen till 700 med tre ålderstillägg
å 125 kronor samt bostads- och
vedbrandsersättning med 300 kronor. I
skolrådet reserverade sig ordföranden
kontraktsprosten H. Hilder och ville ej veta
af någon reglering.

Vid stämman talade skolrådets vice
ordförande borgmästaren E. Flensburg
och folkhögskoleföreståndaren Nils
Helm-stein varmt för skolrådets förslag. Detta
skulle ock hafva segrat uti punkten om
folkskollärarnes aflöning, om ej
ordföranden, som röstade sist, röstat mot
detsamma.

Nu segrade skolrådets förslag blott
rörande småskollärarinnornas aflöning.
För de öfriga godkändes ett
medlingsförslag. Lönerna bli i följd häraf
hädanefter för åtta månaders årlig läsning:

för folkskollärare: 800, 950, 1,100 och 1,250
kronor;

för folkskollärarinna: 700, 800, 900 och
1,000 kronor;

för småskollärarinna: 400, 450, 500 och
550 kronor.

Ved- och bostadsersättningen
bestämdes för folkskollärare till 500, för
folkskollärarinna till 250 och för
småskollärarinna till 150 kronor.

Arvodet till förste läraren utgår som
hittills med 100 kronor för år.

Burlöf.

Lönerna reglerades så, att de
hädanefter bli:

f or folkskollärare: 1,166:67,1,366:67,1,566:67
och 1,766: 67;

för småskollärarinna: 433: 33, 483: 33, 533: 33
och 633: 33.

Därtill komma bostad och vedbrand.
Särskild ersättning utgår åt öfverlärare
samt för undervisning i slöjd- och
fortsättningsskola.

Höganäs.

Lärarepersonalen hade inkommit med
ansökan om löneförhöjning.
Lärarinnornas begäran afslogs, då deras löner
redan motsvara folkskollärarinnornas i
städerna. Men skolrådet hade tillstyrkt
lönereglering för lärarne, och få dessa
fr. o. m. 1903 för nio månaders
undervisning lönegraderna 1,000,1,150, 1,300
och 1,500 kronor utom bostad och
vedbrand.

Skurup.

Enhälligt beslöt kyrkostämman den
27 oktober, att lönen hädanefter skall
vara utom bostad och vedbrand:

för folkskollärare: 900, 1,000, 1,100 och
1,200 kronor;

för småskollärarinna: 350, 400, 450 och
500 kronor.

Eldnings- och städningsersättningen
höjdes för lärare till 40 och för
lärarinna till 20 kronor.

Tilläggspensioner

hafva vid oktoberstämmorna i Helsing
borg och Gäfle föreslagits
förlärare-personalen.

I Helsingborg vann det af oss i n:r
43 omnämda pensioneringsförslaget i
hufvudsak stämmans bifall. Dock
bestämdes sånglärarens pension till 600 i st. f.
500 kronor, såsom skolrådet föreslagit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0861.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free