Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 53
SVENSK LÄRARETIDNING,
1059
kottar. Profil- och perspektivteckningarna samt de inledande stiliseringsövningarna och orneringsförsöken voro likaledes av mera internationell art, vilket för övrigt knappast kan frångås i vilket europeiskt land det vara må. Men där ornerings-teckningen började sa att säga på allvar, där trädde landets egna motiv och former i dagen, därvid också påverkade av vissa på detta område framstående konstnärer och lärare. Sa var t. ex. fallet med några böhmiska skolor, bland vilka arbeten särskilt märktes mera fria och modärna orneringskompositioner.
Som ett intressant inpass kan anföras, att vissa av de mönster, som förklarades vara »äkta tjeckiska», kunde kännas igen såsom lika »äkta svenska», exempelvis dalamönster, Delsbosöm m. m. Detta till synes egendomliga sammanträffande ar emellertid ganska förklarligt. De nationella mönstren, vare sig de äro utförda i Tjeckoslovakien, Sverige eller annorstädes, hava ju ytterst sitt ursprung från samma rika källa, naturen själv. Och bland hundratals allmogemönster, som under samma betingelser utförts i det ena eller det andra landet, måste givetvis dylika sammanträffanden i vissa fall äga rum. Det skulle vara egendomligare, om något dylikt vore alldeles uteslutet.
En stor grupp från det egentliga Slovakien uppvisade en mycket rikhaltig samling orneringar för dräkter, dukar, fat, påskägg, väggdekorationer m. m. Utförandet, mestadels i vackra, synnerligen färgglada slingor, var genomgående ytterst minutiöst i varje detalj. Det hela vittnade om stor skicklighet, ett utomordentligt tålamod och - särdeles gott om tid.
Priset bland dessa unga tecknare kunde emellertid tagas av några 13- å 14-åriga pojkar från Pistiany i egentliga Slovakien. Deras arbeten, som utgjordes av större, dekorativa ytorneringar, voro både till teckning och färg sa skickligt hop-komponerade, att man till en början måste få den tanken, att sådana pojkar icke existerade, eller att händerna vore Esiaus men rösten Jakobs, d. v. s. lärarens. Emellertid bör härvid bemärkas, att Pistiany, där dessa i dubbel mening »mönstergossar» gå i skola, ligger i don trakt av Tjeckoslovakien, där befolkningen mera an annorstädes i landet - och det vill inte saga sa litet - från generationers generationer ärvt ett utomordentligt rikt sinne för form och färg samt att detta sinne alltjämt uppodlas i skola och hem genom ständig växelverkan. Märk vidare, att denna skolungdom bor i ett mycket tätt befolkat land, där teckning, särskilt den dekorativa, aktas och älskas av alla, icke minst av dem, »som makten hava», att riklig tid tilldelats densamma i skolorna, att urval göres av det bästa samt slutligen, att det bästa av det bästa sändes ut till beskådande på en utställning som denna.
Den fjärde gruppen, illustreringsteck-ningen eller fantasiteckningen, var likaledes representerad, dels i samlingshäf-
ten från folkskolan och dels i på väggen uppsatta teckningar från borgarskolor i Böhmen. Av de uppvisade bilderna framgick, att lärjungarna här mest röra sig på legendens och sagans områden. Särskilt omtyckt var behandlingen av legenden om S:t Nikolaus, som föreställes komma natten till den 6 december varje ar för att ge de snälla barnen »gotter». Denna förgrundsfigur åtföljes emellertid av andra, mindre hyggliga samt med horn och svans försedda varelser, vilka med ris i händerna visa, att straffet träffar dem, som varit elaka under året.
Uti de i samband med dessa fantasiteckningar framställda rums- eller landskapsbilderna voro även folkliga, mer eller mindre modärna orneringar inflätade till ett gemensamt helt med i allmänhet mycket god färgstämning.
Även fantasiteckningen har sin utvecklingshistoria, som förtjänar antecknas och - studeras. Det var först omkring ar 1917 som man började fästa något avseende vid denna teckningsart. Vid anställda försök i fantasiteckning på olika åldersstadier, varvid lärjungen lämnades helt åt sina egna funderingar, fann man, att resultaten blevo ungefär likartade på samtliga stadier, d. v. s. visade lärjungarnas bristande förmåga att behandla formen. Tydligen låg felet icke hos barnen utan hos metoden, d. v. s. i frånvaron av metod. Man insåg då, att lärjungarna vid dessa övningar icke böra lämnas åt sig själva, utan att i stället deras omdömesförmåga även i dessa fall bor utvecklas steg för steg genom att läraren, direkt eller indirekt, söker åstadkomma större klarhet. Detta bör ske genom att han muntligt påpekar karaktäristiska drag och återger målande skildringar, vidare att han själv inför barnen skisserar människor och djur etc., visar kroppsdelars proportioner - även detaljer, såsom ögatj munnen etc. - samt i all synnerhet genom att uppgifterna ordnas i stigande svårighetsgrader. På sa sätt anses vägen vara framkomlig för lärjungarnas utveckling i denna teckningsart, vilken anses hava sin stora betydelse även för tillämpning på andra skolämnen, såsom uppsatsskrivning, naturkunnighet^ historia m.., m* , ,__... _..-.-. "..-;_-,...-
En annan grupp av icke ringa intresse utgjordes av diverse praktiska tillämpningsövningar, såsom linoleumsnitt (i allmänhet ex libris), stämpeltryck och annan dekorativ ytbehandling till bok- och port f öl j pärmar, f or sättsblad, kalendrar, nyårskort m. m. Detta såväl från folk-söm borgarskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
