Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr l
SVENSK LÄRARTIDNING.
Arbetsuppgifter i geografi 2.
Bohuslän (forts.).
1. HJur inånga mlänniskor bo i Göteborgs och Bohus län? (Se Almanackan sid. 19!)
2. Vilken ar den förnämsta näringsgrenen for folket i skärgården?
3. Vilka ifiskar fångas?
4. Vilket fiske skänker största avkastningen?
5. Vad kallas det ’fiskredskap, varmed sillen i regel långas?
6. Hur stor kan en sådan vara? .
7. Beskriv snörpvadf isket I (Läs först igenom läroböckerna i geografi och naturkunnighet!)
8. Hur stor kan torsken, makrillen och helgeflundran bli? (Se naturläran!)
9. Vad beredes av langa och torsk? (iSe naturläran !)
10. Rita en fiskebåt!
H. Rita ett par olika slags fiskar! (Se naturläran!)
12. Rita stormvarningsisignalerna! (Förstora bilderna i almanackan sid. 18!)
Arbetsuppgifter i geografi 3.
Bohuslän (forts.).
1. Gör en karta över Bohusläns berggrund! Strecka igrani tområdet rott, gnejsområdet brunt! Uppgift på de olika områdenas utbredning finner du i Haglund och Hagnells bok Bohuslän, sid. 12.
2. Rita en karta över Bohuslän och lägg in öar, fjordar, städer och större fiskelägen! Lagg även in järnvägarna! Skriv namnlista!
3. Gör en grafisk framställning av (folkmängdens iför delning på särskilda yrken! Jordbruk med binäringar 89,000, industri 160,000, handel och samfärdsel 100,000, allmän tjänst och fria yrken 21,000, husligt arbete 15,000, f. d. yrkesutövare m. fi. 38,000 (l cm. - 10,000 människor).
4. Gör en grafisk framställning av saltsjö-fiskets avkastning 1883–1923! 1883 1,800,000 kr., 1893 3,200,000 kr., 1903 4,000,000 kr., 1913 11,600,000 kr., 1923 12,300,000 kr. (l cm. -l milj. kr.)
Att utdela arbetskorten till 3:e och 4: e klassen var ett ögonblicks verk, och då barnen under den omedelbara undervisningen i geografi hade blivit inställda på problemet, voro de strax i fullt arbete. Läraren kunde gå till den andra arbetsgruppen och vägleda den i studiet av Australien efter karta och lärobok!. Och när d,eras stund var inne, fingo de sina arbetskort från ifrågavarande område. Jag tar förbi de arbetskort, som innehöllo uppgifter för kartstudium, och anför i stället ett par, som avsågo bearbetningen av lässtycken.
Arbetsuppgifter i geografi for 5 och
6 kl. Nr 1.
Med ledning av Fagerlund och Falb, sid.
169, »Om det stora barriärrevet ovh pari-
fisket i Australien» skall du svara på
nedanstående frågor.
1. Hur skaffar folket sig sitt uppehälle i Queensland ?
2. Vanför liar man alltid en lugn sjöresa från Brisbane utefter kusten norrut?
3. Hur kan man från denna delen av kusten komma ut till havs?
4. Namn något >av det mest utmärkande for Kap-York-hal von?
5. Varav ha korallreven och korallöarna bildats?
6. Hur bildias en akta paria, och hur ser den ut ?
7. Vartill användas pärlmusslornas skal?
8. Hur mycket pengar kan man iå in under ett ar bara av skalen?
9. Beskriv hur fiskaren bär sig åt för att få tag i musslorna!
10. Vilka svårigheter har han att övervinna?
Arbetsuppgifter i geografi for 5 och 6 kl. Nr 2.
Med ledning av Fagerlund och Falk, sid. 179, »Från en färd i det australiska fastlandets mitt» skall du svara på nedanså^ ende frågor.
1. Vad för slags växter finnas mest i det inre av Australien?
2. Varför ar det svart att färdas i området, där piggisvinsgräset vaxer?
3. Svårigheter för en resande i iScrubsom-rådet?
4. Svårigheter for en resande i Saltområdet ?
5. En svårighet i alla tre områdena?
6. Med vilka vapen voro infödingarna utrustade vid det tillfälle här ar fråga om?
7. Huru förhöllo sig infödingarna, när de bada resandena råkade på dem?
Arbetsuppgifter i geografi för 5 och 6 kl. Nr 4.
Läs berättelsen »Tvärs igenom Australien» i »Från pol till pol» och svara på följande frågor!
1. Varför har man sa sent fått reda på, hur det ser ut i det inre’ av Australien?
2. Hur utrustades den förstå expeditionen, som skulle utforska Australiens inre delar ?
3. Tala om, hur expeditionen gick till vaga för -att kunna klara sig sa bra som möjligt genom det väldiga området!
4. Säg något om den viktigaste växten i det inre!
5. Hurudan var marken, där de tågade fram?
6. Namn någon annan svårighet!
7. Vilka dju.r träffade de på?
8. Namn något utmärkande for infödingarna där!
9. Vilka svårigheter mötte dem på hemi-vägen?
10. Hur gick det till slut med de fyra männen, som rest tvärs igenom Australien?
Slutligen må anföras ett exempel på ett arbetskort for tysta övningar i historia.
Arbetsuppgifter i historia. Nr 1.
Läs berättelsen »Riksens kassakista», sid.
158 i Svenskarna ovh deras hövdingar,
del II, och svara sedan på följande
frågor!
1. Vilka drabbades av reduktionen?
2. Nämn exempel på hur hårdhänt Karl XI gick fram, när det gällde att ta tillbaka det han menade vara kronans egendom!
3. Huru förhöllo sig konungen och drottningen, när adelshustrurna kommo och klagade sin nod?
4. Hur gjorde konungen for att få ett bra försvar ?
5. Via-d tyckte kungen, att han behövde mer an pengar för att gagna landet, sa som han ville?
6. Hurudan var kungen oftast till mods under de sista aren av sin levnad?
7. Nämn några orsaker därtill!
8. Vad hade det tunga arbetet och hans tungsinnet till följd?
Det ligger i sakens natur, att alla ’barnen icke hunno med samtliga arbetskort. Det var heller icke avsikten. Fastmera planlades de sa, att de allra duktigaste skulle ha fullt upp att göra. Sålunda hunno endast ett par barn i tredje klassen med de tre arbetskorten om Bohuslän, o<& därom ar ingenting att säga. Barnen voro intresserade av arbetsformen. När de voro färdiga med ett kort,
gingo de utan vidare fram till samlingen och togo ett annat. Då arbetsuppgifterna icke hade förhörskaraktär, förbjödos barnen ingalunda att fråga varandra till råds. Det enda villkoret var, att de icke störde varandra i onödan eller oroade den avdelning, som hade omedelbar undervisning.
Även i teckning kunde motsvarande anordning genomföras. Därvid visade sig de lösa bladen i Sjöberg-Ekbergs »Svenska allmogemotiv» kunna behändigt ge flickorna små ornamenteringsuppgifter.
I detta sammanhang kan det vara skäl att påminna om en annan sida i Dalton-sysitemet, som i viss modifierad form skulle kunna realiseras i B 2-skolan, nämligen i kursplanens uppdelning på tidsperioder. I vissa ämnen, t. ex. geografi, historia och räkning kunde kursen uppdelas i månads- och (eller) veckokurser. Karl XI: s historia far t, ex. 2 veckor, multiplikation i decimalbråk 2 veckor o. s. v. Hunne något barn med arbetet på kortare tid, kunde det själv få välja fyllnadsuppgift, t. ex. att läsa en rolig bok, att teckna mönster e. d. Säkerligen skulle det främja allvaret i studiearbetet. Något sådant tillämpade en av arbetskamraterna pä sa satt, att barnen fingo hemuppgifter i räkning for en hel vecka, Barnen disponera då bättre sin tid och arbeta under större personligt ansvar.
I undervisningsplanens arbetsordning for B 2-skolan ligger en timme tal-övning och läsning gemensam for alla fyra klasserna, Den flyttades till veckans sista timme och anordnades som en liten högtidsstund. Då läste barnen Småstycken i samtalsform eller något av Topelius’ sagospel. Och det blev verkligt roliga timmar. Samarbetet mellan de stora och små barnen intresserade skaran starkt. Särskilt lustigt var det att se, huru de små barnen »’Spelade» cch hur de stora läste’, åtminstone till en början. Det var som om de inte vågade släppa sig lösa, Med ett buttert allvar läste de sina repliker men sneglade med en blandning av beundran och överlägsenhet på de små, som icke höllos tillbaka av någon överdriven självkritik. Men det hände också, att de läto sig ryckas med, särskilt när även lärarna åtogo sig roller och läste sa gott de kunde.
Ett allvarligt arbete erbjuder rättandet av barnens skrivningar. Dessa bli i B 2-skolan av betydligt större omfattning an i A-skolan, vartill kommer, att i den senare skolformen både kan och bor - synes det mig - läraren rätta under arbetets gång, vilket ar uteslutet’ i B 2-skolan. Därigenom kommer utan gensägelse B 2-läraren att få en tyngre arbetsbörda, åtminstone om läraravdel-ningen ar något sa när stor, an hans kollega i A-skolan, och det vore i hög grad önskligt, om man kunde finna någon utväg att lindra denna borda, utan att undervisningens effektivitet därigenom sänktes. Möjligen kan man tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
