Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. (1,098.) 14 januari 1903
- Nykterhetsundervisningskurserna i Göteborg
- För dagen. Läroverkskommittén och kristendomsundervisningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
rikta ett bugg mot det konservativa
partiet i Göteborg för dess förhållande vid
nyligen hållna politiska och kommunala
val, därunder berättande en episod, som
skulle kasta ett skarpt ljus öfver nämda
partis och en namn gif ven högt uppsatt
prästmans nykterhetsfientlighet, en
episod, som emellertid i vissa detaljer
visade sig ej vara med sanningen fullt
öfverensstämmande. Huru som helst
hörde det anförda icke till saken och
borde icke hafva förekommit vid de.tta
tillfälle.
Kurserna afslutades i lördags. På
aftonen kl. 8 var anordnad en
afsjutnings-fest i Högskolans högtidssal. Sedan ett
pianonummer utförts, hälsades de
närvarande välkomna af
organisationskommitténs ordförande, hr M. Fr. Klinge.
Samma kommittés sekreterare, redaktör
Gustav Christenson, tolkade i etthögstämdt,
väl framsagdt tal Centralförbundets
tacksamhet till föreläsarne vid kurserna.
För öfrigt uppträdde en stort antal
kursdeltagare med anföranden af olika
innehåll. Folkskolläraren P. Persson i
Ronneby talade för kursernas ledare,
kandidat Ljunggren; hr Fritz Jakobsson för
fru Alli Trygg-Helenius;
seminarieläraren V. Algren för
organisationskommittén och byråföreståndaren,
folkskolläraren J. A. Ekström i Göteborg; fröken
Adéle Wetterling föreslog, att alla vid
kurserna närvarande lärare och
lärarinnor skulle ingå till bestyreisen för
allmänna folkskolläraremötet i sommar med
gemensam anhållan, att nykterhetsfrågan
måtte finna plats på nämda mötes
program ; fröken Beatrice Dickson bad de
närvarande medföra en hälsning från
Göteborg en hvar till sin ort o. s. v.
Festen bevistades äfven af kyrkoherden
P. Lundén, som med sin präktiga
stämma af sjöng flera sånger. Till sist
utta ragte kand. E. Ljunggren ett lefve för
samarbetet mellan Sveriges
nykterhetsorganisationer i och genom
Centralförbundet för nykterhetsundervisning,
hvarefter festen slöts med bön af kyrkoherde
Lundén och af sjungande af sv. ps. 500: 7.
Därmed voro nykterhetskurserna
afslutade.
Nu äro, som sagdt, kursdeltagarne
spridda öfver allt Sveriges land, från
nordligaste Norrland till sydligaste
Skåne, men att de länge skola minnas sin
vistelse i Göteborg på nyåret 1903,
likasom att de skola rned allt större ifver
och väsentligen ökad kompetens
bedrifva nykterhetsarbetet hvar å sin ort,
därom känner sig en hvar, som var
närvarande vid afslutningsfesten, lifligt
öfvertygad.
J. E. B-n.
I förra numret meddelade vi porträtt
af tre bland föreläsarne vid
nykterhetsundervisningskurserna, nämligen
professor Curt Wallis, fru Alli Trygg Helenius
och professor O. E. Lindberg, och
hänvisa vi med afseende på biografiska data
rörande dem till n:r 2 och 35 af denna
tidning för i fjor.
Uti dagens nummer meddela vi
porträtt af ytterligare tre bland de vid
kurserna verksammast* deltagande,
nämligen kyrkoherden P. Lundén, med. d:r
P. D. Silfverskiöld och kursernas ledare
fil. kand. Elof Ljunggren.
*
Kyrkoherden Peter Lundén är född i St.
Lundby, Älfsta., den 18 mars 1849, blef
student i Uppsala 1871, aflade därstädes
teoretisk teologisk examen 1873 och praktisk
teologisk examen 1874. Samma år
prästvigdes han för tjänstgöring i Göteborgs stift.
1883 valdes han till komminister i Göteborgs
Masthuggsförsamling och 1887 till
kyrkoherde i Karl Johans församling i samma
stad. Kyrkoherde L. har sedan länge gjort
sig känd som framstående nykterhetsvän,
som kraftigt och med framgång verkat i
nykterhetens intresse. Upprepade gånger
har han varit Göteborgs nykterhetsfoiks
kandidat vid kommunala och politiska val
och tillhörde år 1890 riksdagens andra
kammare Själfskrifven ledamot i Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse är han att räkna
bland dennas mest framstående och
verksamma medlemmar. Kyrkoherden L. är begåfvad
med en vacker sängröst och hyser lifliga
musikaliska intressen. Vid nykterhetskurserna
föreläste han öfver tvänne olika ämnen,
nämligen »Alkoholfrågans förhållande till
religionen» samt »Nykterhet och sedlighet».
Doktor Petter Didrik Silfverskiöld är född
den 12 juni 1854 i Kåda församling, Skbg.
Efter i Skara år 1872 aflagd studentexamen
blef S. med. kandidat vid Uppsala
universitet 1878 och tre år senare med. licentiat
vid Karolinska institutet samt var på sin
tid Sveriges yngste läkare. Sedan han
innehaft en mängd, olika medicinska
förordnanden, däribland som andre läkare vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, har han
sedan jan. 1885 varit praktiserande läkare i
samma stad med hufvudsaklig specialitet i
barnsjukdomar. Under sommarmånaderna
oinder ett flertal år har d:r S. varit läkare
vid Styrsö hafsbadanstalt, och på hans
initiativ åstadkoms år 1890 på Styrsö den
första hafskuranstalt i Sverige för skrofulösa
barn, en anstalt, som snart kommer att
väsentligen utvidgas. I vetenskapligt syfte har
S. företagit ett betydande antal utländska
resor. Som läkare Vid flera skolor i
Göteborg har d:r S. särskildt ägnat sig åt
skol-hygienen och har i denna fråga författat
flera tidskriftsartiklar och skrifter, bland
hvilka senare må nämnas »Vår ungdoms
hälsovård, för föräldrar och lärare
utarbetad». I det af prof. Curt Wallis
redigerade bekanta arbetet: -Skolhygien för lärare
och föräldrar» har S. författat afdelningen:
»Undervisningens hygien». Bekant torde
vara det intresse, hvarmed d:r S. i förening
med adjunkten J. V. Åkermark arbetar för
främjandet af ungdomens friluftslekar. Det
är främst genom dessa bådas energi, som
Göteborg numera har äran att vara den
första och enda stad i Sverige, hvilken af
allmänna medel lämnar anslag till detta
ändamål. I »Sällskapet för friluftslekar», till
hvilket stadsfullmäktige årligen anslå 8,000
kr., är d:r S. ordförande. Äfven
nykterhetsfrågan är föremål för d:r S:s varma intresse.
Vid kurserna föreläste han hurtigt och
medryckande dels om alkoholen och ungdomen,
dels om kuranstalter för alkoholister.
Kandidat Elof Ljunggren ar född i S
Ljunga, Kronobergs län, den 5 oktober
1869. Efter att hafva genomgått Fjellstedtska
skolan aflade han mogenhetsexamen 1892
och har sedan dess bedrifvit studier vid
Uppsala universitet, där han efter aflagd
teol.-fil. kandidatexamen, f. n. bereder sig
för prästexamen. Mycket af sin tid och
sina krafter har L. ägnat åt
nykterhetsverksamheten. »Sveriges studerande ungdoms
helnykterhetsförbund», som nÄnera omfattar
föreningar såväl vid Uppsala universitet
som vid ett stort antal af vårt lands
läroverk och seminarier och hvars ordförande
han är, utgör till stor del hans verk. Tvänne
nykternetstidningär, Polstjärnan och Blå
Bandet, redigeras af honom.
Centralförbundet för nykterhetsunder visning, som ägt
bestånd något mer än ett år, har i L. haft
en kraftig ledare, l denna egenskap har
han äfven ordnat och ledt de nu afslutade
nykterhetsundervisningskurserna och därvid
nedlagt mycket arbete.
Vid centralförbundets årsmöte i förra
veckan afsade sig L. sin befattning inom
detsamma, då andra göromål hindrade honom
att så kraftigt, han önskade, arbeta i,sin
tjänst.
Känner Ni
någon förare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget skolblad-
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma!
Läroverkskommittén och
kristendomsundervisningen.
I läroverkskommitténs uppdrag har
ingått såsom en väsentlig del att
utarbeta kursplaner för de af
kommittén föreslagna hufvudafdelningarna
af allmänna läroverket: realskolan och
gymnasiet. Naturligt är, att den
härvid i första hand ägnat
uppmärksamhet åt skolans främsta ämne,
kristendomsundervisningen, likasom
ock att kommitténs uttalanden härom
måste hafva betydelse äfven för den
med »realskolan» parallella
folkskolan.
En särskild anledning att
underkasta frågan om
kristendomsundervisningen en grundlig pröfning har
kommittén för öfrigt haft i den
bekanta framställning angående
behofvet af en ref orm,’ hvilken lektor P.
P. Waldenström i början af år 1900
inlämnade till ecklesiastikministern
och som i sin helhet återgafs i n:r
15 af denna tidning för samma år
samt något därefter, den 16 maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0030.html
