Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
SVENSK LÄRARETIDNINa.
Nr 12
Internationella skoikon-gressen.
Den 8-21 augusti 1929 hålles i Helsingör, som tidigare omnämnts, den femte pedagogiska världskongressen, anordnad av Internationella förbundet for ny uppfostran (The international new education fellowship).
Den organisation, som ställt sig som inbjudare till Helsingör-kongressen, stiftades vid en internationell kongress i Calais ar 1921. De främsta initiativtagarna till förbundet voro professorn vid Institut J. J. Rousseau i Geneve, dr Adolphe Ferriére, Mrs. Beatrice En-sor i London och dr Elisabeth Rotten, Kohlgraben bei Vacha, Rhön. Förbundets syftemål ar att inom uppfostringsväsendet söka förverkliga de pedagogiska principer, som förbundet omfattar, samt åvägabringa ett närmare samarbete ej blott mellan lärare i olika länder och vid olika slag av läroanstalter utan även mellan föräldrar och lärare. Förbundets pedagogiska principer kunna i korthet angivas sålunda, att skolans fostrande verksamhet - vare sig den åsyftar kunskapstillägnelse eller karaktärsdaning - bör å ena sidan tillgodose barnets och den unges individuella utveckling till en fritt och självständigt tänkande och handlande samhällsmedlem, å andra sidan, under hänsynstagande till de växandes fortgående utveckling, väcka och stärka deras känsla av socialt ansvar och samhörighet och lära dem att ställa sina krafter i gemensamma uppgifters tjänst.
Förbundet räknar for närvarande medlemmar i närmare 50 olika länder. Förbundets generalsekretariat och internationella informationsbyrå ar belägen i London (11 Tavistock Square, "W. C. 1). Dess förnämsta tidskrifter äro The New Era (utgivare Mrs. Ensor), Pour l} Er e Nouvelle (utgivare dr Ferriére) och Das Werdende Zeitalter (utgivare dr Kotten och dr Wilker). I Sverige företrädas förbundets intressen av Pedagogiska Spörsmål (utgivare Ester Edelstam och Marion Montelius).
I samband med förarbetet för kongressen har bildats dels en nordisk hederskommitté, dels en nordisk organisationskommitté, dels en särskild svensk kommitté, vilken senare har till uppgift dels att verka för ett talrikt svenskt deltagande vid kongressen, dels att vidtaga åtgärder for anordnandet av en svensk avdelning vid den nordiska skol-utställningen.
Medlemmar av den nordiska organisationskommittén äro från Sverige undervisningsrådet dr Nils Hänninger och fil. mag. Gustaf Mattsson, Uppsala universitets övningsskola.
Vid kongressen komma att anordnas:
1) för samtliga kongressdeltagare gemensamma, mera fristående föredrag;
2) f öreläsning skur s er y bestående av
serier av föreläsningar över bestämda pedagogiska specialområden; dessa kurser äro belagda med en mindre avgift (2 å 3 kr.); 3) diskussionsgrupper, vilka i likhet med föreläsningskurserna, var och en under en följd av dagar, mer ingående skola behandla någon speciell pedagogisk fråga såväl i föredragsform som genom öppen diskussion. Till skillnad från föreläsningskurserna äro diskussionsgrupperna avgiftsfria.
Kongressdeltagarna anmodas på förhand anmäla sig till de föreläsningskurser och diskussionsgrupper, i vilka de önska deltaga. Vid överteckning till viss kurs eller diskussionsgrupp ha de tidigast anmälda företräde. Närmare upplysningar om kurser och grupper komma att tillställas alla, som anmält sig till kongressen. - Bland annat komma följande ämnen att behandlas:
Fristående föredrag: Den nya upp-fostringsfilosofien. Barnpsykologi. Undervisningsmetoder. Den nya skolan ’ (offentlig och privat) i verksamhet. Undersökningar rörande undervisningsplaner.
Föreläsningskurser: Arbetsuppgifts-metoden (The project method). Om konst (prof Cizek). Montessori-meto-den (dr Montessori och dr Alsina). Decroly-metoden. Dalton-planen. "Win-netka-planen. Individual- och typpsykologi. Undersökningar rörande undervisningsplaner. Rytmik. Psykoanalys och uppfostran (dr Pfister, Zurich).
Diskussionsgrupper: Det »svåra» barnet. Psykologien och den nya uppfostran. Den nya uppfostringsfilosofien. Barnet och religionen. De sociala förhållandena och skolans nydaning. Småbarnsskolor. Kindergarten och småskolor. Barnet och konsten. Folkbildningsarbetet. Föräldraupplysning och uppfostran i hemmet. Prövningar och deras plats i uppfostran. Uppfostran till internationellt samförstånd. Lärarutbildning. Den nya skolan (offentlig och privat) i verksamhet.
Kongressens tre officiella språk äro engelska, franska och tyska. Varje fristående föredrag kommer att i resuméform översättas från ett av de tre stora kulturspråken till de två övriga. I den mån sa befinnes önskvärt, komma huvudföredragen även att sammanfattande översättas till danska, norska eller svenska.
I samband med kongressen kommer att anordnas en nordisk skolutställning. Svenska skolor, som önska deltaga i utställningen, torde sätta sig i förbindelse med Svenska skolmuseet, Hantverkaregatan 19, Stockholm.
De som i samband med kongressen önska besöka danska skolor, torde vända sig till fil. mag. fröken S. Rifbjerg (Kentiavej 10, Köpenhamn). De offentliga skolorna sluta den l juli och börja åter omkring den 15 augusti. Folkhögskolorna äro oppna till den l augusti och börja åter den l november.
Gruppresor med nedsatta biljettpriser (25 % rabatt) från Stockholm till Hälsingborg och från Hälsingborg till Stockholm komma att anordnas, såvida minst 20 personer anteckna sig härför. Anmälan om deltagande i gruppresa torde sändas före l juni till svenska kommitténs sekreterare, fil. mag. Gustaf Mattsson (Sysslomansgatan 27, Uppsala). Även från andra platser (exempelvis Göteborg och Örebro) kunna gruppresor anordnas, såvida stadgat minimiantal kan uppnås.
Kongressdeltagare erlägga en anmälningsavgift av 30 kr.
Stockholms fjållkolonier30år.
Stockholms fjällkolonier avslutade med ar 1928 sitt 30: e verksamhetsår. Hela denna tid har kännetecknats av en ständig utveckling. Första året, 1896, kunde 15 barn sändas upp till sommarvistelse i de jämtländska högfjällen, men denna siffra har stegrats ar för ar, och under senaste sommaren var barnantalet 357. Inalles ha 5,343 barn fått åtnjuta förmånen av en två månaders vistelse uppe i fjällbygden med dess hälsobringande klimat.
Kolonihemmet Fjällåsen, Ånn.
Under de tre första aren skedde utsändandet av f jällkolonibarn på mera privat väg av intresserade lärare och lärarinnor och på enskild väg anskaffade medel. Men ar 1899 bildades för ändamålet en särskild förening, Stockholms fjällkoloniförening. Detta skedde efter införandet i tidningarna av ett utav hertiginnan av Västergötland m. fi. intresserade undertecknat upprop. Den tillsatta styrelsen gick i författning om inköp av en mindre gård i Ånn, Jämtland, där koloniens första egna hem uppfördes, rymmande 42 barn. Efter hand förvärvades flera fastigheter däruppe, varigenom ett ständigt ökat antal barn kunde mottagas, sa att detta ar 1914 var uppe i omkr. 200, vartill kom en nyinrättad koloni, Fängenhäl-larna i Dalarna, med omkring 100 barn.
Kolonierna avsågo i väsentlig grad att kunna förebygga tuberkulos hos därför mottagliga barn. Det gynnsamma resultatet gav anledning till att låta verksamheten omfatta även sådana barn, som redan angripits av tuberkulosen, men som icke kunde vinna inträde vid sanatorierna och ej heller få plats vid kolonierna. Under de senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
