Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 53. (1,096.) 31 december 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 53
SVENSK LÄRARETIDNING.
1,033
Efter sitt senaste besök tillställde
emellertid folkskoleinspektören skolrådet
en promemoria, i hvilken föreslogs, att
församlingarna antingen skulle göra
nödig tillbyggnad för åstadkommande af
tillräckliga lokaler och anställa
ytterligare en lärarekraft eller, om man
väntade på en skilsmässa mellan
församlingarna, tillsvidare inrymma en
småskoleklass i det nuvarande
biblioteksrummet samt taga den största af
småskolans lärosalar till den minsta klassen
i folkskolan och redan med nästa års
ingång anställa en e. o. lärarekraft.
Vid gemensamt sammanträde med
skolråd och lärareperonal den 27 nov.
beslöt skolrådet enhälligt att föreslå
kyrkostämman detta senare alternativ
och med nästa läsårs början anställa en
e. o. folkskollärarinna för folkskolans
första årsklass. Det betonades också,
att äfven om församlingarna besluta att
bilda hvar sitt skoldistrikt, den nya
lärarekraften blir behöflig vid stadens
folkskola, som nu i alla klasserna har
allt för stort barnantal.
Vid samma tillfälle fick en annan
länge dryftad fråga begynnelsen till sin
lösning. Den gällde folkskoleträdgården,
som hittills icke ens närmelsevis
motsvarat sitt ändamål. Den har varit
utarrenderad till en trädgårdsmästare och
skötts mera som handelsträdgård. Såväl
af skolrådsledamöter som lärarne
uttalades enhälligt den önskan, att
skolträdgården måtte ordnas så, att barnen
finge undervisning i trädgårdsskötsel;
och for att uppgöra fullständigt förslag
till sådan omdaning tillsattes en
kommitté, bestående af folkskolläraren J. N.
Bergström, direktor E. A. Zotterman och
kamrer O. Högberg. Samtidigt
uttalades den mening, att undervisningen i
trädgårdsskötsel borde öfverlämnas åt
folkskolläraren Bergström, hvilken såsom
Jultomtens stipendiat i Tyskland och
Holland studerat denna undervisning.
Kommittén torde få sitt utlåtande
färdigt till decemberstämman, så att ett
eventuellt beslut redan från och med
nästa år kan träda i kraft.
Äfven införande af undervisning i
huslig ekonomi för folkskolans flickor
har förut varit på tal vid sammanträde
mellan lärare och skolråd i Vadstena,
men af lokala skäl har frågan måst
hvila. På förslag af folkskolläraren J.
N. Bergström beslöt emellertid nu
skolrådet att söka få ett ambulatorisk
skolkök stationeradt i Vadstena under nästa
höst, och uppdrogs åt kontraktsprosten
R. Fjetterström att med Dicksonska
skolans styrelse göra aftal om lokal för
ändamålet, sedan förslagsställaren lofvat
närmare utreda sättet och villkoren för
frågans lösning såsom, föreslagits.
I stället för fortsättningsskola beslöts
på sammanträdet att upprätta en
aftonskola med mera fritt
undervisningsprogram. Förslaget härtill har utgått från
föreläsningsföreningens styrelse.
Skolrådet beslöt föreslå kyrkostämman, att
de för fortsättningsskolan i budgeten
upptagna medlen från stadsförsamlingen
skola utgå till aftonskolan, och lärarne
förklarade sig villiga att åtaga sig
undervisning i denna skola.
Folkskolläraren J. G. Bergdahl väckte
förslag att premieutdelningen vid examen
i folkskolan skulle upphöra, och de
härför afsedda medlen användas till
understöd åt fattiga och flitiga skolbarn. Men
då en fond donerats till premier, kunde
detta förslag icke bifallas, hvaremot det
beslöts att premieutdelningen skulle
betydligt inskränkas och bestämmas
gemensamt af lärarepersonalen och
skolrådets ordförande.
Slutligen föreslogos Cederschiöld-
Öländers böcker i modersmålet till
införande i folkskolan.
Organistkamrater inom Växjö stift.
Glömmen icke att till vår förenings
sekreterare och kassör, hr S. Olsson i Uråsa,
sända:
dels årsafgiften, l kr. 50 öre,
dels löneuppgifterna å därför genom
kontraktsombuden utdelade blanketter.
När årsafgifterna somligstädes inkasseras
medelst postförskott från kontraktsombuden,
hoppas jag", att ingen kamrat ondgöres
däröfver eller tvekar att erlägga beloppet.
Penningarna användas till kårens
gemensamma bästa; intet kan uträttas utan
tillgångar.
Löneuppgifterna äro också af
synnerligvikt. Det är nödigt att officiellt kunna
styrka, huru organist-, kantors- och
klockarelönerna nedsattes enligt 1883 års
förordning*. Där blanketter för ändamålet
saknas, torde sådana rekvireras hos
vederbörande kontraktsombud. Jag* tillställde dem
blanketterna redan i våra-s.
Dragen Eder icke för en smula besvär!
Hvad vinner en kår utan samarbete, enigt
samarbete? Huru mycket lönlöst besvär
tron I, att de personer, som leda kårens
angelägenheter, få underkasta sig? Stödjen
dem då åtminstone, en hvar i sin ort!
Organisterna inom Växjö stift ha från början
gått i spetsen, då det gällt kårens
uppryckning. Låtom oss nu icke blifva efterst!
Åtskilliga kamrater ha, berättas det, undrat,
hvad organistföreriingen hittills uträttat.
Käre vänner! När spordes några storverk
från en ett åring? Föreningen är ju ännu
blott under organisation. Dock ha våra
gemensamma åtgärder redan verkat icke så
litet till kårens fromma. Tanken blott efter:
petitionen, kyrkostämmornas och andra
myndigheters hörande m. m. Sluten Eder
mangrant till dem, som försökt att på allvar
arbeta för saken, så går det bättre. Med
förenade krafter »hala vi oss upp utur dyn».
Godt nytt år!
Lekaryd pr G-åfvetorp i dec. 1902.
Per Borgh.
Anmälan mot Svecia.
Till red. af Svensk Läraretidning.
I en af hr P. N. Eklund under
ofvanstående rubrik i n:r 52 af denna tidning införd
uppsats söker han att i skydd af andra
personer, som han lyckats införa på«
skådebanan, rikta åtskilliga beskyllningar mot mig.
Han har sålunda förmått tvänne personer
att afgifva ett intyg, nämligen hrr Lars
Christoffersson och Jöns Knutson, för att
med stöd af detsamma i allmänhetens
omdöme nedsätta min person. Bemälda
uppsats, som berör undertecknads och folkskol-
läraren B. Landgrens besök i anmälarens
hem den 7 dennes, är i högsta grad
vilseledande, hvadan jag på det kraftigaste
anser mig skyldig tillbakavisa densamma.
Intygsgifvarnes egen bekännelse, att de
ej besitta någon kunskap i lifför säkrings
-frågor, torde kunna förklara deras
uppfattning, i synnerhet som man med stor
sannolikhet kan antaga, att hr Eklund oombedd
tjänstgjort som sekreterare, hvadan alltså
bemälda intyg ej kan tillerkännas den af
hr Eklund åsyftade betydelsen.
Några oriktiga och nedsättande
anmärkningar mot bolaget Balder och dess
verksamhet har jag aldrig fällt utan endast
framdragit en jämförelse mellan Svecia och
Balder efter lika verksamhetstid, därtill
föranledd genom hr Eklunds opassande
jämförelser och yttranden om Svecia. Min
rapport till bolaget Svecia afgafs på grund af
hvad som förekom, innan hr Eklund och
hans vittnen anlände till hr Hans Jönssons
hem, med tillägg af Eklundska
propositionen i läraregruppfrågan, hvadan hr Eklunds
skrifvelse ej kan rubba betydelsen af min
till bolaget Svecia insända rapport.
Göteborg den 27 december 1902.
Th. A. Bergh.
Öfverinspektör i Svecia.
Tänk på den kvinnliga slöjden i
Norrland!
Till den kvinnliga slöjden i Jänkisjärvi af
Öfver-Torneå socken, hvilken by till stor del
består af utfattig inhyses- och
arbetarebefolkning, behöfs - för att skolan fortfarande
må äga bestånd och fylla ett stort behof
- arbetsmateriel att gratis utdelas åt
fattiga slöjdande flickor. Jag tager mig för
den skull friheten, därtill uppmanad icke
mindre af handarbetslärarinnan än af de
slöjdande flickorna själfva, att ödmjukast
bedja ärade redaktionen genom Svensk
Läraretidnings spalter eller annorledes, på
sätt redaktionen finner lämpligast, fästa den
gifmilda, för kvinnlig slöjd intresserade
allmänhetens uppmärksamhet därå för
erhållande af bidrag.
Med utmärkt högaktning
A. T. Vallin,
folkskollärare.
Ett förslag angående fortsättningsskolan.
Undertecknad tager sig friheten
framställa ett förslag, rörande förändrade
bestämmelser för fortsättiiingsskolan. Med
stöd af 18-årig erfarenhet i nämda skola
vågar jag framhålla det önskemål, att de
180 timmarna måtte ökas till 220, fördelade
på åtta veckor. 30 timmar i veckan är för
mycket, om man tillika skall undervisa i
slöjd, och det är just i fortsättningsskolan
man skall kunna uppnå ett någorlunda godt
resultat i detta ämne. Dessutom vilja
inspektörerna indraga slöjden under årets
sista månader, hvilket ju äfven blir nödigt,
sedan lördagsläsning i de flesta skolor
blifvit införd.
Att öka fortsättningsskolan med 40
timmar är i högsta grad önskvärdt för att
barnen skola vinna någon säkerhet i
bokföring och affärsskrifvelser. Men skall
fortsättningsskolan fortgå i åtta veckor, kan
det ju icke låta sig göra under andra
omständigheter än att taga de två från
folkskolans lästid för att förebygga lärarens
öfveransträngning. Att taga fyra veckor
från folkskolans lästid borde ej vara
tillåtet i de skolor, där barnen undervisas på
skilda tider.
Med afseende på arvodet för
undervisningen i, fortsättningsskolan, borde det väl
utgå någorlunda i öfverensstämmelse med
den öfriga lönen, t. ex. 150 kr. för lärare,
som befinna sig i första lönegraden, 175 för
dem i andra, 200 i tredje och 225 i fjärde.
Under nuvarande förhållanden har en lärare
i tredje och fjärde lönegraderna mindre
ersättning för sitt arbete i fortsättningsskolan
än i folkskolan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
