Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 5
SVENSK LÄKARETIDNING.
91
I riksdagens skrivelse, nr 255, heter det bi. a.:
»Vad därefter vidkommer frågan, huruvida ett sjunde skolår bör befria från all fortsättningsskolplikt, kunna meningarna vara mera delade. Å ena sidan synes man kunna antaga, att införandet av en sådan föreskrift kan komma att i åtskilliga samhällen, som nu hava endast sexårig A-skola, främja upprättandet av en sjuårig folkskola. Men å andra sidan måste uppmärksamhet ägnas åt spörsmålet om vilket inflytande en föreskrift av nyss angivet innehåll kan komma att utöva på Skolförhållandena i de skoldistrikt, som redan inrättat obligatorisk sjuårig folkskola jämte ett- eller tvåårig fortsättningsskola. Vidare måste övervägas, hur ett sådant beslut kan komma att inverka på skolor av andra typer an de i motionen berörda A-skolorn-a.
Riksdagen har vid ett Övervägande av motionen i denna del stannat vid att icke på frågans nuvarande ståndpunkt taga bestämd ställning till förslaget om att genomgång av en obligatorisk sjuårig folkskola skulle befria från all fortsättningsskolplikt.»
Riksdagen tog alltså ej bestämd ståndpunkt till frågan om ett sjunde skolår i stället for fortsättningsskola, vilket dock ar det väsentliga i det föreliggande spörsmålet. På grund av detta och av den centrala skolmyndighetens avvisande hållning torde någon proposition i ärendet ej komma att föreläggas riksdagen. Då det emellertid i de därav berörda skoldistrikten rader ett mycket starkt intresse for en reform i ovan antydd riktning, anse vi oss ännu en gång böra draga frågan inför riksdagen.
Redan i 1927 års motion framhölls som uppenbart, att lärjungarna under ett sjunde läsår med inemot 1,000 undervisningstimmar hinna inhämta mer kunskap an under 360 timmar i en på två ar fördelad fortsättnings-skola. Detta lär ej heller från något håll bestridas. Invändningen, att reformen skulle föranleda, att eleverna endast under sju ar i stället for åtta komme att stå under skolans fostrande vård och ledning, synes mig ej få tillmätas någon avgörande betydelse.
I skolor av A-formen bör den föreslagna reformen kunna genomföras utan några svårigheter. Men också för skoldistrikt med andra heltidsläsande skolformer torde möjlighet böra beredas, att - där sa ske kan - ersätta de två fortsättningsskolåren med ett sjunde skolår. Detta synes icke utan olägenhet kunna ske genom .att skolor av B-form utökas med ytterligare en klass. Därigenom riskeras nämligen, att arbetet i folkskolan försvåras och göres mera ineffektivt. Att i en sjunde klass i en skola av någon av B-formerna meddela fortsättningskolans kunskapsstoff, utan att undervisningen i de övriga klasserna därigenom blir lidande, ar ogörligt.
Om däremot ett skoldistrikt genom centralisation av sitt skolväsen och med anlitande av den hjälp, som genom motortrafiken lätt kan anskaffas, beredes möjlighet att i en sjunde klass sammanföra lärjungar från distriktets olika heltidsläsande skolor av B-form, skulle för dessa lärjungar beredas en väsentligt bättre undervisning, an den som för närvarande står dem till buds. Att ett sådant sjunde skolår skulle mer an val uppväga den nuvarande på två läsår fördelade fortsättningsskolan med en undervisningstid på vanligen 180 timmar varje läsår ar ställt utom diskussion. Författningen lägger emellertid hinder i vägen för en dylik utveckling.
Med stöd av det ovan anförda tillåter jag mig hemställa,
att riksdagen i skrivelse till k. m:t matte anhålla, att k. m:t måtte lata utarbeta kursplaner for ett sjunde skolår, inrymmande den kurs, som nu tillhör den tvååriga fortsättningsskolans undervisning, samt att därefter den ändring i gällande fortsättningsskolestad-ga måtte vidtagas, att skoldistrikt med heltidsläsande skolor, som i en obligatorisk sjunde klass tillämpa dessa kursplaner, må
erhålla tillstånd att ersätta fortsättningsskolan med ett sjunde skolår.
Av hr Josef Weijne m. fi. har i andra kammaren väckts en motion, nr 34, i samma ärende. Motionen ar till sin första del lika lydande med hr Wagns-sons. I fortsättningen har den följande lydelse:
Redan i 1927 ars motion framhölls som uppenbart, att lärjungarna under ett sjunde läsår med inemot 1,000 undervisningstimmar hinna inhämta mer kunskap an under 360 timmar i en på två ar fördelad fortsättningsskola. Detta lär ej heller från något hall bestridas. I stället invänder man, att reformen skulle föranleda, att eleverna endast under sju ar i stället för åtta komme att stå under skolans fostrande vård och ledning.
Denna invändning har något fog for sig-Men då detta fostrande inflytande stundom far köpas genom konflikter mellan skolan och ’förvärvsarbetet och kan medföra, att elever få lämna lämpliga anställningar for skolundervisningens skull, ställer sig saken annorlunda. Ja, man torde utan tvekan kunna saga, att vållar skolan arbetslöshet för några av sina elever, medför sysslolösheten sa stora moraliska vådor, att skolans goda inflytande på intet satt kan uppväga skadan. Förbises får ej heller i detta sammanhang, att om en fortsättningsskola hindrar blott en enda elev från att få en god arbetsanställning eller tvingar honom att lämna en dylik, detta medför en bitterhet <från elevens och hans anhörigas sida, som gärna vill sprida sig i vida kretsar och åstadkomma en allt annat an lämplig jordmån för skolans arbete.
För att undgå här nämnda svårigheter har man bi. a. i Borås, där folkskolan ar sjuårig, förlagt fortsättningsskoleundervisnmgen för flertalet manliga elever till tiden bö.rjan av juli-mitten av augusti samma ar eleverna avgått från folkskolan. Obestridligen har man härigenom vunnit en mycket god skolgån’g. Men samtidigt har man fått offra just det, som anses vara starkaste skälet mot ett sjunde skolår i stället iför fortsättningsskola, nämligen att eleverna på ett något högre åldersstadium tvingas att syssla med intellektuellt arbete samt behållas under skolans inflytande. Ty om eleverna lämna skolan i mitten av juni eller knappt två månader senare, saknar naturligtvis i detta sammanhang betydelse. Genom att förlägga ifortsättningsskolan i nästan omedelbar anslutning till folkskolan ernår man rätt och slatt 180 undervisningstimmar, dock förlagda till den for skolundervisning minst ändamålsenliga delen av året. Vill man vinna dessa 180 timmar, ar det betydligt lämpligare att något utöka den årliga lästiden.
Anmärkas må slutligen, att det bör stå skoldistrikten fritt att alltjämt anordna fortsättningsskola för elever, som avgått från sjuårig folkskola, samt att den nya anordningen väsentligen lämpar sig lör A-skolorna samt i vissa fall andra heltidsläsande former.
Med stöd av det anförda tillåta vi oss hemställa,
att riksdagen i skrivelse till k. m:t matte anhålla, att k. m:t - efter utarbetande av härför lämpade kursplaner - ville utfärda föreskrift därom, att skoldistrikt, som vid heltidsläsande sjuåriga folkskolor meddela fortsättningsskolans undervisningsstoiff under sjunde läsåret, må äga rätt att befria eleverna från deltagande i fortsättningsskolans undervisning.
Anmälan om ändrad adress för tidningens postbefordran skall göras å närmaste postanstalt, varifrån tidningen distribueras till abonnenten, och ej direkt till var expedition.
I skolan
använde min farfar
V. ROSENDAHLS FILIPSTADS-BLÅCK
emedan det då var det bästa bläcket, och nu skriver jag mer an 70 ar senare med samma slags bläck, ty det ar
fortfarande bast.
Ensamförsäljare en gros A.-B. GRUMME & SON, Sthlm.
jCifferafur.
Hur djuret blir människa. Av George Å. Dorsey. Översätta, och förord av lektor Torsten Pehrson. Bokförlaget Natur & Kultur. Pris kr. 6: 75.
»Hur djuret blir människa» avser att vara en kortfattad historia om vår biologiska och psykologiska utveckling till kulturvarelser.
Det vill mycket till att kunna framgångsrikt omspänna det material, varmed en sådan uppgift har att röra sig. För lekmannen ar det naturligtvis omöjligt att avgöra, vad George Dorsey därvid kan ha glömt, och det frågar man ej heller mycket efter. Ty den massa sakuppgifter han på omkring 300 sidor hinner framlägga ar respektingivande nog.
Människan ar en varelse på omkring tjugusex tusen milliarder celler av växlande form och byggnad. Det ar en lång process från ägget, den encelliga kroppen, fram till denna sammansatta cellvarelse. Och bortom all historias dunklaste gryning förlora sig de avlägsna åldrar, då den första urcellen betecknade livets framträdande på vår planet. Men i aldrig mattad flit har forskningen lagt stycke till stycke, tid till tid, grund till följd och orsak till verkan såväl som tvärtom, och sa ligger utvecklingsförloppet i dess stora huvudkapitel rätt sa klart, om ock »felande länkar» på åtskilliga punkter få utfylla fakta med spekulativa antaganden.
Mr Dorsey synes vara hemma inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
