Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
866
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 44
Vilka äro de 8,000?
Sveriges allmänna folkskollärarföre-nings yttre utveckling företer en i stort sett jämnt stigande kurva. Redan vid föreningens framträdande vann tanken på sammanslutningens nödvändighet stark framgång. Det dröjde dock 15 ar, eller till– 1895, innan föreningen kunde inregistrera de första 5,000 medlemmarna. Tio ar senare hade denna siffra fördubblats, och under kristidens särskilt for lärarkåren pressande ar uppnåddes ett medlemsantal av över 15,000. Denna siffra har sedan varje ar ökats. Förra året översteg den 17,000.
Siar man emellertid upp Sveriges officiella statistik, finner man, att i landets folkskolor arbeta icke mindre an 25,000 lärare och lärarinnor. 8,000 stå alltså alltjämt utanför kamratsammanslutningens krets. Inför detta förhållande har man all anledning fråga sig: Vilka äro dessa 8,000? Vilka äro de, som ännu ej fattat plikten mot sig själva, mot sina kamrater och mot skolan att sluta upp i ledet för att på det enda sätt, som står oss till buds, vinna gehör för vår mening, nämligen genom en stark organisation?
En jämförelse mellan anslutningen till den allmänna föreningen i de olika länen och de officiella uppgifterna av antalet lärare inom respektive områden - exakta jämförelsetal kunna ej vinnas, då senast tillgängliga officiella statistik gäller läsåret 1920-1921 - ger oss ett ganska tillförlitligt svar på denna fråga. Undersökningen visar, att Gotlands län intager en förnämlig klass för sig med 91 % av samtliga lärare tillhörande föreningen. Alla manliga lärare vid folkskolan äro där praktiskt taget organiserade, 94 % av folkskollärarinnorna och 80 % av små-skolkåren. De län, som komma i andra ordningen, träffa vi vid 72 % och finna där Kristianstads län, Södermanlands och Uppsala län. Därnäst följer Östergötlands län med en procentsiffra av 71. I fjärde rummet kommer Stockholms stad, som har att uppvisa ett medlemsantal av 70 %, och ar härvid jämställd med Värmlands och Malmöhus län. Härefter komma Stockholms län, Skaraborgs, Blekinge och Kalmar län samt Västmanlands, Gävleborgs, Örebro och Kopparbergs län, med 67-63 X* I ordningsföljd därnäst kunna antecknas Jönköpings län, Västernorrlands län, Göteborgs och , Bohus län, Älvsborgs och Hallands län. I nordligaste Sverige, Norrbottens län, komma vi till 58 %, fara därefter ned till Kronobergs län med en anslutningsprocent av allenast 47, för att sa i de stora skogarnas och avståndens län, Jämtlands och Västerbottens, finna
minimisiffrorna med respektive 41 och 09 o/
ö& /O .
An bättre svar på vår fråga få vi, om Vi särskilja manliga och kvinnliga lärare i folkskolan och småskolkåren. Som re-clan \namnts, kommer ; vid varje gruppe-
Anslutningen till S- A, F. i procent av hela antalet lärare och lärarinnor vid landets folk- och småskolor.
Sthlms stad
<Sthlms län
Unns äta lan 61 _68 76 Söderm. lan 78
Osiergöt län 73
____________ 61
79
Jönköpings län 62
Kronobergs lan 26
46
Kalmar län 64
59
Gottlands län 94
80
Blekinge Lån 60 y 62
Kristianst. län 65
70 80
Malmöhus Län 76
60
Hallands län 62
47
Gbq.oBohus Lån 73
39
Alvsborgs Lån 62
40
Skaraborgs län 71
____________________58
76
Värmlands län 71
65
Örebro län
Yästmanl. län 71
57
Kopparbergs län 78
Gävleborgs län 71
57
l/ästernorrt län 65
51
Jämtlands län 46
34
Vasterbott:s län 31
26
Norrbottens tan 57 51
I Folkskollärart
I holkskollärarinnor
Hi-z-zr-fi-ii Småskollärarinnor
ring Gotlands län främst. Att däremot Göteborgs och Bohus län endast kan få
en placering i elfte rummet bland länen beror icke på de manliga lärarna, som i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
