Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (1,090.) 19 november 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
886
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
kunskaper. Hela den nedersta afdelningen
blir dock för de flesta lärjungarna ett
profår. Men när detta är till ända, har
lärarepersonalen lärt känna hvarje barn
särskildt, och på inöten under
öfverlä-rarens ledning diskuteras nu
samvetsgrant hvarenda lärjunges begåfning och
de framsteg, han gjort under
pröfnings-året. Efter det härigenom vunna
resultatet fördelas barnen i den andra
afdelningens olika parallellklasser, och denna
tidiga gruppering visar sig i regel vara
ganska säker och tillförlitlig. F. n.
utgöres den förberedande skolan af 7
goss-och 7 nickklasser med en
undervisningstid af 20-24 timmar pr vecka.
Kommer så den egentliga hufvudskolan
för gossar och flickor (folkskolan). Hit
öfverflyttat barnen från den förberedande
skolan, alltså i regel vid 9 års ålder.
Vid intagningen i 3:e årsklassen
(huf-vudskolans l:a afdelning) dryftas åter
barnens begåfning och kunskaper, och
därefter fördelas lärjungarna på denna
afdelnings fyra parallellklasser, som
nämnas 31, 3n, 3m och 3IV. I 3i sättas de
minst begåfvade barnen, som tillhöra
denna afdelning o. s. v.; och man
tillser noga, att barnantalet för hvarje klass
me’d klent begåfvade lärjungar blir så
lågt som möjligt (det må hellre vara
något större i klasserna för mera
begåfvade barn, t. ex. i 3IV). För 3:e
årsklassen är timtalet pr \ecka 25 å 26. I
31 stanna barnen ofta två år, men 3IT-3IV
genomgås i regel på ett år.
Vid uppflyttningen till skolans fjärde
»Alderstrin» (hufvudskolans 2:a
afdelning) grupperas barnen åter mellan denna
afdelnings parallellklasser i enlighet med
årsexamens resultat och
lärarepersonalens kännedom om barnens begåfning.
Denna afdelning är två-årig och
omfattar alltså barn af 10-12 års ålder,
undantagandes sådana, som af nedan
nämda skäl hindras i uppflyttningeu.
Timtalet pr vecka är här 24-27.
Till folkskolans öfversta (tredje)
afdelning (4:e årsklassen, 5:e afdelningen från
början) sorteras barnen ånyo mycket
omsorgsfullt och samvetsgrant, innan
de fördelas mellan denna afdelnings
parallellklasser. Kursen är här
äfvenledes två-årig och gäller i regel barn af
12-14 års ålder. Timtalen för
undervisningen pr vecka växla från 2,6-33.
Skolplanen för alla åren blir alltså:
I. Förberedande (små-) skolan, 2-årigr
barnens ålder 6 å 7-9 år. (= l:a och
2:a årsklasserna).
II. Hufvud (folk-) skolan:
l:a afdelningen, i regel 1-årig, ålder
9-10 år (= 3:e årskl.).
2:a afdelningen, i regel 2-årig, ålder
10-12 år (= 4–5:e årskl.).
3:e afdelningen, i regel 2-årig, ålder
12-14 år.(= 6-7:e årskl.).
Om man misstagit sig vid barnens
fördelning mellan \ olika parallellklasser,
ske nödiga rätteléer efteråt. Ett barn,
som senare visar! större intelligens än
från början, flyttals från en lägre
parallellklass till en högre. Motsatta
förhållandet äger likaledes rum. Dylik om-
flyttning kan ske efter diskussionsmöten
som hållas mellan lärarne hvar annan
månad. Om barn på grund af bristande
begåfning, försumlighet eller lättja blif
vit så långt efter i kunskaper, att de
icke på föreskrifven tid hunnit genomgå
skolans tre nedersta afdelningar (t. a. m
folkskolans första afdelning) eller flytta
upp till den fjärde årsklassen förrän vid
bortåt 12 års ålder, få de afsluta sin
skolgång i sist nämda klass (41). Vid
undervisningsplanens uppgörande har
man tagit hänsyn därtill och fördelat
läroämneria så, att en afslutning kan
äga ruin med 4:e årsklassen. Skolgången
afslutas för öfrigt med hvar och en af
den 3:e afdelningens (7:e årsklassens)
fyra parallellafdelningar. Intet barn
blir konfirmeradt från någon lägre klass
än 41. Här har man alltså ett slags
rninimikurs. Men denna är tillämplig
icke på grund af fattigdom utan för klen
begafnings eller efterblifvenhets skull.
För de olika parallellklasserna i hvarje
afdelning är undervisningen såväl med
afseende på ämnenas antal som omfång
lämpad efter barnens ålder och
fattningsgåfva. På detta sätt blir intet
barn öfveransträngdt, och alla lära
något. Det nödvändigaste inhämtas t. o. m.
af de minst begåfvade. Anordningen i
dess helhet och i synnerhet den däraf
följande klassindelningen gör det
möjligt att sammanföra barn, som äro hvar
andra lika icke blott i ålder utan äfven
i begåfning och utveckling. Att en sådan
anordning har många fördelar i
jämförelse med den gamla klassindelningen
är ju alldeles påtagligt. Men det fordras
stor auktoritet från skolans sida, om
planen skall kunna tillämpas utan att
väcka missnöje hos föräldrarna, hvilka
gärna of ver skatta sina barns intelligens.
I landsbygdsskolor med en eller ett par
lärarekrafter är organisationen tydligen
omöjlig att genomföra.
Fredericias folkskolor meddela
undervisning i alla vanliga skolämnen, men
icke i främmande språk eller egentlig
matematik. Utom fäderneslandets
historia läses äfven världshistoria.
Denna märkliga skolordning har
till*-lämpats sedan 1876 och är alltså icke
något opröfvadt hugskott. Skolans nu
70-årige öfverlärare tror icke, att idén
är fullt genomförd å någon annan plats.
Han skrifver själf vidare härom:
»Forseldrene have synts godt om den
hele Tiden. Naar Frernmede, f. E.
Jsern-banefunktionsere, flytte her til, melde de
deres B0rn i Regien ind i Kommuneskolen,
sel v om de andre Steder have haft dem
i héjere Skoler (Betalingsskoler), og j eg
har of té- hört den Bemerkning af
saa-danné, ät de komme med deres B0rn
til os, fordi de har h0-rt, ät vor Skole
var en god Skola. Den af os foretagne
Fordeling volder ingen Besvserlighed f ra
nogen Side, i det vi kunne opbevise,
ät den er foretaget samVittighedsfuldt
og til Barnets Gavn. Jeg har va3ret her
ved Skolevsesenet i 42 Aar og begyndte
som almindelig Lserer. Oprindelig er i
. Hovedplanen til hele denne Ordning
udarbejdet og förelagd f or en Kommission
af mig, da j eg var Medlem af denne
Kommission. Af samme Kommission lever
nu kun foruden mig een Månd, nemlig
den nu fratraadte Rektor ved
Metropo-litanskolen i K0benhavn Bloch, der den
gäng var Rektor ved Latin- og
Real-skolen her i Byen. Man er glad for,
ät det fattigste Barn her kan naa den
förste Pläds i Skolen. Fra åenne Skole
har månge Drenge faaet Friplads i
Latin-og Realskoleii, og disse have stedse
kun-net hsevde de f0rste Pladser og opnaaet
sserdeles gode Examensresultater.»
Om Fredricias skolväsen må för öfrigt
antecknas, att här ej användas
ämnes-utan klasslärare samt att Öfverläraren
har under sig bland kår medlem mar na
utsedda inspektörer, som öfvervaka
skolans yttre ordning och skick. Med barn,
som undervisas i privatskolor eller
hemmen, anställer skolkorninissionen
ordentlig pröfning i närvaro af folkskolans
öfverlärare. Läsåret i folkskolan börjar
efter påsklofvét, och årsexamen hålles
strax före palmsöndagen. Då det nog
kan roa tidningens läsare att se exempel
på ferietiderna vid en dansk stadsskola,
meddelas nedanstående utdrag ur
»In-struks for Overlsereren ved Fredericia
Kobstads Kommuneskole»:
Skolens Ferier ere f01gende:
a. Paaskeferie fra Onsdag f0r til Onsdag
efter Paaske (begge incl.).
b. Store Bededag.
c. Christi Himmelsfartsdag.
d. Pintseferie fra L0rdag f0r til Onsdag
efter Pintse (begge incl.).
e. Juleferie fra 23. December til 6. Januar
(begge incl.).
f. H0stferie (= slåttertiden) l Maaned.
g. Kongens Fodselsdag, Grundlovsdag,
6te Juli, Fastelavns-Mandag og 2 Dage
Oktoberferie.
Att i någon mån ha lärt känna
Fredericias skolväsen var ju rent af en
skolhistorisk och pedagogisk upptäckt.
Äran af denna »upptäckt» tillkommer
dock icke i första hand mig utan
folkskolläraren i Nöbbeled hr P. Norlander,
som förut gjort en studieresa i Danmark
och fäst min uppmärksamhet på
Fredericia. Säkert ar emellertid, att denna
stads skolväsen förtjänar att mycket
noga studeras af organisatörer och
lagstiftare på folkundervisningens område.
Öfverläraren i Fredericia, skaparen af
denna stads egendomliga
skolorganisation, hr Erik Johansen, har om sig själf
lämnat följande biografiska upplysningar:
Jeg er födt i vört Smertens land -
Sönderjylland - i Landskabet Ängeln d. 22
Novbr. 1832. Min Fader var
Landhaandvser-ker, og jeg. oplsertes i min Barndom i det
tyske Sprog, der den Gäng var en eh er sk en de
i SkoLerne der. Det var en märkelig Tid, vi
da levede under. Mine Forseldre talfce dansk
indbyrdes, men til os B0-rn Plattysk, og i
Skolen maatte vi tale og Isere Hojtysk.
Kon-firmeret blev j eg ogsaa paa Tysk
Palmesondag 1848, altsaa Sondagen mellem Slaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
