Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
225
Tab. 2. Skolgångstabell läsåret 1927-1928.
Antal timmar lärjungarna under läsåret varit
frånvarande i följd av:
Antal
Antal
frånva-
, .
lärjungar
rande lärjungar
närvarande
sjukdom (lärjung-
smittosam sjukd. i hem-metell.
brist på kläder eller
naturhinder
annat giltigt förfall
ej giltigt förfall
Summa timmar
ens.)
grann-
skodon
skapet
Fortsättningsskolan .
2,300
327
526,197
3,949
61
_
_
1,170
547
5,727
98,92%
0,47^
0,02%
0,22%
0,io %
1,08%
Ersättningsskolan .
308
91
69,475
1,380
36
- __
383
368
2,167
96,98%
1,93 #
0,05 %
0,53%
0,51%
3,02%
givare om anskaffande av ny pojke eller flicka.
Naturligtvis kan det under vissa förhållanden vara besvärligt nog för arbetsgivaren att undvara gossen eller flickan en dag i veckan. De härmed förenade olägenheterna reduceras dock avsevärt därigenom, att skolan kan tillmötesgå arbetsgivarens önskemål angående val av lämplig skoldag. Denna kan dessutom efter därom framställd begäran uppdelas i två halvdagar.
Skolgång och uppförande.
När fortsättningsskolan i Malmö startade, kvarstod ännu åtskilligt av den stämning, som genomförandet av den obligatoriska sjuåriga folkskolan några ar tidigare i vissa f öräldrakretsar framkallat. Man kunde därför förutse, att fortsättningsskolan skulle få vissa svårigheter att kämpa med. En av stadens högertidningar organiserade också en formlig kampanj mot det nya och underblåste på allt sätt missnöjet hos föräldrar och lärjungar. Om tillståndet nu ha vi från skolans ledning erhållit följande omdömen.
Om man undantager de två första åren, torde man kunna påstå, att lärjungarnas uppförande varit gott. Visserligen tager sig den vaknande självkänslan ibland uttryck på ett satt, som ej kan tolereras. Å andra sidan far man ej glömma, att vistelsen å arbetsplatserna ej alltid utövar ett gott inflytande på ungdomen. Ofta upptaga de, kritiklösa som de äro, de äldre arbetskamraternas ovanor, de förstå ej, att vad som möjligen kan tillåtas på arbetsplatsen kan verka synnerligen anstötligt i skolan. Därför ha de flesta förseelserna säkerligen ej sin grund i ren elakhet utan mera i oförstånd och tanklöshet. Skolgången ar glädjande nog mycket god, vilket torde framgå av ovanstående tabell för läsåret 1927-28. (Tab. 2.)
Särskilt bör observeras det stora antal lärjungar, som ej försummat en enda timme. Naturligtvis finnas bland sa många alltid några, som hysa motvilja mot allt vad skola heter. Ofta ha dessa redan i folkskolan visat större eller mindre anlag för skolkning. I re-
gel ar det vid fortsättningsskolan endast ett trettiotal varje ar - vanligen skolkare redan i folkskolan - som i detta hänseende äro besvärliga, och detta måste ju betraktas som ett fatal i jämförelse med hela antalet lärjungar.
Fortsättningsskolans förmåga att fostra de unga betvivlas stundom. Att direkt mäta värdet av skolans arbete i detta hänseende ligger ju också utom möjlighetens gräns. Säkert ar emellertid, att många elever efter ingripande från skolan visat ett avsevärt förbättrat uppförande både i hemmen och å arbetsplatserna. För den stora mängden av elever torde det ingalunda sakna betydelse, att de under dessa för dem sa svara brytningsår stå under skolans fostrande ledning. Utan skolan skulle många av dem vara lämnade vind för vag. Hemmet har ofta förlorat sin auktoritet, och för övrigt ha föräldrarna, särskilt i sådana hem, där båda arbeta utom hemmet, många gånger ej tid att agna sig åt barnen i den utsträckning, som skulle vara önskvärt. Ej heller arbetsgivarna kunna i allmänhet numera ge de unga den fostran, som bestods forna tiders lärlingar. Skolan har många medel till sitt förfogande, när det gäller att verka karaktärsdanande på lärjungarna. Sådana medel äro biblioteket, anordnandet av sjukvårdskurser, föredrag, filmförevisningar och ungdomsaftnar, lärjungarnas deltagande i utfärder o. s. v. Förekomsten av en sångkör och en orkester - bildade och ledda av en bland lärarna vid skolan - torde också ha sin stora betydelse.
Under de första åren hade skolan svårigheter att kämpa mot, och sådana finnas delvis ännu. Dock giva de ingen anledning till misströstan. Tvärtom tyda alla tecken på att, om skolan ännu några ar får fortsätta sitt arbete såsom hittills, kommer den att slå igenom. Det förr sa ofta återkommande påståendet, att eleverna ej lära någonting, höres numera mycket sällan. I stället får skolan allt oftare mottaga erkännanden från tacksamma lärjungar och målsmän.
Malmö fortsättningsskolor ha, som vi redan inledningsvis nämnde, i många
hänseenden kommit att intaga en särställning bland fortsättningsskolorna i riket. En mängd studieresande från in-och utlandet ha under årens lopp där avlagt besök och hämtat uppslag och impulser. Skolans inspektor framhåller i en skrivelse till Svensk Läraretidnings redaktör såsom en huvudsak for skolans framtid, att den nu får ha någon tids arbetsro.
Krafter äro nu, som vi förut meddelat, i rörelse för att rasera, vad som här med omsorg och möda byggts upp. Framtiden för fortsättningsskolorna beror i hög grad på riksdagens beslut i fråga^ om att hålla på fortsättningsskolan såsom obligatorisk även där en sjuårig folkskola upprätthålles.
Från en fortsåttningsskoleav-slutning.
Vid fortsättningsskolornas avslutning i Grängesberg hölls avslutningstalet av riksdagsman Bernhard Eriksson. Talet, i vilket varje ärlig folkbildningsvän säkerligen med nöje instämmer, var enligt ortspressen av i huvudsak följande lydelse :
Samhällslivets omförvandling kräver ökat vetande av menige man. Man har därför lagstiftat om fortsättningsskolan i Sverige for att ge den ungdom, som träder ut i livet, en bättre utrustning for detta, ge dem vidgade kunskaper och den bästa möjliga fostran. 1918 års fortsättningsskola tar sikte på tre ledmotiv; att ge eleven en teoretisk bild av det yrke, han ämnar ägna sig åt, att ge en bild av det samhälle, han skall inträda som medborgare i samt att meddela en påbyggnad av de i folkskolan inhämtade färdigheterna i modersmålets behandling. De unga äro visserligen icke själva förtjusta i de nya anordningarna. Men när riksdagen i full enighet lagstiftat i saken och alla äldre, erfarna och förståndiga människor äro ense om att vidtagna åtgärder lända de unga till största nytta, få de lov att lyda och finna sig till freds.
Kunskapernas betydelse för kunskapernas egen skull ar emellertid något, som allt dtör allmänt undervärderas. Man ar oftast böjd att endast vilja inhämta sådana kunskaper, som man har direkt nytta av i praktiska livet. Men detta ar allt för korttänkt. Ökade kunskaper på skilda områden skapa bättre människor, skänka ett rikare tankeliv, större möjligheter att följa med utvecklingen och att ta sig fram i livet, samt ge också livet ett rikare och djupare innehåll. De grundtankar, som ligga bakom fortsättningsskolan, äro också att göra livet rikare för de uppväxande och dana dem till bättre medborgare.
Det ar mänskligt, att ni tycker det ar ekont, att ni ’få slippa skolan, men låt inte denna känsla ta överhand! Man glömmer sa fort av, vad man inhämtat, om inte kunskaperna hållas vid makt och förkovras. Det ar därför av utomordentlig vikt, att man inte stannar av utan ständigt bygger på sina kunskaper. Man måste läsa och studera för att utveckla sig själv, for att komma fram i livet. Man ifår ingenting till skänks, utan enda sättet till framgång ar arbete, överge därför inte böckerna och studierna !
T. Liljeholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
