Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
21
dessa har utgjort ett centrum av tro på det godas seger över de onda makterna i världen, till tron på ljusets herravälde över mörkret. På den tron har jag levat i skolsalen och på ämbetsrummet här i överstyrelsen. På den tron skall jag leva även i framtiden. I den stämning, som den framkallar hos mig, skall jag från min stilla vrå i världen följa överstyrelsens arbete med deltagande och tacksamhet, med bön om framgång och välsignelse. Jag skall göra detta sa länge min levnadsdag räcker. I den stäm ningen säger jag Eder nu mitt hjärtliga tack!»
Därpå avtackades generaldirektören av chefen för folkskolavdelningen undervisningsrådet N. O. Bruce med följande ord:
»Herr Generaldirektör!
I detta stämningsmättade ögonblick skulle nog envar av oss, som lyssnat till Edra vänliga ord, vilja träda fram och bringa Eder sin varma hyllning för det storartade livsverk Ni kan visa han på, saga Eder sitt uppriktiga tack for allt vad Ni varit och verkat bland oss och för oss. Men då detta av praktiska skäl ej gärna låter sig göra, behöves det en tolk for våra gemensamma känslor. Jag vill först saga, att det ar på min kollega Fredrikssons önskan, som jag uppträder i den egenskapen. Han har nämligen velat, att talan vid detta tillfälle föres av den bland överstyrelsens medlemmar, som haft förmånen att i överstyrelsearbetet längst samarbeta med Eder.
Jag kan väl också säga, att jag har äran att vara Eder äldsta bekantskap bland de liar närvarande. Den bekantskapen går mer an 44 ar tillbaka i tiden till den dag, då jag vann inträde vid Lunds folkskolsemmarium, där Ni blev min värderade och vördade lärare. Seminarieadjunkturen lämnade Ni for att bliva lektor vid det läroverk, dar Ni haft Eder egen skolgång. Lektoratet förenades snart med föreståndarskapet för den teoretiska provårskursen, en verksamhet, som satt märke i en bok av Eder, som länge räknats såsom en av vår pedagogiska litteraturs klassiska alster. Efter några ar stod Ni som rektor för ett av hemprovinsens större allmänna läroverk, och i den stad, dit Ni därigenom fick Eder verksamhet förlagd, visade Ni varmt och verksamt intresse även for andra läroanstalter.
Det levande intresse och den stora duglighet Ni visade både som praktisk och som teoretisk pedagog, den framstående förmåga att leda, ordna och styra Ni som skolchef ådagalade, gjorde Eder självskriven som deltagare i arbetet på att fora 1904 ars läroverksreform ut i verkligheten och sedan som medlem i den nya överstyrelsen för rikets allmänna läroverk. I denna styrel-
se vart Ni från början en av de ledande krafterna, och det rådde ingen meningsskiljaktighet om att det var Ni, som skulle övertaga chefsposten, då den efter några ar blev ledig. Den posten lämnade Ni för att bliva chef för den nyinrättade systerstyrelsen, folkskolöverstyrelsen. Bland de frågor Ni i Eder nya ställning kom att syssla med var också den, som gällde de praktiska ungdomsskolorna. Ni fick sa uppdraget att skriva proposition i detta ärende och blev statsutskottets sakkunnige rådgivare vid dess behandling. Det ar nog allmänt bekant, att det förtroende Ni vann i utskottet och i riksdagen blev en av de främsta orsakerna till att riksdagen ej ville inrätta en ny överstyrelse for yrkesskolorna utan beslöt en på två avdelningar, folkskolavdelningen och yr-kesskolavdelningen, organiserad skolöverstyrelse, vars generaldirektör och chef Ni blev. Detta riksdagens beslut blev uppslaget till att ar 1920 med skolöverstyrelsen förenades läroverksöverstyrelsen, och därmed erhöll Ni den ställning Ni nu i nio ar intagit.
Betydelsefulla, i skolans liv djupt ingripande organisationsspörsmål ha under den tid Ni tillhört skolväsendets centrala ledning varit föremål för Edra avgöranden. Ni började med arbetet på en ny läroverksorganisations praktiska utgestaltning. Ni har sedan varit med om att förbereda en ny sådan organisation, och Edra sista omsorger ha rört sig om förverkligandet av den omfattande, genomgripande nyorganisation, som 1927 ars riksdag beslutat. Ni har fått se den kommunala mellanskolan uppstå och utveckla sig till en skolform med vidsträckt utbredning. Även på folkundervisningens område har överstyrelsen under Eder ledning haft att syssla med viktiga organisationsfrågor. Jag vill blott namna folk- och småskolsemina-riernas reformering, folkskolinspektio-nens omläggning, den nya undervisningsplanen for folkskolan, fortsätt-ningsskolans nyorganisation. Och Ni har varit med om att grundlägga och utveckla ett helt nytt yrkesskolsystem med dess olika former.
Levande intresse, stor omtanke och mycken tid har Ni ägnat dessa organisationsfrågor och övat avgörande inflytande på deras lösning. Givetvis har Ni till fullo uppskattat dessa spörsmåls stora betydelse, men jag vågar dock nästan tro, att det ar ett annat spörsmål, vars betydelse Ni satt ännu högre, det, som gäller skolans inre arbete, dess undervisnings- och uppfo&tringsverksam-het. Och härutinnan ar det en sak Ni ställt i främsta rummet: personlighetens fostran och utveckling. Ni har gjort till ett huvudsträvande att medverka till .att skolan måtte ej blott giva vissa kunskaper och färdigheter utan leda de unga att själva söka och finna sanningen, lata dem prova och öva sina egna krafter, väcka deras känslor för det
som ar sant, skönt och gott, ägga och vänja dem till ädelt handlande.
Det ar ju ganska svårt för ett ämbetsverk att utöva ett starkare inflytande i fråga om denna skolans uppgift, vars .ösning först och sist beror av den enskilda läraren och lärarinnan. Ni har imellertid aldrig tröttnat att härvidlag ge äggelse, vägledning och uppmuntran. Ni har gjort det genom att på allt sätt utnyttja överstyrelsens möjligheter detta hänseende men också genom Edra skrifter, Edra tal och föredrag.
Vi veta alla av erfarenhet, att Ni ar en av vårt lands främsta mästare i talets konst. Med beundran ha vi lyssnat till vår generaldirektör, då han stått i talarstolen. Vi ha varit högeligen stolta över att äga en chef, som på ett sa oöverträff ligt satt förmått representera vårt verk utåt, inför allmänheten. Beredvilligt har Ni ställt Eder till tjänst vid invigningar och andra fäster vid olika läroanstalter, stora och små, och Edra anföranden, burna av ett rikt och djupt innehåll och av en glänsande form, ha förvisso i hög grad bidragit att i vida kretsar sprida insikt om skolans uppgifter och om lärargärningens betydelse.
Men Edert herravälde över ordet har också skänkt värde och lyftning åt de möten av olika slag, som inom överstyrelsen hållits. De klarläggande, fint formade sammanfattningar, varmed Ni avslutat dessa olika överläggningar, ha ställt frågorna i deras rätta belysning och ofta bättre an diskussionerna givit ledning till deras lösning. Och vilken glans ha ej Edra högtidstal skänkt åt de små fäster, som anordnats vid mötena. Jag kan ej underlåta att här lämna ett exempel. Det ar hämtat från ett inspektörsmöte under kristiden. Penningvärdet var lågt men middagspriset högt, och det var åtminstone en inspektör .- för övrigt nu avliden - som tvekade, om hans kassa tillät honom att taga del i fästen. Han gick med, och efteråt sade han: »Att få höra generaldirektörens tal var full ersättning för hela utgiften».
Eder ordförandetalang har ju också kommit sessionerna i överstyrelsen till godo. Även där har Eder underbara förmåga att kort och klart i en sammanfattning giva det väsentliga fått rik användning. Ej har Ni sökt undertrycka någons mening, men Eder strävan har alltid varit att få fram det, som varit gemensamt, att ena och samla.
Men chefens gärning utföres ej blott vid de stora sessionerna, vid mötena och fästerna. Vardagsgärningen ligger i de många små föredragningarna. Vi veta alla, huru mångfaldiga och mångskiftande de ärenden äro, som vid dem behandlas. Även här har Ni visat Eder vara den borne chefen. Eder snabba uppfattning, Eder rika erfarenhet, Eder skarpa blick for sammanhang och konsekvenser ha givit ärendena en på sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
