Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 7
SVENSK LÄRARETIDNING.
121
Nyutnämnd folkskolinspektör.
Den nye folkskolinspektören i Älvsborgs södra inspektionsområde, E. L. Jansson, ar född den 18 juni 1886 i Lyse församling i Bohuslän och avlade folkskollärarexamen i Göteborg 1907. J. genomgick slöjdkurs vid Nääs 1911, deltog i lekkurs vid Nääs 1911, gymnastikkurs vid Nääs 1912, papp slöjdskur s vid Nääs 1912, Centralförbundets for nykterhetsundervisning 6: e vetenskapliga sommarkurs i alkohologi och hälsolära 1915, teckningskurs i Uddevalla 1917, sångkurs i Uddevalla 1918, fortbildningskurs i hembygdsundervisning 1919, teckningskurs i Uddevalla 1919, kurs i elektroteknisk industri i Västerås 1920, sångkurs i Ulricehamn 1922 samt de akademiska sommarkurserna vid Göteborgs högskola 1923.
Ar 1922 företog J. med statsstipendium studieresa till Malmö, Köpenhamn, Hälsingborg och Göteborg för att taga kännedom om folkskolans organisation samt studera undervisningen i räkning och naturkunnighet i folkskolans högre klasser och folkskolans överbyggnader, och ar 1924 med kommunalt stipenåium en studieresa till Jönköping, Norrköping, Nyköping och Stockholm för att studera undervisningsmateriell och taga kännedom om vissa byggnadsfrågor.
J. tjänstgjorde som vikarierande lärare vid Håby folkskola sommaren 1907, som vikarierande lärare vid Halmstads folkskolor höstterminen 1907, som ordinarie lärare vid Uddevalla folkskolor under tiden 1908-1921. Fr. o. m. den l juli 1921 har J. tjänstgjort tsom ordinarie lärare vid Ulricehamns folkskola samt från och med höstterminen samma ar som överlärare vid Ulricehamns folk-och fortsättningsskolor. J. har haft flera förordnanden ;som vikarierande folkskolinspektör, har varit ledamot av skolhusbyggnadskommitté i Ulricehamn och även sekreterare i samma kommitté, sekreterare i Ulricehamns folkskolestyrelse, vice ordf. och sekreterare i Ulricehamns
barnavårdsnämnd, ledamot av stadsfullmäktige i Ulricehamn. Under flera ar var J. ordförande i Uddevalla-kretsen av S. A. F., och ar 1921 utsågs J. att vara S. A. F: s länsombud i Göteborgs och Bohus län.
Klassbibliotek.
Stockholms folkskoledirektions berättelse for läsåret 1927-1928, som nyligen utkommit i tryck, innehåller i likhet med föregående års ett avsnitt om »metodiska strävanden». I detsamma lämnas bi. a. en redogörelse över i ett mindre antal klasser gjorda försök med klassbibliotek. Vid slutet av vårterminen hava lärarna i nämnda klassavdelningar lämnat meddelande angående klassbibliotekens utnyttjande, särskilt de tillämpade metoderna för deras användande i mer omedelbart sammanhang med skolarbetet, samt för de därvid vunna erfarenheterna. Med ledning av dessa meddelanden har förste folkskolinspektörens biträde för biblioteksärenden folkskolläraren Karl Regfors utarbetat en redogörelse för det anställda försöket med klassbibliotek. Till denna redogörelse ar fogad dels en förteckning å böcker, vilka enligt vunna erfarenheter lämpa sig för klassbibliotek inom olika årsklasser, dels även utdrag ur lärarnas ovannämnda meddelanden om tillämpade arbetsmetoder och vunna erfarenheter rörande klassbibliotekens betydelse. Herr Regfors redogörelse ar i huvudsak av följande lydelse:
Vid flera av folkskolorna i Stockholm lia under de senaste åren ifrån lärjungebiblioteken utvalts mindre boksamlingar, vilka uppställts å klassrummen och disponerats av elever och lärare i respektive klasser. Med stod av den erfarenhet, som härvid vunnits, ha under läsåret 1927-’28 verkställts rätt omfattande och systematiskt ordnade försök med dylika s. k. klassbibliotek. Försöken ha avsett att klarlägga, vilket värde dessa bibliotek kunna ha for undervisningen, men skulle även, om resultaten i detta avseende bleve goda, vara vägledande vid valet av böcker för sådana boksamlingar.
Kostnaderna for de verkställda försöken ha bestritts av ett från 1926 ars stat reserverat anslag av ö,000 kronor. Detta anslag har gjort det möjligt att upprätta sammanlagt 70 bibliotek vid nedanstående lyra skolor och i här angivna klasser:
Gustav Vasa folkskola: två bibliotek för vardera av klasserna III-VIII;
Högalids folkskola: tre bibliotek för vardera av klasserna I-VI, fyra bibliotek for klass VII, två bibliotek för klass VIII;
Enskede folkskola: två bibliotek for vardera av klasserna I-II, tre bibliotek for vardera av klasserna III-VII, två bibliotek för klass VIII;
Blommensbergs ’folkskola: två bibliotek för vardera av klasserna III-VI, tre bibliotek för klass VII.
I nämnda skolor ha således för vardera av klasserna I-II upprättats sammanlagt fem, för vardera av klasserna III-VI sammanlagt tio, för klass VII sammanlagt tolv och för klass VIII sammanlagt åtta bibliotek.
Klassbiblioteken ha för småskolestadiet bestått av roande barnlitteratur och för folkskolestadiet dels av referenslitteratur i egentlig mening, dels av sådan s. k. ungdomslitteratur eller skönlitteratur, som ar av intresse för moment i de lästa kurserna.
Varje klassbibliotek har omfattat å småskolestadiet omkring 10, å folkskolestadiet omkring 15 arbeten. Dock har ett betydligt större antal arbeten prövats, därigenom att de for samma klasser avsedda bibliotekens bokbestånd något växlat. For småskolestadiet ha biblioteken för varje klass varit av två, för folkskolestadiet av tre olika typer. I klass VIII ha biblioteken i gossklasser och flickklasser varit väsentligt olika.
Till de lärare, som i sina avdelningar använt klassbibliotek, har hemställts, att de skulle avlämna redogörelser över ’försöken, I dessa redogörelser skulle dels uppgivas, vilka böcker som visat sig särskilt lämpliga for klassbibliotek, dels angivas metoder vid böckernas utnyttjande i mer omedelbart sammanhang ined undervisningen och vilka erfarenheter, som härvid vunnits, samt slutligen lämnas ett allmänt omdöme om klassbibliotekens värde.
Bokurvalet, som gjorts for försöken, har visat sig vara synnerligen gott. Den förteckning å böcker, som kunnat med fördel användas, omfattar följaktligen de allra flesta av de utvalda arbetena. Dessutom har i förteckningen medtagits en del böcker, med vilka biblioteken utökats från lärjungebibliotekens bokförråd och vilka visat sig vara värdefulla för ändamålet.
Klassbibliotekens böcker ha dels utlånats till barnen, dels använts å klassrummen. Följande tabell lämnar uppgifter om i vilken utsträckning hemlån förekommit:
I
Antal
boklån
Klass
for samtliga bibliotek
i medeltal per bibliotek
I ....
708
142
II .........
533
107 .
III ............
1 107
111
IV ........
2 129
213
V ..............
1 433
143
VI ...
1 353
135
VII ..... ..........
1 397
116
VIII ...............
770
96
Summa boklån
9,430
135
For att göra det möjligt att i någon mån värdesätta och jämföra utlåningssififrorna ha i tabellen medtagits lån av endast sådana böcker, som särskilt inköpts for försöken med klassbibliotek. Däri ingå sålunda icke lån av böcker från lärjungebiblioteken, med vilka klassbiblioteken i några fall tillfälligt utökats. Lånefrekvensen ar med hänsyn till bibliotekens sammansättning och storlek synnerligen god, helst som biblioteken blivit färdiga sa sent, att de kunnat utnyttjas endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
