Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING,
Nr 2
ma gång rask och allsidig behandling och fört dem till lyckliga resultat.
Eder begåvning, Edra insikter, Eder erfarenhet, hela Eder personlighet ha förskaffat Eder allmän auktoritet och respekt, och Ni har därför kommit att öva inflytande långt utanför överstyrelsens väggar. Men därigenom har Ni blivit i tillfälle att ytterligare gagna de angelägenheter överstyrelsen har att vårda.
Respekt har Eder personlighet ingivit även oss. Men vi ha lärt känna Eder icke blott som ämbetsmannen och chefen utan också som människan. Respekten har ej hindrat, att vi kunnat förstå och förnimma, att hos Eder klappar ett varmt hjärta, vars strängar lätt sättas i dallring. Vi ha därför kunnat våga komma till Eder med vara önskemål och våra bekymmer; och det ar nog mer an jag, som kan vittna om att Ni ar en god och vis rådgivare som få.
Eder gärning och Eder personlighet skulle kunna ge anledning till ännu vidlyftigare utläggningar, men det sagda får vara nog som grundval, då jag nu å överstyrelsens samtliga befattningshavares vägnar bringar Eder vår hyllning för den gagnerika och betydelsefulla gärning Ni utfört genom Eder verksamhet för svenskt skolväsen, det ar för vårt folks ungdom och därmed för vart fosterland, säga Eder vårt varma, uppriktiga tack för vad Ni varit och verkat for oss Edra underlydande. Vi foga därtill en innerlig önskan om lycka och välgång under dagar, som komma. Vi veta, att Ni, fast Ni nu lämnar chefskapet för överstyrelsen, dock ej lämnar de intressen Ni där bevakat och främjat. Ännu står Ni med obruten kraft, ännu kan Ni uträtta mycket för vår svenska skola. Men vi önska Eder icke blott arbete, vi önska Eder också rikligt med vila och vederkvickelse där ute i det trevna hemmet vid Mälarens strand.
Ja, herr Generaldirektör, ännu en gång: mottag i detta avskedets vemods-fyllda ögonblick var varma hyllning, vårt uppriktiga tack, vår innerliga önskan om välgång under kommande tider, också en bön om att vi måtte även for framtiden få vara inneslutna i Eder välvilja.»
*
Den 2 januari tillträdde den nye skolchefen hr O. Holmdahl sitt ämbete och mottogs å sessionsrummet av den där samlade personalen.
Generaldirektör Holmdahl höll därvid ött kort anförande, vari han framhöll de stora uppgifter, särskilt beträffande den högre undervisningen, som väntade honom. Han uttalade förhoppningen om ett gott samarbete med såväl skolöverstyrelsens undervisningsråd som dess övriga befattningshavare.
Därefter framförde chefen för yrkes-skolavdelningen undervisningsrådet Nils Fredriksson befattningshavarnas inom
överstyrelsen välkomsthälsning till den nye skolchefen. Han erinrade, att det vore ingen lätt uppgift att vara chef för ett sa omfattande verk som skolöverstyrelsen, till vars förvaltningsområde hora icke blott de många tusen barnaskolorna utan även flertalet anstalter för fortsatt undervisning, såväl praktisk som teorotisk, allmän och speciell, för de mest skilda levnadsbanor ävensom hela folkbildningsarbetet med alla dess vidsträckta förgreningar. Tal. hoppades, att verkots befattningshavare skulle i generaldirektör Holmdahl finna den sammanhållande kraft, som lika vidsynt och skickligt som företrädaren, men mera oavlåtligt, an det varit honom förunnat, skulle leda deras arbo-ten till ökad enhetlighet och effektivitet.
De olika avdelningarnas befattningshavare föreställdes därefter för den nye generaldirektören av vederbörande avdelningschefer.
Omedelbart efter uppvaktningen intervjuades generaldirektör Holmdahl av några pressmän, och gjorde han därvid enligt tidningarnas referat följande uttalanden:
Han framhöll, att överstyrelsens arbetsprogram for de närmaste åren syntes vara mer an fulltecknat. Bland de större uppgifterna ar det fortsatta genomförandet av den 1927 beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet. En rad viktiga frågor rörande skolarbetets inre organisation ha härigenom uppstått, vilka kräva sin lösning. Det sätt, varpå dessa frågor lösas, torde bli av väsentlig betydelse för hela reformen. Generaldirektören erinrade härvid om den genomgripande omläggning av gymnasialstudierna, som i sina allmänna grunddrag ar beslutad och nu successivt skall genomföras. För en var torde det stå klart, att en dylik nydaningens tid inom vårt skolväsende som den närvarande kommer att ställa större krav icke minst på den centrala skolledningen. För denna blir det säkerligen under denna tid av särskilt stor vikt att stå i sa intim kontakt som möjligt med rektorer och kollegier vid de läroanstalter, som stå under ombildning, för att tillgodogöra sig de erfarenheter, som där göras. Men konsekvenserna av omorganisationen komma förvisso ej att begränsas till gymnasiet eller de andra skolformer, som direkt beröras av densamma. Säkerligen komma de att sa småningom sträcka sig över snart sagt hela vårt skolväsen och i sinom tid giva ny aktualitet åt inre organisatoriska och pedagogiska problem, icke minst inom folkskolan.
Från några håll har under senare tid önskemålet om en livligare kontakt och samverkan mellan olika skolformer och arbetare på skolans område framförts. I och för sig starkt motiverat har detta önskemål vuxit i betydelse genom den nya skolreformen. Det satt, varpå bott en skol tanken nu skall genomföras, påkallar i särskild grad en intimare samverkan mellan folkskola och läroverk. Generaldirektör Holmdahl framhöll härvid, att han i befordrandet av en dylik samverkan ser en angelägen uppgift inom vårt skolväsende i dess nuvarande läge, for att detta på ett sa allsidigt, smidigt och effektivt satt som möjligt skall gagna hela vår svenska ungdom.
Som synes, har hr Holmdahl yttrat sig mycket försiktigt vid denna intervju. Han har inskränkt sig till några ord om
det arbete, som väntar honom, och undvikit att angiva något om riktlinjerna för detta arbete. Att den centrala skolledningen skall stå i intim kontakt med läroanstalternas rektorer och lärarkollegier ar ju ingenting annat an vad som åligger den enligt dess instruktion. Detsamma kan sagas även om befordrandet av en intimare samverkan mellan folkskola och läroverk, men det ar ju lyckligt, att den nye skolchefen har öga för dessa ting.
Glimtar från Strångnässe-minaristernas Parisresa.
Av V. Palm.
Efterföljande »glimtar» från en skolresa, som eleverna i tredje klassen vid folkskolse-minariet i Strängnäs företogo sistlidne sommar, ha kommit Sv. Ltg till handa redan i juli 1928 men mast av utrymmesskäl stå över till nu. »Glimtarna» inflyta emellertid i detta och följande nr.
I.
Det ligger djupt rotat i den svenska nationalkaraktären att resa. Kanske bra mycket djupare an vi själva äro villiga att erkänna. Någon har sagt, att vi svenskar äro ena riktiga vildfåglar, därvid syftande på att vi sa gärna vilja vara på resande fot. Ja, varför inte! Gärna för mig får det ordet vara sagt. Ingen vill väl påstå, att det ligger något ont, något förnedrande uti att vi vilja se oss omkring. Tvärtom. Ända från gamle Euriks dagar har reslusten ständigt och jämt gjort sig påmind. Det ar blodets röst - vikingablodets förstås - som hänger i. Och inte ha vi väl någon anledning att frångå traditionen. Nej, res du svenska folk! Det skadar dig säkert ej.
Det gamla välkända ordspråket lyder ju, att ingen blir profet i sin egen fädernebygd. Kanske det var därför vi Strängnässeminarister beslutat ställa vår skolresa till Paris? Ånej! Fastmera var det for att vi skulle komma i tillfälle att se oss omkring en smula, se andra länders natur och kultur.
Enligt gammal sedvana företager tredje klassen vid Strängnäs seminarium varje ar efter vårterminens slut en skolresa. Denna skolresa har merendels ställts till Danmark eller Norge. Någon gång har man stannat inom vårt eget land.
I ar slogo vi på stort och beslöto att om möjligt få sa stor reskassa, att en resa till Paris kunde realiseras. Enligt uppgjord resplan skulle vi även göra kortare uppehåll i Lubeck, Hamburg och Köln.
Initiativet till resan togs av lektor Herbert, som arbetat oförtrutet för att få resan till stånd. Utan lektor Herberts hjälp hade resan säkerligen ej blivit av. Vi stå därför i stor tacksamhetsskuld till vår vördade lärare för allt vad han gjort för oss. ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0022.html
