Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 47. (1,143.) 25 november 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
912
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
der ligga Sverige närmast? Hvad gör
riksdagen? Hvilka få rösta på
ledamöter till Andra kammaren? Huru
uppkomma dag och natt? Så lydde
frågorna, hvilka omformulerades allt efter
elevernas intelligensnivå.
Anordningarna voro i korthet dessa:
1) De värnpliktige kunde ej meddela
sig med hvarandra, medan
undersökningen pågick, eller höra de frågor och svar,
som yttrades.
2) Hvarje man erhöll vid behof
omkring fem minuters ostörd betänketid,
innan slutsvaret af gaf s.
3) Vid frågan om politisk rösträtt
fordrades ingen fullständig redogörelse
för gällande rösträltsbestämmelser vid
val till Andra kammaren, utan blott
vetskap om 800-kronors strecket.
4) Vid redogörelse för Sveriges
grannar begagnades ej karta.
Närstående tabell visar det tämligen
skrala resultatet.
De betraktelser, som löjtnant
Lilje-dahl anställer med anledning af
undersökningens resultat, röra sig
egentligen om den s. k. fälthögskolan, för
hvilken enligt hans mening mycket
finnes att göra. Naturligtvis har han
v ö
K Q
II
0 P
Historia
Geografi
Statskunskap
Astronomi
Sveriges störste konung?
G. II A:s storverk ?
Norges hufvudstad?
Sveriges grannar?
Riksdagens uppgift?
Politisk rösträtt?
Dag och natt?
A
0. II
p
?
R
Rätt
?
S
»De, som
böta, stäl-
%
B
0. II
?
p .
p
las inför
p
s
riksda-
gen.»
C
C. XII
p
p
R
Rätt
k
Rätt
D
C. X G.
p
Rätt
R. N. D.
»
k
S
E
0. II
?
»
»
»
k
S
F
G. II A.
Rätt
.»
»
»
Rätt
Rätt
G
0. II
?
»
»
p
?
S
H
?
p
?
N
p
?
S
I-
C. XV
?
?
R
Rätt
?
s
J
C. XII
?
?
R. D.
»
p
s
K
G. II A.
?
Rätt
R
»
?
s
L*
»
Rätt
»
R. T. N. D.
»
Rätt
Rätt
M
C. II
?
?
R. N. D.
»
?
»
N**
C. XIV J.
?
Rätt
»
?
S
0
G. II A.
Rätt
»
»
»
Rätt
S
P
C. XII
»
»
R. T. N. D.
»
p
s
Q
G. II A.
»
»
R. N. D.
»
?
Rätt
R
»
$
»
»
->
Rätt
»
S
»
p
?
N. D.
»
?
S
T
»
Rätt
Rätt
R. N. T. D.
»
?
S
U
»
p
p
D
»
k
s
V
»
Rätt
Rätt
R. N. T. D.
»
?
Rätt
W
»
»
»
»
>
Rätt
»
X
0. I
?
?
N. T. R.
>
k
S
Y
C. XII
?
Rätt
R. N. D.
»
k
Rätt
Z
G. II A
?
p
N. D.
»
?
S
C. XII
?
Rätt
R. D.
»
k
Rätt
G. W.
Rätt
»
N. D. T. R.
»
?
S
Ö
C. XII
»
»
»
»
p
Rätt
A*
G. II A.
t>
»
*
»
Rätt
S
Teckenförklaring: ? = intet eller oriktigt svar; N =
Norge; D = Danmark; T = Tyskland; R = Kyssland;
k = konungen tillsätter riksdagsmännen; S = solen går
rundt jorden-.
* Folkskollärare.
** Bokhållare.
dock ej kunnat undgå att ta hänsyn
äfven till folkskolan.
Det vore orätt – säger han - att
här skjuta skulden på folkskolan, ty
de värnpliktige ha under de år, som
. förflutit sedan de lämnade skolbänken,
hunnit glömma mycket, i synnerhet som
de bildningstillfällen, hvilka å
landsbygden erbjudas den vuxna ungdomen,
äro snart räknade. Här öppnar sig ett
vidsträckt fält för folkbildningens vänner.
Genom att anordna bildande förströelser
och försöka väcka begär till s j älf studium
kan mycket göras för våra
jordbruksarbetare. De långa vinterkvällarna böra
skänka lifvet i landthemmen en rikare
behållning än sysslolöshet, dryckenskap
och kortspel. Det är att hoppas, att
föreläsningsverksamheten, som skjutit
allt starkare fart i vårt land, kommer
att allt varmare omhuldas af de
kommunala myndigheterna, att ett »Folkets
hus» snart kommer att finnas i hvarje
socken och by, och att den nya idén
med förevisande af goda
skioptikonbilder, åtföljda af text, vinner den lifliga
anslutning, som redan ingångna
rekvisitioner utlofva.
Att äfven skolreformer äro nödvändiga,
vet en hvar, som inser faran af att
katekestyranniet får lägga beslag på
barnens bästa krafter. Ett ämne, som
lyfter ungdomens tankar högre än både
stora och lilla katekesen förmå
tillsammans, är utan tvifvel läran om
stjärnhimmelen. Om jordens plats i rymden,
om orsakerna till dygnets delning,
årstiderna, månens faser o. s. v. sväfvar
nästan hela skolungdomen i okunnighet.
Att solen födt jorden, anses som en
onödig småsak, men att Sara födde Isak
och hur gammal hon då var - det
måste hvarje barn veta.
De värnpliktiges okunnighet om
gällande valrättsbestämmelser och de sju
häpnadsväckande svaren, att det är
konungen, som tillsätter riksdagsmännen, ge nog
anledning till en del reflexioner, som
det här dock ej är platsen att ge ord.
Vi äro sannerligen de sista att f
örneka den andel, som »katekestyranniet»
har i skulden för vår folkbildnings
efterblifvenhet. Som vi ofta
framhållit, anse vi det ock vara
nödvändigt, att detta hinder grundligt och
med snaraste aflägsnas. Men vid
sidan häraf måste vi ställa andra
kraf, hvilka folkskollärarekåren gång
på gång framhållit, nämligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
