Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 7
under cirka halva läsåret. Detta senare bör särskilt beaktas, sa att man icke av tabellen drager förhastade slutsatser med stod av det inbördes förhållandet mellan lånesiffrorna för olika klasser. Tillfälligheter kunna härvidlag, då det gäller en sa kort tidsperiod, spela in rätt avsevärt. Även om hänsyn tages till att klasserna på mellanstadiet i regel äro störst, synes dock utlåningen varit jämförelsevis livligast på detta stadium. Detta var också att föTvänta, då biblioteken for det högre stadiet fått ett förhållandevis större inslag av referenslitteratur.
Antalet låntagare sammanfaller i det närmaste med barnantalet i klasserna. I ett flertal klasser ha samtliga barnen lånat böcker ur klassbiblioteket.
Beträffande metoderna för klassbibliotekens utnyttjande i mer omedelbart sammanhang med undervisningen, de erfarenheter, som vunnits, samt det varde, som bör tillmätas dessa bibliotek, hänvisas till gjorda utdrag ur de ajv lärarna i olika klasser lämnade redogörelserna. I allmänhet ha barnen fått muntligt eller skriftligt redogöra for vad de i klassbibliotekets böcker inhämtat., På småskolestadiet ha de härvid emellanåt fått hjälpa varandra. Ibland ha de här .också åter-gett sagor genom teckningar eller kopierat färglagda illustrationer. - Ofta ha lånen ur klassbiblioteket varit .förbundna med bestämda arbetsuppgifter i anslutning till boklånen, och i Tegel konstateras, att barnen varit intresserade och villigt åtagit sig i samband med biblioteken givna uppgifter. För tyst läsning i skolan ha klassbibliotekens böcker använts bi. a. i de fall, då någon elev tidigare an övriga blivit ’färdig med lärarens till klassen lämnade uppgifter. Slutligen ha uppslagsböckerna kommit till mycket ’flitig användning direkt i samband med undervisningen. I vissa avdelningar ha barnen var sin dag fått disponera något av konversationslexikonen med skyldighet att vid förefallande behov besvara frågor, som vid undervisningen blivit aktuella.
Allmänt göres gällande, att barnens intresse for läsning stimulerats genom klassbiblioteken. Läs färdigheten har härigenom ökats och ordförrådet riktats. Böckerna i klassbiblioteken ha på lågstadiet givit stoff till samtalsövningar, och beträffande alla skolans stadier konstateras, att biblioteken varit till stor hjälp vid barnens övning i muntlig framställning. Vidare påpekas, att klassbiblioteken ge läraren möjlighet att tillfredsställa barnens lust lör självverksamhet. Med klassbibliotekens hjälp har sysselsättning kunnat ges de mera begåvade barnen. Samtidigt påpekas dock. att även svagt begåvade barn visat livligt intresse för böckerna. Slutligen betecknas det såsom synnerligen värdefullt, att böcker finnas till hands vid undervisningen, just när de behövas.
I flera fall har tillfredsställelse uttalats över att försöken beträffande bokiirval m. m. lagts efter de principer, som skett. Med rätt stor enighet har man emellertid föreslagit, att klassbiblioteken må utbyggas, sa att de komma att omfatta 30-40 band vardera. Allmänt framhålles också det stora värdet av att i klassrummet finnes att tillgå ett kon-
versationslexikon. Eljest äro -de i redogörelserna framställda önskemålen av mera speciell art. Sålunda har från ett par håll ansetts, att geografiska berättelser och berättelser om djur böra beredas större plats i klasserna III och IV. Vidare föreslås, ait böcker, som användas mycket, anskaffas i mer an ett exemplar for varje klassbibliotek. I några fall klagas över att tiden, särskilt i klass VII, icke räckt till för klassbibliotekens utnyttjande på ett satt, som varit önskvärt.
Som slutligt omdöme kan om de gjorda försöken sägas, att de väl fyllt sitt ändamål och visat, att klassbiblioteken fullt motsvarat de förväntningar, som kunnat ställas på dem.
Skolhusinvigning.
Söndagen den 27 januari 1929 invigdes efter företagen om- och tillbyggnad skolhus och lärarbostäder i Grubbe, Trona fors., Gvlb.
Sedan lokalen till trängsel fyllts av åhörare, sjöngs ps. 268 v. l, varefter kantor Hällhoff i egenskap av byggnadskommitténs ordf. hälsade statens folkskolinspektör, skolrådet, lärare, byggmästare m. fi. välkomna. Hr H. lämnade härefter en ekonomisk redogörelse för och historik över byggnadernas tillkomst samt överlämnade lokalerna att invigas till sitt ändamål. Följde sa körsång under kantor H: s ledning, varefter skolrådets ordförande, pastor Arf-ner, mottog och invigde lokalerna samt lämnade en intressant redogörelse för skolväsendet i Trönö under tiden 1803 -1820. Efter ytterligare körsång och sång av skolbarnen höll folkskolinspektör Kärrlander ett med uppmärksamhet åhört föredrag över ämnet »Skolan och hemmet». Fru Mickelsson uppläste några för tillfället skrivna verser.
I skolhuset inrymmas två lärosalar med kapprum, gymnastiksal med om-klädnadsrum samt slöjdsal med rum för virkesupplag. Såväl lärosalar som övriga rum äro rymliga samt hållna i ljusa och glada färger. Bostadshuset inrymmer en lägenhet om tre rum, hall och kök samt en lägenhet om ett rum och kök. Vatten och avlopp har indragits i såväl skolans kapprum som bostadslägenheterna. Kostnaderna ha uppgått till sammanlagt omkring 34,700 kr.
Ingen bör försumma
att för sina kamrater framhålla betydelsen av att hålla ett
eget exemplar av
Svensk Läraretidning
Anställningsförhållandena för
från högre folkskola
avgångna elever.
Av en av Örebro högre folkskolas lärarkollegium verkställd undersökning angående under aren 1923-1927 från högre folkskolan avgångna elevers anställning efter slutad skolgång framgår bi. ^. följande:
Av 115 elever, som erhållit avgångsbetyg från fjärde klass, ha anställts som kontorist 50, affärsbiträde 7, telefonist, brevbärare 4, modist, .hårfrisörska, sömmerska m. m. 8, reklamtecknare, fotograf 3, sjuksköterska 2, i hem 14. Uppgift saknas for 3. 24 elever ha fortsatt sina studier. Av dessa ha övergått till allmänt gymnasium 6, handelsgymnasium l, tekniskt gymnasium l, folkskoleseminarium 3, småskoleseminarium 5, kindergartenseminarium l, praktisk skola l, högre flickskola 6.
Av 74 elever, som erhållit avgångsbetyg från handelslinjens tredje klass, ha anställts som kontorist 22, affärsbiträde 19, telefonist, telegrambärare 8, tandtekniker l, modist, sömmerska 2, i industri 2, som fotograf l, hushållerska 1. 9 elever ha fortsatt sina studier. Av dessa ha övergått till allmänt gymnasium l, flickskola 6, handelsgymnasium l, småskoleseminarium 1. 5 vistas i hemmet och uppgift saknas för 4.
Av 55 elever, som erhållit avgångsbetyg från tekniska linjens fjärde klass, ha anställts som kontorist 14, vid industri 11, som ritare l, i affär, på lager 5, som lantmäterielev, vägmästarbi-träde 2, trädgårdsmästareelev 2, brevbärare l, tandtekniker l, frisör 1. 19 elever ha fortsatt sina studier. Av dessa ha övergått till tekniskt gymnasium 10, handelsgymnasium 2, allmänt gymnasium l, folkskoleseminarium 2, konstskola 1. l vistas i hemmet.
Av 21 elever, som erhållit avgångsbetyg från tekniska linjens tredje klass, ha anställts vid industri 5, på kontor, lager, i affär 4, som typograf l, brevbärare 1. 10 elever ha fortsatt sina studier. Av dessa ha övergått till allmänt gymnasium l, tekniskt gymnasium 9.
Av 31 elever, som (1926-1927) erhållit avgångsbetyg från husliga linjens tredje klass, ha anställts i hem 12, som kontorist 8, affärsbiträde 8, hårfrisörska l, i industri 1. l elev har fortsatt sina studier vid småskoleseminarium.
Av 21 elever, som avgått från skolans tredje och fjärde klasser utan att ha erhållit avgångsbetyg, ha anställts som kontorist 6, affärsbiträde 4, telefonist 2, i industri 3, som ritare l, i hem l, som tandtekniker 1. Uppgift saknas for 2. l elev har fortsatt sina studier vid handelsgymnasium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
