Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 5
alla forskningsgebit, som han behövt anlita.
Lektor Torsten Pehrson påpekar i förordet, att förf. också haft förutsättningar som få för sin uppgift. Antropologiska och etnografiska forskningsresor hava fört honom till alla delar av jordklotet, och han har därjämte bakom sig verksamhet som universitetslärare, politiker, tidningsman och sjöofficer. Man vet ej vad man skall beundra mest: den träffsäkra praktiska blicken för fakta i deras inbördes förhållande eller den omfattande beläsenhet, som låter honom överlägset säkert röra sig med hormoner och antitoxiner, nervbanor och körtelfunktioner. Ord bli lätt nötta, men inte ar det sagt för mycket med att Dorseys bok ar en guldgruva av hopat vetande på sitt område.
Förf. synes stå ganska kritisk mot åtskilliga av senare års biologiska och psykologiska nyheter. Han stryker kraftigt under den inre sekretionens betydelse. Han fastslår, att med studiet av de endokrina körtlarna har ett helt nytt kapitel i kunskapen om kroppens byggnad och förrättningar öppnats, liksom upptäckten av hormonerna givit nya synpunkter på ärftlighetsproblemet, Han påpekar, hur forskningens landvinningar sedan lång tid tillbaka satt döden på reträtt, och hur sa med säkerhet kommer att fortvara. »De barn, som födas i dag, kunna hoppas att leva längre an de, som föddes för tjugo ar sedan.» - Men på Steinach tror han icke. Den föryngring, som genom den ryktbare professorns transplantationer kunna åstadkommas, ar, säger Dorsey, »säkerligen intet annat an självbedrägeri». -
På det psykologiska gebitet reagerar han till både höger och vänster.
Varje försök att ’förklara människan med hjälp av bestämda lagar eller speciella formler eller att beskriva henne som stöpt i en bestämd gjutform ar dömt att misslyckas. - Hon skapar sina egna lagar, reviderar sina formler och modellerar om sin gjutform, medan hon själv lever och ar i full verksamhet. -
Psykologien måste begiva sig ända ned till botten av livet för att finna, vad som händer på ytan. Psykologen bör resonera biologiskt och rakna med att han har att göra med en natur, vars lag ar föränderlighet, i vilket sammanhang han anför Mc Dougalls instinktlära som avskräckande exempel,
»ej emedan den ar den sämsta psykologien, utan endast emedan den ar dålig nog för att visa vad som kan hända en psykolog, då han gör sig fri från biologien. -
Mot Freud å andra sidan ar han ej heller nådig. »Nu, då Freud slagit igenom, ar livet endast könsliv. Den drivande kraften i livet ar libido. ’Undertryckt libido’ bär ansvaret för alla svårigheter», summerar han. Libidon ar en trollerilåda, vari man med hjälp av psykoanalys dyker ned för undersökning, alldeles som man undersöker innehållet i ett kärl. -
DEN BÄSTA PENNAN FÖR RITBORDET
Detta lät intressant, och Freuds lära blev en modesak, sedan en kult, och nu har den blivit en sjukdom, för vilken bot måste skaffas.
Ingen ny mystik på psykologiens område ! tycks mr Dorsey vilja ropa. Det ar kritisk kännedom, som behöves. Bokstaven därav. »Människan ensam kan göra människan fri.» -
"Det ar en mångsidig och intelligent belysning denne förf. giver åt frågor, som angå oss i eminentare grad an några andra, ty de röra vårt eget väsens tillblivelse, vara och fortbestånd. Jag tror vi vanliga lekmän lite till mans kunna instämma med vad författaren Sinclair Lewis lär ha yttrat om »Why we behave like human beings», som originalets trevligare titel lyder:
Som lekman med stor nyfikenhet på livet men i saknad av vetenskapliga insikter finner jag bättre svar på mina frågor i Dorseys bok an i någon annan enstaka bok.
B. E.
Allvar O leg. Dikter på skånemål av Daniel Eydsjö. Framtidens förlag.
Skånskt folklynne. Berättelser, päsasjor, slagdängor m. m av Träl Sjinssen. Framtidens förlag.
Det ar en mängd litteratur på skånskt folkmål, som sett dagen under de senare åren, och det mesta av det, som skrivits, borde nog aldrig ha vågats trycksvärta på. Det tycks mången gång, som om vilken som helst ansett sig kompetent att bemästra det skånska språket, och den kritik, som riktats mot det myckna skrivandet, har därför varit berättigad.
Bland de få, som verkligen äga förmågan att göra den skånska dialekten poetiskt njutbar, räkna vi en, som särskilt bör intressera denna tidnings läsare, överlärare Daniel Kydsjö i Malmö. Det ar dock ingen malmöitiska, han lyeklig-gör sina läsare med, utan dialekten i trakten kring Ringsjön, där han tillbringat sin uppväxttid. Rydsjö ar ingen produktiv författare, han sovrar, gallrar och omarbetar, innan han ar färdig. Det ar några ar, sedan han debuterade med »Tåltre visor», och först nu ligger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
