Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (1,114.) 6 maj 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
SYENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
En hygienisk skrif metod. Några
meddelanden i anledning af hr Filip Holmqvists
artikel: Till frågan om rättstående eller sned
stil. (Särtryck ur tidskriften Verdandi 1903.)
Djurvärlden. Sthm, Hugo Geber. Haft.
59. 60 öre.
Samlade skrifter af Z. Topelius. I. Lyriska
och dramatiska diktverk. Haft. l o. 2 å 50
öre. Sthm, Albert Bonniers förlag.
August Bondesons visbok. Sthm, Albert
Bonniers förlag. Haft. 17 o. 18 (slutet) å
50 öre.
Nytt land. Fyra, år i arktiska trakter af
Otto Sverdrup. Sthm, Albert Bonniers
förlag. Haft. 5 o. 6 å 65 öre.
Bland Mexikos indianer af Carl Lumholtz.
Sthm, Albert Bonniers förlag. Haft. 15 o.
16 å 60 öre.
Striden mellan boers och engelsmän,
skildrad af general Christian R. De Wet. Sthm,
Albert Bonniers förlag. Haft. 11 o. 12 å
50 öre.
Hemmets kokbok. Sthm, Aktiebolaget Ljus.
Haft. 5-7 å 30 öre.
Verdandi. Haft. 3. - Varia. N:r 4. - Ljus.
N:r 31. - Hälsovännen. N:r 9.
C. Å. Ekenstierna t- Den 19
sistlidna april bortgick ur tiden i Esarp,
Mim., en vördad skolveteran Carl August
Ekenstierna. Född i Lyngby 1837
aflade han folkskollärareexamen i Lund
1856 och blef ordinarie lärare i Esarp
1857, där han alltjämt verkat utan att
någon gång hafva haft tjänstledighet,
tills han afgick med pension 1901.
Ekenstierna var tvänne gånger gift och
sörjes nu af efterlefvande änka och en stor
barnskara.
Han och hans fader, som innehade
lärareplatsen före honom, äro bland de
säkerligen få adelsmän inom Sverige,
hvilka ägnat sig åt folkskollärarens
anspråkslösa kall.
Aurora Vesterberg .(.. Den 23
april afled vid Sätra Brunn lärarinnan
Aurora Vesterberg.
Den hädangångna, som var dotter af
folkskolläraren och organisten E. J.
Vesterberg, i lifstiden verksam i By och
Möklinta, hade tjänstgjort i Kungsör
som lärarinna men måste för sjukdom
afbryta en lofvande bana. Vid
hälsobrunnen fann hon icke väntad bot utan
gick bort endast 23 år gammal, sörjd
af moder, 9 syskon och många vänner,
som länge skola sakna henne.
En fråga.
Genom den nya folkskolelagen för
Stockholms stad har helt säkert ett stort
steg tagits till förbättrande af
hufvudstadens skolväsen, och all heder
tillkommer de män, som nedlagt förtjänst
om den nya lagens. tillkomst.
.Gemensamheten beträffande skolbudgeten
innebär otvifvelaktigt en mycket betydelse-
full reform, en reform, som nog
kommer att föra andra med sig.
Att äfven beträffande
folkskolestyrelse-mcdlemmarnas antal och tillsättning en
förbättring inträdt hålla vi för gifvet,
äfven om härvidlag åtskilligt öfrigt vore
att önska. Denna myndighets
tillsättning (8 ledamöter valda af skolråden,
8 af stadsfullmäktige och l af
konsistorium) tyckes gifva vid handen, att
en i det närmaste allsidig utredning
väntar de ärenden, som där komma att
föredragas. Vid en jämförelse med t. ex.
Göteborg ställa sig
hufvudstadsförhållan-dena i en rent af idealisk dager. I
rikets andra stad lefver man ännu i
patriarkernas tidsålder. Det snart 50-åriga
kungl, bref, hvarpå allt fortfarande
organisationen af stadens folkskoleväsen
hvilar, icke blott öfverlämnar åt
stadsfullmäktige att välja alla folkskolestyrelsens
medlemmar (de 7 själfskrifna
kyrkoherdarna undantagna) utan ålägger äfven
samma folkskolestyrelse att årligen till
stadsfullmäktige inlämna förslag till
medlemmar, hvarigenom utbildat sig den
praxis, att Göteborgs folkskolestyrelse i
verkligheten fast icke till formen
tillsätter och kompletterar sig h j älf.
Fästan,Stockholms folkskoleväsen
lyckligen undgått en dylik antikverad
inrättning, anse vi oss ändå kunna
påpeka en brist just i fråga om
öfversty-relsens sammansättning, en brist, som
man oss veterligt icke ens gjort ett
försök att förekomma.
Medan man varit angelägen att i
folkskoleöfverstyrelsen genom af olika
korporationer valda representanter tillgodose
de olika församlingarnas, samhällets i
sin helhet och kyrkans berättigade
intressen, har man dock ignorerat ett
enligt vårt förmenande mycket viktigt
intresse, nämligen lärarekårens. Åt skolans
allra närmaste målsmän, dem, som bättre
än någon blifva förtrogna med denna
inrättnings förtjänster och brister, dem,
hvilkas önskningar och sträfvanden för
höjandet af folkupplysningen mera än
andras hafva sin rot i verklig kännedom
om folkskolan, dem, hvilkas hela
lifsgärning är ägnad åt samma skola, åt
dem och de utomordentligt viktiga
intressen de företräda har man icke
funnit lämpligt bereda en enda plats i
folkskoleöfverstyrelsen. De äro endast
arbetare, som hafva att lämna sitt bidrag
i form af daglig trogen pliktuppfyllelse,
men hvilkas inflytande på skolans
ledning nian tror sig väl kunna undvara.
Man må dock icke begära, att k. m:t
eller andra myndigheter, som haft att
handlägga denna fråga, skulle alldeles
opåkalladt erbjuda lärarekåren en dylik
förmån, som oss veterligt aldrig blifvit
af densamma begärd. Och det är just
detta, som måste beklagas, att
Stockholms lärarekår vid ett enastående
gynnsamt tillfälle, ett tillfälle, som för den
nu lefvande läraregenerationen knappast
torde återkomma, icke gjort ett
allvarligt försök att åt sig förvärfva denna
dyrbara rättighet. Icke kan den vara
okunnig om, att våra medbröder i
åtskilliga europeiska länder redan genom
lag äro tillförsäkrade ett icke obetydligt
inflytande på skolans lokala ledning?
Hela landets lärarekår skulle
otvifvelaktigt varit tacksam för ett allvarligt
försök i antydd riktning, äfven .om
resultatet blifvit, hvad det nu är.
Hvar hafva vi denna gång haft de
annars så vaksamma och framsynta
förgångsmännen inom Stockholms
folkskollärarekår? H.
En stor seger för den italienska
folkskollärareföreningen.
2.
Hittills hafva följande bestämmelser
rörande lärarnes anställning och
entledigande varit gällande:
En 22-årig lärarekandidat
(tjänstgöringen före 22 års ålder räknas icke)
kan efter de förut nämda examina
anställas för två år på prof. Utfaller detta
prof till den kommunala myndighetens
belåtenhet, anställes han för ytterligare
sex år provisoriskt såsom ordinarie
lärare för en klass; lyckas det honom
däremot icke att vinna denna
myndighets bevågenhet, uppsäges han sex
månader fore pröfningstidens slut utan
angifvande af något som helst skäl. Till
följd af denna senare bestämmelse har
således en lärare på det ena stället efter
det andra kunnat få tillbringa dylika
tvåårsperioder utan att erhålla någon
varaktig anställning.
Har emellertid läraren ändtligen
kommit lyckligt förbi denna
uppsägningsklippa, kan han efter ytterligare sex
års tjänstetid af provinsskolrådet erhålla
intyg om »berömvärd lärareverksamhet»,
och därmed är han utnämd som
ordinarie lärare för lifstiden. Detta intyg
erhåller han dock först efter det
provinsskolrådet inhämtat den kommunala
myndighetens utlåtande, och det har
aldrig inträffat, att det förra meddelat
det nämda intyget mot den senares
vilja. Följden häraf har blifvit den, att
till och med den dugligaste lärare har
efter 12 års samvetsgrant arbete i en
kommun, där det folkbildningsfientliga
elementet suttit vid styret, stått utan
plats och nödgats börja den långa
proceduren från början. En definitiv
utnämning till ordinarie lärare i Italien
har alltså varit nära nog illusorisk.
Också har en mycket stor procent af
Italiens lärare aldrig erhållit fast
anställning. Lärarens entledigande efter
de två årens pröfningstid har nämligen
varit regel, och ganska ofta hafva de
kommunala myndigheterna vägrat att
efter de bestämda sex åren gifva sin
lärare fast anställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
