- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 48:e årg. 1929 /
207

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nr 11

SVENSK LÄKARETIDNING.

207

sett intet att anmärka. Särskilt omfatta flickorna slöjd- och skolköksundervisningen med liv och. lust samt pojkarna navigationsiindervisningen, medan ett slags nedärvd motvilja kan spåras beträffande kommunalkunskap, som måste bedrivas populärt, om den skall slå an.

Det har sa länge skriats om fortsättningsskolans impopularitet, att många börjat tro därpå såsom ett fastslaget faktum. Mycket tyder emellertid på att en motsatt stämning ar i växt. Finge fortsättningsskolan bara leva i ro och fred några ar för beskäftiga »reformatorer», skulle säkerligen talet om fortsättningsskolans impopularitet i stort sett komma att sakna reellt underlag.

dagen*

Ett betänkligt reformprojekt.

I den allmänna pressdiskussio-nen sammanföras i allmänhet de av hrr Wagnsson och Weijne väckta fortsättningsskolemotionerna, som om de vore av ensartat innehåll. Detta ar emellertid icke förhållandet. Redan yrkandena äro något olika; med avseende på motiveringen äro de i väsentliga hänseenden avvikande från varandra. Vi förbigå här olikheterna i klämmarna, som äro av övervägande formell natur - båda åsyfta, att folkskolans undervisningsplan skall omarbetas, sa att fortsättningsskolans undervisningsstoff kommer att inrymmas i sjunde folkskoleårets kurs, varefter skoldistrikt, som till-lämpa dessa kursplaner, skulle äga ersätta fortsättningsskolan med ett sjunde folkskoleår.

Hr Wagnssons motivering söker uppvisa, att denna ordning utan svårigheter bör kunna genomföras i A-skolor. För andra heltidsläsande folkskolor förkastar hr W. denna anordning, sa vida icke skoldistriktet genom centralisation av sitt skolväsen och med anlitande av den hjälp, som genom motortrafiken lätt kan anskaffas, bereder möjlighet att i en sjunde klass sammanföra lärjungar från distriktets olika heltidsläsande skolor av B-form. Motionären avvisar tanken på att en vanlig sjuårig B-skola skulle få er-

sätta båda fortsättningsskoleåren. »Att i en sjunde klass i en skola av någon av B-f ormerna meddela f ort-sättningsskolans kunskapsstoff, utan att undervisningen i de övriga klasserna därigenom blir lidande, ar ogörligt», förklarar hr W. med all rätt.

Hr Weijne har tydligen icke velat vara med ens om denna garanti för att det sjunde skolåret i B-sko-lorna skall bli någorlunda möjligt ur såväl folk- som fortsättningsskole-synpunkter. Han nämner blott mera i förbigående, »att den nya anordningen väsentligen lämpar sig för A-skolorna samt i vissa fall andra heltidsläsande former». Vilka lämnar han i motiveringen öppet. Men klämmen ar sa skriven, att den avser alla heltidsläsande sjuåriga folkskolor.

Det märkligaste i hr Weijnes motion ar emellertid, att han tämligen öppet framträder som motståndare mot systemet sjuårig folkskola + ettårig fortsättningsskola. I Borås har man, resonerar motionären, en sjuårig folkskola samt en fortsättningsskola, förlagd till tiden början av juli-mitten av augusti. »Obestridligen har man härigenom vunnit en mycket god skolgång,» Detta innebär emellertid »ratt och slatt 180 undervisningstimmar, dock förlagda till den för skolundervisningen minst ändamålsenliga delen av året». Sätter man värde på dessa 180 undervisningstimmar »ar det betydligt lämpligare att något utöka den årliga lästiden».

Sa enkelt löser han hela problemet. Det ar tydligt, att för honom själv har det strängt taget intet värde, om de från folkskolan avgångna barnen under en samlad tid av 180 timmar få ägna sig uteslutande åt de tre på det praktiska och medborgerliga livet inriktade ämnen, som dominera i fortsättningsskolan. Vi få medgiva, att vi icke skulle blivit förvånade, om dessa betraktelsesätt mött i en exempelvis av hr K. J. Ekman eller hr Bengtsson i Kullen avfattad motion. Däremot ha vi svårt att förstå, att en för vår folkbildning nitälskande person ser sa pessimistiskt på värdet av ökad undervisning. Om förläggningen av fortsättningsskolans undervisningstid i

Borås icke ar tillfredsställande, sa kan detta vara anledning till ett reformarbete där men icke för riket i övrigt. Av en lagstiftare kan krävas, att han ser något ut förbi den egna stugknuten.
Vi ha velat fastställa dessa väsentliga olikheter i motionärernas ståndpunkt, innan vi nu ingå på en närmare behandling av de båda motionerna.
Till en början skall denna avse mera speciella spörsmål, som i motionerna beröras.
Motionärerna gå ut ifrån såsom ostridigt att 1,000 folkskoletimmar äro ur undervisningssynpunkt mer värda an 360 fortsättningsskoletim-mar. Nu ar det till en början ej sa helt med de 1,000 timmarna. Med normalt läsår stanna de vid 950. Brutto. Därifrån får dragas åtskilligt, som i folkskolan under ett läsår går bort från undervisningen i kunskapsämnena. Barnen i 7: e klassen äro vanligen i konfirmationsåldern. Mångenstädes få de för konfirmationsundervisningen försumma folkskolan två dagar i veckan under en stor del av läsåret. En av våra främsta kännare av den svenska f ortsättningsskolan taxerar antalet effektiva undervisningstim-mar för de barn i en sjunde folkskoleklass med 34V2 veckors lästid, som samtidigt gå i konfirmationsskolan, till omkring 600. Även om man invänder, att konfirmationen ar frivillig, rubbar detta icke de faktiska förhållandena, att det ojämförligt största antalet barn både på land och i stad deltar i konfirmationsundervisningen, och att tiden härför tages från folkskolans undervisning, om barnen vid denna tid ej slutat skolgången där.
Det sålunda starkt reducerade timtalet skall i folkskolan fördelas på ett -stort antal ämnen. Det ar icke sa utan vidare säkert, att de på det praktiska och medborgerliga livet inriktade ämnen, som tillhöra fortsättningsskolans kursplan, kunna räkna på några 360 effektiva lektionstimmar. I vart fall torde man få medgiva, att sammanställningen 1,000 folkskoletimmar-360 fortsättnings skoletimmar vid en kritisk granskning befinnes vara högeligen vilseledande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:48:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1929/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free