Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
488
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 26
delade, att’ regeringen hade under övervägande aifct omedelbart igångsätta förarbeten för en allmän lönrevision, vid vilken även folk- och småskolkårens lönfråga skulle upptagas till förberedande behandling.
I anledning av förenämnda meddelande far representantskapet härmed vördsammast anhålla,
att folkskollärarkåren måtte bliva på ett tillfredsställande satt representerad vid det planerade förarbetet till åstadkommande av en allmän lönrevision och att de olika grupperna inom karen .måtte genom utsedda ombud på ett tidigt stadium av revisionsarbetet beredas tillfälle att framföra sina synpunkter och önskemål, samt
att inga möjligheter matte lämnas obegagnade for att lärarkårens lönfråga må kunna vinna sin lösning vid 1929 ars riksdag.
Stockholm den 15 juni 1928.
För folkskollärarkårens representantskap for lönfrågor:
CARL LIDMAN.
Edwin Stålfett.
Folkskollärarnas fortbildning.
Vid sitt marssammanträde beslöt centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening i skrivelse till k. m:t hemställa, att k. m:t måtte vidtaga åtgärder for genomförandet av skolkommissionens förslag angående folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt hänseende. Skrivelsen har nu till k. m:t ingivits, och var den av följande lydelse:
Till Konungen.
’Sedan e. k. m: t genom skrivelse den 2 augusti 1923 lämnat centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening tillfälle att inkomma med yttrande över skolkommissionens betänkande VI angående bl. a. folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt avseende, uttalade centralstyrelsen i en till e. k. m: t ingiven, den 29 april 1924 dag-tecknad skrivelse sin anslutning till skolkommissionens förslag med den ändring, att folkskollärare, som avlägger det ifrågasatta studentprovet enligt fordringarna for latinlinjen, må kunna utbyta latinet mot franska samt att kravet på kvalificerade betyg i folkskollärarexamen utgår eller åtminstone mildras.
Intresset för frågan om folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt avseende uppstod tidigt inom f olkskollärarkåren och har under årens lopp vuxit sig allt starkare. Redan 1911 ingav centralstyrelsen på grund av uttalan-
den inom föreningens kretsar till e. k. m: t en framställning i ärendet. Det var därför med stor tillfredsställelse, som lärarkåren erfor, att den berörda frågan hänsköts till behandling av Skolkommissionen och av kommissionen behandlades i positiv riktning. Efter betänkandets avgivande ha emellertid nu fem ar förflutit, utan att något ytterligare blivit åtgjort till spörsmålets läsning. Det torde vara förklarligt, om lärarkåren med oro frågar sig, om och när denna for desis verksamhet sa viktiga fråga kommer att bli föremål for statsmakrternais vidare åtgörande.
De senaste årens utveckling av folkskolan själv samt av de praktiska ungdomsskolorna och andra folkskolans överbyggnader ha gjort det alltmera nödvändigt for lärarkåren att vinna ökade och (bättre möjligheter for sin fortbildning. Ej minst den genom 1927 års riksdagsbeslut förverkligade enhetsi-skolorganisationen utgör ett starkt talande skäl for att universitetens undervisning öppnas for f olkskollärarkåren. Vad Skolkommissionen föreslår i sitt betänkande rörande den högre skolans omorganisation och enhetsskolans genomförande på barndomsstadiet föreligger nu som en realiserad verklighet, och folkskolans lärarkår står därmed inför nya uppgifter, som ställa ökade fordringar på densamma, Genom dem framstår kravet på tillträde till de fortbildningsmöjligheter, som universiteten erbjuda, an starkare an förut.
Skolkommissionen har också framhållit önskvärdheten av att lärare med utbildning för och kännedom om verksamheten i folkskolan sättas i tillfälle att efter vunnen fortsatt utbildning arbeta i realskola, och har kommissionen ansett detta som ett ytterligare skäl for att folkskolans lärare beredas möjlighet att få studera, vid universitet. Även detta skal synes icke klunna frånkännas beaktande.
Med hänsyn till vikten av en snar och tillfredsställande lösning av det spörsmål, som här ar i fråga, har centralstyrelsen for Sveriges allmänna folkskollärarförening icke ansett sig kunna underlåta att i underdånighet förnya sin anhållan,
att e. k. ml: t matte, med beaktande av vad centralstyrelsen i sin ovannämnda skrivelse av den 29 april 1924 anfört, vidtaga åtgärder for ett förverkligande av skolkommissionens förslag beträffande bi. a. folkskollärarnas fortbildning i vetenskapligt avseende.
Stockholm den 20 juni 1928. Underdånigst
Å central&tyrelsenis for Sveriges allmänna folkskollärarförening vägnar:
(Underskrifter.)
Skolbarns studieresor.
I anslutning till en motion av Mellersta Närkeskretsen av Sveriges allmänna folkskollärarförening har centralstyrelsen beslutat ingå till skolöverstyrelsen med anhållan om åtgärder for ändring i nu gällande bestämmelser för prisned-sättning vid skolbarns studieresor. Den beslutade skrivelsen i ärendet har nu till skolöverstyrelsen ingivits, och ar den av följande lydelse:
Till Kungl, skolöverstyrelsen. Grenoim ’beslut av den 26 juni 1925 fastställde k. m: t nu gällande bestämmelser for prisnedsättning vid folk-och fortsättningsskolbarns studieresor, innehållande bi. a., att prisnedsättning vore medgiven vid resor, som företagas inom tre månader efter avslutad skolgång. Det må med tacksamhet erkännas, att de nämnda bestämmelserna vad folkskolbarnen beträffar i stort sett varit tillfyllest, och att skidresorna numera omfattas med måhända större intresse an någonsin förut såväl bland ungdomen och dess lärare som bland barnens målsmän. Då for- och högsommaren av många skal ar den enda årstid, under vilken studieresor med ungdom med fördel kunna anordnas, bi. a. därför att billiga inkvarteringsställen i skolhusen landet runt stå till buds just under ferierna, kommer den inskränkning, som återfinnes i bestämmelsen om att resorna skola företagas inom tre månader efter avslutad skolgång, ej att valla några svårigheter, när det gäller studieresor med från folti[skotan avgångna elever. På annat satt förhåller det sig emellertid, när det blir fråga om studieresor med elever, som, avgått från fortsättningsskalan, d. v. s. den grupp av ungdom, som på grund av sin ålder och större mognad synes kunna få den största behållningen av dylika resor. Det stora, flertalet av fort-sättningsiskolorna, särskilt på landsbygden, äro nämligen anordnade som heldagsskolor och förlagda till vintermånaderna. Redan i februari pläga kurserna avslutas. Att företaga studieresor med elever i skolor av detta slag under den nyssnämnda lärotiden ar i regeln otänkbart, lika litet som under den tid av tre månader, vilken följer närmast efter avgång från skolan och inom vilken resorna enligt gällande bestämmelser skola vara avslutade. Några billiga inkvarteringsställen i skolorna under årets förra halft stå i allmänhet ej heller till buds, även om i ett eller annat fall ekiperings- och utrusitningsfrågan skulle kunna lösas. Visserligen föreligga inga hinder för att anordna studieresor med fortsättningsskolans elever under den sommar, som följer efter en genomgången första årskurs, och en eller annan gång synes detta även ske, men i regel ar det lättast.att hos eleverna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
