Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (1,098.) 14 januari 1903 - Nykterhetsundervisningskurserna i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING
23
KYRKOHERDEN P. LUNDÉN.
vi afstå därifrån. Det förtjänar i detta
sammanhang näranas, att den af
professor Lindberg hållna föreläsningen öfver
ämnet: Nykterhetsarbetet från etisk
synpunkt, hvilken tillvann sig så allmänt
bifall, på begäran kommer att befordras
till trycket och blir tillgänglig i
bokhandeln till ett pris af 25 öre.
Måste vi alltså förbigå föreläsningarna,
kunna vi däremot icke underlåta att
något redogöra för åtminstone den ena af
de diskussioner, som höllos under
kurserna, Som förut nämts, voro tvänne
aftnar anslagna till diskussion, nämligen
onsdagen och fredagen. På onsdagen
diskuterades följande ämne: »Hvad
hafva vi rätt att fordra af lärarepersonalen
i dess förhållande till nykterhetsarbetet?»
Och på fredagen rörde sig diskussionen
om »Centralförbundet för
nykterhetsundervisning och dess verksamhet».
Denna gång inleddes Öfverläggningen af fru
Alli Trygg-Helenius.
Det är helt naturligt den förstnämda
diskussionen, som vi här vilja något
dröja vid. Till deltagande i densamma
hade medelst utsända kort inbjudits
lärarepersonalen vid Göteborgs folkskolor,
men endast ett ringa fåtal af dessa
inbjudna hade infunnit sig, väl
hufvudsakligen med anledning af att så många
af dem under de pågående ferierna ej
befunno sig i staden. Så mycket
talrikare hade kursdeltagarne infunnit sig,
så att salen var alldeles fullsatt.
Öfverläggningen inleddes af
folkskolläraren, fil. kand. Aug. Ljunggren från
Stockholm. I sitt föredrag redogjorde
inledaren för nykterhetsfrågans
nuvarande läge, påminde om denna frågas
stora betydelse i socialt hänseende och om
Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbunds verksamhet, hvilken man
har att tacka för, att bl. a. för
närvarande omkring 40 procent af de från
seminarierna utgående lärarne och
lärarinnorna äro helnyktra, samt framställde
som önskemål beträffande
lärarepersonalens ställning till nykterhetsfråga T»
följande:
MED. D:R P. SILFVERSKIÖLD.
1. Först och främst ställer jag såsom ett
oaf visligt kraf på alla dem, som åtaga sig det
viktiga kallet att vara folkets uppfostrare, att
de iakttaga den strängaste nykterhet. Ty
lärarepersonalen som kår har rättighet att
fordra, att inga enskilda medlemmar nedsätta
denna kårs anseende genom att söla sig i
uppenbara laster. Och fäder och mödrar, som
anförtro det dyrbaraste de äga, sina barn, åt
läraren eller lärarinnan, måste hafva rättighet
att fö dra detsamma.
2. Beträffande dem, som anse sig begagna
rusdrycker på ett måttligt sätt, vill jag icke
döma strängt. Jag känner allt för väl till,
huru svårt det mången gång är att ofvervinna
gamla fördomar och vanor, ja hurusom det
för somliga t. o. m. är en rrn omöjl gliet.
Då häriill kommer, att så många ännu sakna
kunskap om alkoholens natur och verkningar,
så kan man näppeligen vänta sig, att dessa
med ens skola uppgifva en njutning, som de
från barndomen ha varit vana vid. Men så
mycket kan man fordra, i betraktande af den
stora nöd, som råder bland vårt folk för
rusdryckernas skull, att de måttliga mer än
hittills beakta nykterhet^frågan. Genom att
verka för denna frågas behandling vid
läraremötena, genom ifrandet för föreläsningar i
densamma vid sommarkurserna, genom
upptagande af nykterhetsfrågan på
lärareföreningarnas program, genom iakttagande af hvad
lagen föreskrifver rörande undervisning om
rusdrycke nas natur och verkningar m. m., ’
kan denna grupp af lärarekåren få tillfälle
att visa, att den verkligen vill ^öra något för
vårt folk i detta afseende. Det är också
min öfvertygelse, att om blott
lärarepersonalen får ögonen öppna för denna frågas
sociala innebörd, så skall den hafva mod och
kraft att ställa sig med i det aktiva arbetet
på absolutistisk grund.
3. Till alla dem, som redan stå på denna
ståndpunkt, vill jag så ställa en maning att
sammansluta sig för att med förenade krafter
föra detta viktiga spörsmål framåt.
Nykterhets frågan löses icke genom att lägga
händerna i kor-*. Det fordras här som på alla
andra områden ett intensivt arbete.
»I många frågor», slöt talaren, kunna
vi utan att därför uppgifva den enligt
vår mening enda riktiga ståndpunkten,
likväl samarbeta med dem af de
måttliga, som verkligen vilja göra någonting.
I andra fall åter måste vi gå för oss
själfva. Detta är framför allt fallet, när
det gäller att gå fienden så långt in på
lifvet, att de andra ej våga följa oss.
Men så långt vägen räcker, inå vi hålla
ihop. Må kärleken till folk och foster-
FIL. KAND. ELOF LJUNGGREN.
land förena oss alla till ärlig kamp mot
allt, som vill beröfva oss friheten, såväl
den yttre soin den inre!».
Efter det med kraftigt bifall mottagna
inledningsföredraget följde en liflig
diskussion, i hvilken uppträdde inalles 13
talare. Då öfverläggningen enligt
fattadt beslut afbröts kl. 8 – den
började kl. 6 – voro ännu flera talare
antecknade. Samtliga de uppträdande voro
absolutister, hvadan diskussionen
naturligen gick i den af inledaren angifna
riktningen. Dock gingo flera talare längre
än han och ansågo sig böra fordra
absolut helnykterhet af lärarepersonalen.
Bland de uppträdande märktes en
folkskollärarinna, fröken Adéle Wetterlind i
Jönköping, och tre folkskollärare, hrr J.
A. Jarlen i Göteborg, E. Strandman i
Persberg och Nils Helger å Tjörn. Den
förstnämda påyrkade tillkomsten af en
lagbestämmelse, enligt hvilken ingen
måtte få anställas som lärare, som icke
visade sig äga tillfredsställande
kunskaper om rusdryckernas skadliga inverkan
i fysiskt, psykiskt, moraliskt och socialt
hänseende. En talare yttrade under
liflig tillslutning, att
nykterhetsundervisningen borde börja vid - universitetet,
detta så till förståendes, att vid
universitetet borde inrättas professurer i
so.ci-ologi, hvcrunder nykterhetsfrågan
närmast kunde anses höra, och att detta
ämne borde blifva obligatoriskt för alla,
som ämnade utbilda sig till lärare vid
läroverk och seminarier. På så sätt
skulle dessa skolors alumner från
kompetent häll erhålla undervisning om
alkoholspörsmålet.
Diskussionen präglades i allmänhet af
lugn och saklighet. Dock gjorde sig
särskildt en talare skyldig till en
obehaglig förlöpning, i det han, med an
ledning af en nyligen hållen diskussion i
Göteborgs stifts prästkonferens angående
godtemplarismen, gjorde ett skarpt
utfall mot Göteborgs prästerskap, därvid
användande uttryck, som ej bort
förekomma vid ett offentligt möte. Och en
annan talare fann sig föranlåten att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
