Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr l
ka sig, att endast verkliga prov rättades med vanlig grundlighet, att barnen finge rätta varandra o. s. v. samt självfallet att de tillätes använda ordlista. Men det blir ändå sa mycket kvar.
Jag har emellertid for ringa erfarenhet för att kunna framlägga något motiverat förslag och undrar därför, om icke någon av tidningens läsare skulle vilja göra ett inlägg i frågan och kanske ge oss andra del av sina positiva erfarenheter av B 2-skolans arbetssätt. Sådana skildringar från det inre livet i denna skolform skulle vara mycket välkomna och kunna ha en uppbyggande betydelse. Svårigheterna betonas sa ofta, men säkerligen äro de icke omöjliga att övervinna, och lika säkert ar det, att den slutna arbetsgemenskap, som kan prägla denna skolform, har måne a glädjeämnen. Kära läsare: Lat oss fi del av dem!
Några synpunkter vid val av litteratur till ett skolbibliotek.
Skolbiblioteken börja numera bli en allt vanligare företeelse även ute på landsbygden. De äro emellertid dyrbara att anskaffa. Det ar därför av stor vikt, att de bli flitigt använda. Men lånstatistiken bör icke endast uppvisa en hög siffra. Viktigare ar att det finnes garanti för att böckerna verkligen bli lästa. Den bästa garantien härför synes mig vara den, att böckerna väljas med omsorg.
Då det gäller att välja böcker till ett skolbibliotek, ar det nödvändigt att i varje särskilt fall göra klart för sig bibliotekets lokala uppgift. Ibland ar nämligen biblioteket endast avsett för den egentliga folkskolan, men oftast ar väl i bibliotekets stadgar en tanke ägnad även åt såväl småskola som fortsättningsskola och inte sa sällan även åt lärarkåren. Bortsett från dylika lokala förhållanden tror jag emellertid, att man kan anse följande synpunkter på bibliotekens uppgift tämligen allmängiltiga.
I första hand ar väl skolbibliotekets uppgift den att ge en livligare och mera detaljerad framställning av det stoff, som läroboken i koncentrerad och därför mindre njutbar form lämnar. Skildringar av hembygdens natur och arbetsliv äro givetvis av stor betydelse för hembygdsundervisningen. I samma mån som denna övergår till egentlig geogra-fiundervisning, spela resskildringar, först från vårt eget land och sedan från Europa och övriga världsdelar, en stor roll. Resskildringarna kunna och böra väljas sa, att mindre värdefulla äventyrsskildringar göras överflödiga. Detta ar i all synnerhet önskvärt, då bibliotekets tillgångar äro starkt begränsade. Sven Hedins roande och samtidigt strängt vetenskapliga skildringar från
snart sagt vilken del av jorden som helst kunna tjäna som exempel härpå. Om historieskrivningen och den därtill hörande litteraturen kan sägas detsamma som om geografien. Vad den historiska litteraturen beträffar, ar det särskilt en kategori av böcker som bör erhålla en framstående plats i skolbiblioteket, nämligen biografier.
Ett krav, som måste ställas på skolbiblioteket, för att det någorlunda skall kunna sagas fylla sin uppgift, ar att göra eleverna åtminstone en smula förtrogna med skönlitteraturen. Särskilt då det gäller litteraturundervisningen i fortsättningsskolan, synes mig den skönlitterära avdelningen i skolbiblioteket kunna bli synnerligen fruktbringande. Fortsättningsskolans uppgift i detta fall ar väl närmast den att om möjligt väcka håg för läsning och rikta intresset på det värdefulla inom litteraturen. Detta ar ju omöjligt, om eleverna ej ha tillgång till den och verkligen få lära känna utvalda delar av den. Den skönlitterära avdelningen i biblioteket bör därför vara rikhaltig. Den ene författaren bör givetvis icke avsevärt gynnas framför den andre. All ensidighet bör undvikas, sa att eleverna, nar de lämna skolan, äro utrustade med sa stor kännedom om litteraturen, att de på egen hand kunna leta sig fram inom den.
Det ar emellertid farligt att väcka lusten för läsning utan att samtidigt sörja för att den kan bli tillfredsställd även i framtiden. Härmed ha vi kommit fram till en tredje uppgift, som skolbiblioteket kan och bor få, nämligen den att samtidigt vara folkbibliotek. Det ar klart, att nya synpunkter måste tillämpas vid valet av böcker, sa snart skolbiblioteket fått denna mera vittomfattande betydelse.
Hittills har endast hänsyn tagits till de nödvändigaste uppgifter ett skolbibliotek har. Kan det även tillgodose elevernas nöjesläsning, ar det givetvis önskvärt, att sa sker. Sagor, äventyrsböcker, pojk- och flickböcker böra ju då även få sin plats i skolbiblioteket. Även några få böcker av religiöst innehåll kunna vara berättigade.
All facklitteratur bör uteslutas från skolbiblioteken, såvida de icke även äro avsedda för lärarkåren. I varje fall bör facklitteratur icke tillåtas vinna insteg i skolbiblioteket, förrän detta i andra avseenden kan anses tämligen välförsett. Emellertid äro skolbiblioteken oftast synnerligen anspråkslösa och kunna ingalunda göra anspråk på att vara välsorterade. De små anslag från kommun och stat, som de äro hänvisade att leva på, räcka endast till den nyanskaffning, som ar absolut nödvändig för intressets vidmakthållande. Sa länge ett bibliotek, det må vara ett skolbibliotek eller ett annat allmänt sådant, intager en jämförelsevis anspråkslös ställning,
gör man nog klokt i att låta innehållet \ vara av mera allmänt intresse. .
Jag tror, att vi äro benägna för att i fylla våra skolbibliotek med böcker av i alltför lätt och enkelt innehåll. Sagor i oändlighet, som föga skilja sig från varandra, och som, lästa till överdrift, ge barnen en overklig föreställningsvärld! Julkalendrar av äldre årgångar, som kunna erhållas för billigt pris l Konstlad men konstlös barn- och ungdomslitteratur! Se där, vad man ofta till 75 proc. finner i våra skolbibliotek. Som värdig läsning skulle jag vilja nämna Lieberaths pojk- och flickskild-ringar med den naturliga friskheten över sig, »Skolflickor» av Jeanna Oterdahl, Kiplings »Djungelboken». »De röda jägarna» av Svend Fleuron m. f L dyl., som sannerligen icke äro svara att finna.
Varför icke sätta alster från den verkliga diktkonsten i barnens händer? I »Våra barns fria läsning» av Gurli Linder sid. 111 står följande att läsa.
I ett akta diktverk, som uppstått utan hänsyn till pedagogiska eller andra tendenser utan blott efter sina egna lagar, ligger ofta en stark etisk kraft, och ungdomen entusiasmeras mycket förr for en historisk personlighet eller en diktares idealgestalt an for dessa osanna dygdehjältar, som pseudolitteraturen frambringar.
Ligger det månne icke mycken sanning i de orden?
O. A. L-n.
Trädgårdsskötsel i folkskolan.
Här nedan skall redogöras för ett litet försök i skolträdgårdsskötsel:
Då jag började försöket - det var vid en nybyggd A-skola, och jag fick en 3:e klass att undervisa - hade jag endast ett omkring 400 kvm. stort stycke mager ogräsbemängd sandjord till förfogande.
Första året sattes också endast potatis för att få jorden ren.
När sedan anläggningen skulle göras, följdes den synpunkten, att en liten enkel hushållsträdgård, både4 vad själva planläggningen och arbetet i övrigt beträffar, bör vara förebilden för folkskolans trädgårdsskötsel. Anläggningen kom följaktligen ej att innehålla den i finare skolträdgårdar rätt sa vanliga botaniska miniatyr trädgårdsavdelningen, och arkitektoniskt sett blev den mycket enkel.
Trädgården kom att omfatta ett litet potatisland, de vanliga grönsakslanden, 5 bärbuskar, 4 fruktträd, en liten hal-]onplantering, ett litet jordgubbsland, ett par rabarberplantor, en gurklist, en liten mycket enkel blomplantering samt några vildstammar till förädling av fruktträd.
Fruktträd, bärbuskar och vildstammar samt gurkbänken och drivbänksfönstret har jag köpt för egna medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
