Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (1,143.) 25 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 47
SVENSK LÄRARETIDNING.
913
1) folkskoleundervisningens allmänna
kvalitet måste höjas genom den grundläggande
lärareutbildningens förbättrande och genom
verksamma åtgärder till främjande af
lärarekårens fortbildning;
2) den s. k. hal f tidsläsningen måste
afskaffas, så att större . delen af våra
folkskolebarn ej skola behöfva nöja sig med 4
månaders årlig undervisning;
3) fortsatt undervisning under ö f ver
gångs-åldern måste göras allmän, så att ungdomen
ej efter fyllda 12-13 år lämnas utan
uppfostrande ledning ända till inträdet i
rekrytskolan.
Det är måhända ingen tillfällighet,
att löjtnant Liljedahl gjort sina
erfarenheter vid Malmens öfningsplats.
Som våra läsare nogsamt veta och
som äfven vid sommarens allmänna
folkskolläraremöte särskildt
påpekades, höra just Östergötlands rika
jordbruksbygder till de trakter af vårt
land, där man under senaste
mansåldern funnit sig ha gjort alldeles
för mycket för folkskolan samt i stor
utsträckning öfvergått från hvardags
-läsn ing till hvarann and agsläsning.
Läggas härtill den bristande
kontrollen öfver skolgången samt
saknaden af fortsättningsskolor, så har
man allt skäl att fråga: hur skola
frukterna af en folkskoleundervisning,
mottagen under högst sex år och
kanske högst hundra dagar hvarje år
samt i allmänhet efterföljd af sju till
åtta års intellektuell vanvård, kunna
vara annat än klena?
Om vi uti Sverige ägde hvad
man äger uti Schweiz, landet med
folkskolan som bottenskola,
nämligen regelbundna, förståndigt
anordnade Tekrytpröfningar^ så skulle
man här liksom där göra den
erfarenheten, att folkskolans verkningar
alldeles motsvara hennes
beskaffenhet, ,och att äfven på detta område
gäller det gamla ordet: Hvad
människan sår, det skall hon ock
uppskära.
Skolstyrelse och lärareråd.
För att främja samförstånd och
samverkan mellan skolstyrelse och
lärarekår har i gällande
folkskolestadga införts den bestämmelsen, att
skolstyrelsens ordförande skall
åtminstone en gång hvarje läsår
sammanträda med lärarekåren eller dess
valda ombud i och för öfverläggning
angående folkskoleväsendet inom
distriktet.
Det är naturligtvis i hög grad
angeläget, att det sammanförande, som
sålunda blifvit lagstadgadt, verkligen
leder till det åsyftade målet, så att
krafterna å ömse sidor icke
neutraliseras och förnötas genom en
onödig och skadlig inbördes friktion.
Någon fara för att så skulle ske
borde i själfva verket aldrig föreligga,
i fall man från båda hållen sökte
lojalt förverkliga stadgans mening
och syfte, som är att bereda
skolstyrelsen omedelbar kännedom om
lärarekårens åsikter och önskningar.
Hvarje försök att förvandla
sammanträdena till något slags
styrke-pröfningar är fullständigt
malplace-radt. Den beslutande myndigheten
har sin lagliga maktbefogenhet
alldeles oförkränkt, oberoende af de
uttalanden, hvilka kunna göras af
den rådgifvande lärareförsamlingen,
liksom denna senare måste ha sin
lagliga yttranderätt alldeles
oförkränkt, oberoende af skolstyrelsens
större eller mindre benägenhet att
tillmötesgå dess önskemål.
Vi föranledas till dessa betraktelser
närmast af en debatt vid det härom
dagen hållna lagstadgade
sammanträdet mellan skolstyrelse och
lärarekår i Malmö.
Sedan vid detta sammanträde
spörsmålet om nykterhetsundervisningens
ordnande blifvit diskuteradt, upptogs
till behandling frågan:
Huru böra de lagstadgade mötena
mellan skolråd och lärare anordnas?
I Malmötidningarna lämnas
följande redogörelse för den häröfver förda
öfverläggningen:
Inledare var hr Värner Rydén, som
först kastade en historisk återblick på
tillkomsten af bestämmelsen i
folkskolestadgans § 8 mom. 5. Ändamålet med
mötena vore att få till stånd ett godt
samarbete till gagn och nytta för
skolan, i det -att lärarne sattes i tillfälle
att framkomma med sina idéer och
erfarenheter. Genom sådana möten skulle
mycket missnöje och många missförstånd
undvikas eller afhjälpas. Detta
personliga samarbete vore mycket bättre än
alla reglementen, som utsändas. Man
borde iakttaga ömsesidig grannlagenhet,
och inga kinesiska murar finge byggas
mellan styrelse och lärare.
Tal:n framlade därefter följande
önskemål:
1) att till hvarje möte program, sedan
lärarekåren i god tid beredts tillfälle att
framlägga förslag till Öfveriäggningsämnen,
uppsattes, hvarvid iakttages, att väckt fråga,
som undertecknats af 10 medlemmar af
lärarekåren, äger företräde vid programmets
uppgörande;
2) att vid mötena allmänt vedertaget
parlamentariskt bruk måtte iakttagas, hvaraf
följer:
a) att ordföranden efter slutad
öfverläggning framställer proposition på de under
debatten gjorda yrkandena, och
b) att mötet själft utser sekreterare och
justeringsmän;
3) att mötenas protokoll införas i Malmö
folkskolors årsberättelse;
4) att mötena förläggas till början af
vårterminen samt till ett tidigare klockslag på
dagen, helst på förmiddagen;
5) att vid hvarje möte bestämmes en
begränsning af den tid, öfver hvilken hvarje
talare äger förfoga;
6) att vid röstning iakttages, att endast
den eller de kategorier inom lärarekåren,
som af vederbörande fråga direkt beröras,
deltaga i rostningen.
Slutligen betonas önskvärdheten att, då så
behöfves, afhålla flera möten.
I den därpå följande diskussionen
yttrade sig hrr J. Hammarlund och
Lundberg i öfverensstämmelse med inledarens
förslag, som emellertid i vissa punkter
väckte gensagor från d:r Stenkula och
kyrkoherden Visell. D:r Stenkula
framhöll, att § 8 mom. 5 i folkskolestadgan
kunde sägas vara öfverflödig för Malmö,
ty sådana möten hade hållits här långt
innan denna paragraf kom till, ansåg i
likhet med inledaren, att dessa möten
böra försiggå så, att de bli till gagn för
folkskolan, att många gånger, ja oftast,
hänsyn tagits till de åsikter, som å
mötena uttalats, hvarpå som exempel
anfördes uttalandena om lärarerum, om
förbättrad renhållning, om skolläkares
anställande m. fl.; sammanlagdt 13
punkter hade talaren antecknat. Brister vid
dessa mötens anordning vore: 1) för
många diskussionsämnen förekomme; 2)
inledarnes åsikter vore i allmänhet okända
för kåren i dess helhet och för
skolrådet, hvarför man ej på förhand kunde
sätta sig in i frågan och bedöma den
rätt. Därför borde motivering
medfölja frågan. Vidare ansåg inspektören,
att lärarekåren i sin helhet borde
bestämma frågorna, äfvensom utse
sekreterare och justeringsmän. På grund häraf
ansåg inspektören lämpligt:
1) att frågor skriftligen inlämnades,
åtföljda af fullständig motivering;
2) att dessa frågor och motiveringar
trycktes och utdelades, t. ex. 2 månader före
hvarje möte;
3) att hvarje öfverlärare läte lärarne vid
sin skola rösta om de frågor, som borde
behandlas;
4) att sedan dessa röstlistor öfverlämnats,
skolrådet upptoge på programmet de frågor,
som fått de flesta rösterna;
5) att endast 2, högst 3 frågor borde
upptagas till behandling vid hvarje möte;
6) att sekreterare borde utses på så sätt,
att lärarepersonalen föresloge 3, af hvilka
skolrådet valde 1. Därjämte borde utses
justeringsmän.
Diskussionen rörde sig mest om
huruvida omröstning borde företagas och
uttalanden göras samt om bifallsyttringar
finge förekomma. När slutligen mötet
pågått omkring 5 timmar och någon
sammanjämkning af de båda förslagen
ej kunnat åstadkommas, bordlades frågan
till ett kommande möte, som
ordföranden for sin del ansåg böra hållas i
början af vårterminen.
Ett och annat i referaten från
mötet gör ett något egendomligt intryck.
Sålunda förefaller diskussionen om
bifallsyttringars tillåtlighet ganska
obehöflig, enär det uppenbarligen
ligger i båda parternas intresse och vid
sammanträffande mellan öfver- och
underordnade öfverensstämmer med
sund takt, att man i det afseendet
följer gällande svensk praxis, som
| utesluter applåder från officiella
lagstadgade sammanträden och
hänvisar dem, som utan anförande vilja
tillkännagifva sin mening^ att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
