Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1060
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 53
Lucia bland pedagogerna.
Lunds pedagogiska sällskap på besök å folkskolseminariet.
Folkskolseminariet hade, enligt Sydsvenska Dagbladet, inbjudit Lunds pedagogiska sällskap att hålla sitt sammanträde å seminariet och att samtidigt bese dess lokaler, som nu äro fullt färdiga och tagna i bruk. Sammanträdet hölls den 11 dec., och bortåt 150 medlemmar av sällskapet med familjer hade infunnit sig. Samtliga läroanstalter i Lund från universitetet till folkskolan och dövstumskolan voro där representerade.
Sammankomsten började med att rektor Swanborg förevisade det nya seminariet, dess lärosalar, dess zoologiska museum, geologicum, musiksalen med instrument-samlingen, det välordnade biblioteket, det intressanta skolmuseet o. s. v. I seminariets lärosal för hygien höll professor Ask ett kort föredrag om »Luftväginfektioner i skolorna, farorna därav och åtgärderna för dess förekommande».
Aftonens gäster samlades därpå i seminariets aula. Här bjöds på en högtidlighet, anordnad som Luciafest med i salen dukade bord med julljus och gotter i mängd. Eektor hälsade välkommen och därpå spelade seminariets orkester under ledning av musikdirektör A. Assar en marsch av Strauss. Sa dämpades salens belysning och in trädde tre Lucior med ljusbekransat hår. De skredo långsamt fram till salens mitt genom salens mittgång upp mot absiden, allt under det att en av seminarieeleverna sjöng »Sancta Lucia». De tre luciorna förvandlade sig sa till tjänande andar, serverande aftonens gäster kaffe. Man njöt kaffekalaset under musik och sång. En kor sjöng ett flertal sånger och orkestern spelade bi. a. »Tonerna» av Sjöberg, »Ständchen» av Schubert och »Julafton» av A. Assar. Det var en högst angenäm stund.
Mellan sångerna och musiken växlade seminariets rektor och gästerna genom rektor Mjöberg komplimanger. Eektor Swanborg hälsade Pedagogiska sällskapet, som därpå höll sitt sammanträde.
Till styrelse omvaldes rektorerna J. Mjöberg, ordförande, H. Körner och Ch. Swanborg samt skolföreståndarinnan E. Lindeberg, vice ordförande, och föreläsningskonsulent Nils Lundahl, sekreterare och kassaförvaltare.
Sydsvenska- Dagbladet för den 11 dec. har en utförlig redogörelse för seminariets lokaler, sådana de te sig, sedan deras inredning nu blivit fullbordad, ävensom for en del modärn undervisningsmateriell. Utrymmet förbjuder oss att återgiva hela denna intressanta redogörelse. Vi måste nöja oss med att saxa följande:
Här ar en särskild lokal tagen i anspråk för undervisningen i hygien for seminariet
och övningsskolan m. m., vilken ock användes som lokal for skioptikonförevis-ningar. Väggarna voro här sa gott som helt täckta av tavlor och tabeller av hygieniskt intresse, till stor del utförda av eleverna själva. Likaledes såg man för undervisningen i sexuell hygien fantom, som förfärdigats av eleverna efter anvisning. En del av materielien i hygien har skänkts av professor E. Sjövall och resten har till synnerligen förmånligt pris inköpts från Tyskland. Särskilt intresse tilldrog sig också en projektionsapparat for mikroskopiska bilder.
I lärosalen för hembygdsundervisning såg man av eleverna utförda kartor över Lund med omnejd vid olika tider ävensom en modellering av staden Lund, kartor över Skåne i relief m. m. allt utfört med största omsorg. I småskolavdelningen stod bi. a. en fullt inredd lässtuga, som ar till största nöje för de små, och vidare ett nyligen patenterat arbetsbord, som jämte det, att det har den gamla bänktypens förtjänster, jämväl låter anordna sig for de med bedrivandet av det med hembygdsundervisningen förbundna ar-betsövningarna.
REKTOR CH. SWANBORG.
Tidningen sammanfattar sitt intryck av seminariet sålunda:
Det huvudintryck vandringen gav, var att skolan vad inredning och materiell utrustning beträffar står sa högt som gärna tänkas kan. I mångt och mycket blir man verkligt imponerad över folkskolväsendets höga ståndpunkt, som här illustreras.
Redogörelsen avslutas med följande ord:
Som synes, innebär den - enligt rektor Swanborg - 2,500 meter långa promenaden genom byggnaden en mängd saker, som ur pedagogisk synpunkt äro av största intresse. Den engelsk-indiska pedagogen, professor Arundale yttrade häromdagen här i Lund, att de svenska skolorna äro lyxskolor. Om ett sådant förhållande vittnar ingalunda detta folkskolseminarium. Det ar på grund av i minsta detalj ändamålsenlig inredning, ofta åstadkommen med enkla medel, en ideal-skola men ingalunda någon l y xin rättning.
Förnya prenumerationen!
Statens folkskolinspektörers förbund.
Såsom i föregående nr omförmäldes höll statens folkskolinspektörers förbund sammanträde i Stockholm den 15 och 16 december.
Till mötets ordförande, vice ordförande och sekreterare utsagos folkskolinspek-törerna Patrik Holmvall, Uppsala, Gottfrid Björkman, Skara, och N. J. Jonsson, Gävle.
I lön f r dg an, som inleddes av hr P. Holm-vall, beslöt förbundet göra det uttalandet, att konstituerad eller av k. m:t förordnad inspektör bör vid blivande definitiv lönreglering hänföras till löngraden A 17 i det för statens tjänstemän gällande lönsystemet. Förbundet beslöt vidare ingå till k. m:t med en framställning om att, därest proposition om definitiv lönreglering icke komme att föreläggas 1925 års riksdag, k. m:t dock måtte föreslå tillfällig lön förbättring till det belopp, som skolöverstyrelsen under flera ar förordat. I övrigt uppdrogs åt styrelsen att vidtaga de åtgärder, som befunnes nödiga för främjandet av inspektörskårens berättigade ekonomiska intressen.
Med anledning av den begränsning av inspektörernas möjligheter att företaga tjänstresor, som blev en följd av riksdagens i ar beslutade nedprutning av det för detta ändamål utgående förslagsanslaget, beslöt förbundet ingå med en framställning till skolöverstyrelsen och därvid framhålla de ogynnsamma erfarenheter, som redan under detta första halvår gjort sig gällande i fråga om inspektörernas möjligheter att i nödig utsträckning träda i förbindelse med de lokala skolmyndigheterna och i övrigt utföra inspektionsförrättningar i ordinär omfattning och i lämplig ordningsföljd. Framställningen skulle hi. a. utmynna i en hemställan, att överstyrelsen matte verka för att anslaget till tjänstresorna må kunna utgå med belopp, som motsvarar det verkliga behovet, vilket icke blir fyllt, om ej inspektören erhåller möjlighet att utan alltför ängslande beräkningar företaga de resor, som äro nödvändiga för att på ett tillfyllestgörande sätt utföra alla med hans tjänst förenade uppgifter.
FolksJcolinspeJctören och lärargärningen var det ämne på programmet, som obetingat tilldrog sig det största intresset och gav anledning till en diskussion, vilken varade i över tre timmar. Frågan inleddes av hr E. Eriksson, Strängnäs.
Tal. betonade vikten av att i en tid, då folkskolans yttre omgestaltning med avseende på organisation, lokaler o. d. krävde sa mycket arbete av folkskolinspektören, den inre inspektionen, som avser lärarens verksamhet, hans undervisning och därvid till-lämpade metoder, icke bleve försummad. Tal. hade mött många dugliga och ansvarskän-nande lärare men var ledsen att behöva säga, att han även alltför ofta träffat på lärare, som icke fyllt de rimliga kraven i detta hänseende. Särskilt vore att anmärka* på den slapphet i fråga om plikten att förbereda lektionerna, de muntliga såväl som de tysta, vilken sa ofta uppenbarade sig vid inspektionsbesöken. Vidare hade talaren tyckt sig förmärka, att den s. k. läxläsningen numera fått en alltför underordnad betydelse i skolorna till skada för det fasta och säkra kun-skapstillägnandet. Detta vore emellertid icke alltid lärarens fel. Den föreställningen vore ej sällsynt hos gemene man, att folkskolans kunskapsmeddelande ej behövde förenas med hemarbete för barnen, och när läraren, därtill måhända tvingad genom den miljö, i vilken han levde, började pruta av på kravet, att barnen skola lära sig de for varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
